Svensk Myndighetskontroll: Är valet redan avgjort?

Det är något med årets valrörelse som jag inte blir klok på. Det är med mindre än tre veckor kvar som att de inte riktigt orkar lyfta. Vad det beror på vet jag inte men jag upplever den närmast som konstlad, förutbestämd och utan nerv. Det är mer som att jag ser en scenpjäs spelas upp med skådisar som alla vet vad de ska säga och när de ska säga det men replikerna serveras som om de vore upplästa ur en bok.

Jag skrev för någon vecka sedan att jag hade fått en känsla av att Mona Sahlin var trött och den känslan har alls inte försvunnit utan snarare tvärtom. Det är möjligt att de interna förhandlingarna kring det valmanifest som de rödgröna lägger fram idag, har tagit så mycket tid och kraft att det sedan inte funnits tillräckligt med styrka kvar för att också leverera ett budskap till väljarna med den glöd som krävs för att en mottagare ska tro på budskapet.

Idag kommer som sagt det rödgröna valmanifestet att läggas fram och det framstår mer och mer som deras sista hopp att åstadkomma den vändning i opinionen som är nödvändig för att de ska nå sitt mål och bilda regering. Det ska dock mycket till nu eftersom Alliansens valrörelse fått en sorts momentum som gör att den liksom bara rullar på. Det tyder även på en mycket god organisation.

Att dels få stopp på det framgångståget och att sedan dessutom vända det med den nu relativt korta tid som återstår tror jag knappt är möjligt även om osvuret är bäst. Det finns en mängd faktorer som nu gör att jag tycker det känns som att valet är avgjort vad gäller vinnande block och spänningen ligger i att se med hur stor marginal alliansen vinner och om det kommer in något mer nytt parti i riksdagen.

En stund efter att jag börjat skriva detta så kom en ny mätning som ger Socialdemokraterna rekordlåga 27,3%.

Miljöpartiet går bra och får åter över 10% och det gör att skillnaden mellan blocken ändå inte är större än fyra procentenheter. Den faktor som kanske ändå gör valet till ett spännande sådant och som kan kullkasta min hypotes ovan, är att Centern skulle kunna åka ur riksdagen. I den här mätningen ligger man på 4,2%, alltså riskabelt nära.

Mona Sahlins problem är att problemet inte stavas Fredrik Reinfeldt utan Mona Sahlin. Hon lyckas helt enkelt inte etablera det nödvändiga förtroendet hos väljarna utan det är snarare så att ju mer Sahlin syns desto sämre går det för partiet. Jag läste en undersökning någonstans som t.o.m konstaterade att S valaffischer fick lägre betyg med Sahlin på bild än utan.

Hennes ställning har heller inte stärkts av att hon under den senaste tiden fått kritik från flera olika håll. Bland annat så har Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och Björn Rosengren uttalat sig på ett sätt som måste sägas vara unikt i ett parti som tidigare alltid slutit leden i samband med val. Jag tror att mycket av den kritik som nu kommer bottnar i att S valt att samarbeta med Vänstern, något som många gamla socialdemokrater har väldigt svårt att acceptera.

Det mest taktiska för de rödgröna nu vore att hålla tillbaka Sahlin och Ohly och att låta Maria Wetterstrand få så mycket utrymme som möjligt. Det skulle gynna dem som block men förmodligen så känner socialdemokraternas partiledning nu ett enormt behov av att istället själva ta så mycket plats som möjligt för att åtminstone komma över 30%.

SD får i denna mätning fortsatt en vågmästarroll och den rollen hänger också mycket på om S lyckas mobilisera de sina och eventuellt också kan återta en del väljare som idag säger sig vilja rösta på SD. Snart kommer de rödgrönas valmanifest och sedan får vi se hur långt det räcker.