Svensk Myndighetskontroll: Lagrådet ger regeringen ny bakläxa

http://vlt.se/asikter/debatt/1.761161-inga-drogtester-av-barn-under-15-ar

http://www.rod.se/politikomraden/rattsvasende/Lagradet-sager-nej-till-drogtest-av-barn/

Regeringen har åter igen gått på pumpen i sitt lagstiftningsarbete. Detta inträffar regelmässigt numera så snart lagstiftningen på något sätt har konsekvenser för den enskildes integritet.

Nu när mandatperioden snart är till ända så kan det konstateras att den syn på den enskilde i förhållande till staten, som regeringen haft som sitt rättesnöre under mandatperioden, inte har stått i överensstämmelse vare sig med grundläggande rättsprinciper, svensk grundlag eller Europakonventionen.

Resonemang som att integritetskränkningar är tillåtna om det bara kan motiveras med att de är till skydd för den enskilde har då de prövats visat sig falla då regeringen oftast inte har förstått att den ingripande och kränkande åtgärden också måste ha vissa proportioner.

Människor får följaktligen inte utsättas för allvarliga kränkningar om inte det vederbörande är misstänkt för utgörs av ett allvarligt brott. Det är heller inte tillåtet att kränka t.ex en vid krets av människor för att eftersöka något som inte kan sägas utgöra något allvarligt hot mot dessa människor eller samhället i övrigt.

Lagar och insatser från statens sida måste stå i proportion till den skada de kan innebära för den enskilde.

Lagrådet har nu i allt väsentligt underkänt regeringens förslag till drogtester av barn under 15 år ( förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare) och man gör det med formuleringar som, för att vara juristspråk, är ovanligt skarpa.

Regeringen anger att det primära syftet med en utredning av brott som begåtts av barn under 15 år även i fortsättningen bör vara att klarlägga behovet av sociala insatser.

Utifrån hur lagtexten är skriven sågar Lagrådet detta och konstaterar att förslaget inte bara utgör en klar perspektivförskjutning från socialtjänst till straffrätt, något även advokatsamfundet hävdat i sitt remissvar, utan att förslaget dessutom kan utgöra starten för en utveckling som innebär att straffmyndighetsåldern sänks.

Man varnar uttryckligen för att förslaget innebär att utredningarna i hög grad kommer att styras av andra intressen än att klarlägga den brottsmisstänktes behov av sociala insatser.

Vad gäller den närmast generella rätten att drogtesta unga som förslaget innebär så uttrycker lagrådet sin invändning på följande sätt:

”Lagrådet tar inte intryck av argumentet att kroppsbesiktningen sker i den unges eget intresse. (regeringens argument) Det kan sägas om nära nog alla straffrättsliga tvångsåtgärder att det ligger i den misstänktes eget intresse att avbryta sin kriminella karriär och att en tvångsåtgärd kan bidra till detta. Men att en tvångsåtgärd möjligen och på lång sikt kan bidra till att bryta en kriminell bana begränsar inte proportionalitetsprincipens tillämplighet.”

Detta är ungefär som att säga till regeringen rakt ut att ”det där är skitsnack och det köper vi inte”.

Då finns det troligare alternativ för hur lagen kan komma att tillämpas och det skriver Lagrådet så här om;

”Lagrådet tar däremot intryck av den oro som kommer till uttryck i ett remissyttrande från Juridiska fakulteten vid Lunds universitet för att drogtester ska användas som ett repressivt instrument. Att denna oro inte är obefogad framgår av den debatt som nu förs med anledning av ett polisiärt hot om urinkontroll av en bloggare som filmade ett polisingripande i Stockholms tunnelbana.”

Eller översatt; däremot så tror vi på Lunds universitet och vi har noterat att polisens agerande i fallet Jesper Nilsson/tunnelbanepolisen gör att den tron förstärks ytterligare.

Efter ytterligare detaljkritik så slutar det med att förslaget till drogtester av unga avslås i sin helhet.

Det är, mot ovanstående bakgrund och mot vad som tidigare sagts, uppenbart att då det handlar om den enskildes integritet så har alliansregeringen helt enkelt inte förstått integritetens oerhörda värde och heller inte vad skyddet för detta innebär.

Det är denna oförståelse som gett oss FRA-lagen, IPRED och flera andra lagar som har inneburit väsentliga inskränkningar i vår personliga frihet och att vår integritet numera regelmässigt kränks. Därmed inte sagt att de röd/gröna är bättre i detta avseende. De har i stort sett samma syn och därigenom även samma oförståelse om än i något lägre grad.

När det handlar om skyddet för dessa mänskliga rättigheter finns idag bara ett parti som kandiderar till riksdagen som har tillräcklig kunskap och förståelse för dessa rättigheter och det är Piratpartiet.

Nunc aut nuncuam