Svensk Myndighetskontroll: Inget som diskuteras del 2

Redan idag är telekomoperatörer enligt lag skyldiga att anpassa sin tekniska utrustning för att underlätta polisens avlyssning och övervakning. BRU föreslår att även internetleverantörer ska omfattas av den skyldigheten.

Utredningen om tillgång till elektronisk information i brottsutredningar, SOU 2005:38, föreslår sänkta krav för att polisen ska få tillgång till uppgifterna om vilken kund som har vilket IP-nummer. Idag krävs att brottet som utreds kan ge fängelse, men det kravet ska enligt förslaget avskaffas.

Skattekontrollutredningen föreslår att Skatteverket ska få genomföra

husrannsakningar i egen regi.

En utredning kallad "Gränskontrollag - effektivare gränskontroll" föreslår en utökning av dagens gränskontroll så att den även omfattar brottsbekämpning och brottsförebyggande åtgärder. Bland annat föreslås obligatorisk kontroll av gränspasserande personer mot Schengens informationssystem SIS, polisens belastningsregister och misstankeregistret.

Förslag finns även på att transportföretag ska bli skyldiga att lämna uppgifter om passagerare och besättning, liksom på så kallad inre utlänningskontroll. Se SOU 2004:110.

Utredningsdirektiven angående PKU registret hör också de till denna grupp.

Anti-Counterfit Trade Agreement (ACTA) Ett internationellt handelsavtal har mer eller mindre i hemlighet dragits igenom EU-parlamentet, och är endast känt för att delar av dokumentationen läckt till allmänheten.

Handelsavtalet avser att slå ner på innehav av piratkopierat material genom starkt integritetskränkande metoder som drabbar alla. Gränskontroller där resenärernas mp3- spelare och datorer undersöks, konfiskation av teknisk utrustning, förbud mot regionsfria dvd-spelare och avstängning av internet-abonnemang som misstänks ha använts för illegal fildelning.

Sökfunktioner och länkningar som kan leda till upphovsrättsskyddat material ska förbjudas. Kulturell spridning kommer att straffbeläggas, oavsett om individuella upphovsrättsinnehavare delat med sig av material själva. Avtalet har förhandlats fram i stort sett utan insyn eller demokratisk process och kommer i stora delar att antagas..

Det har även förekommit förslag till åsiktsregistrering av bloggare som EU parlamentet tog ställning till 080922 och sade nej. Förslaget lär säkert återkomma i en eller annan form.

Ny kreditupplysningslag trots starka protester från såväl JK som media och en barnpornografilagstiftning som gjort en samlare av japansk Mangakonst till kriminell. En narkotikapolitik som kränker och morallag i form av sexköpslagen.

Nya övervakningskameror varje dag.

De politiker som genomfört detta kanske helt enkelt inte orkade stå emot den våg av rädsla som vällde fram efter 11/9 och som tog sig uttryck i en, ”gör vad ni vill, bara dom inte spränger oss i luften atmosfär” under en tid.

Följden blev att en del av våra friheter togs ifrån oss, förmodligen för gott, och andra kanske förhoppningsvis bara lånats ut och kommer tillbaka.

Allt det ovan anförda är sådant som jag hoppades skulle bli en relativt stor del av valrörelsen och jag vet ärligt talat inte vart integritets-, rättssäkerhets-, frihets- och demokratifrågorna tagit vägen. Det borde finnas extremt upprörda liberaler på gatorna som protesterar vilt. Men där finns bara Johan Pehrson med batongen....

Emellertid väntar jag fortfarande på ett uppvaknande på många håll och att uppvaknandet leder till en insikt i att det måste vara fel väg att gå när man ger upp stora delar av demokrati och rättsstat för att rädda den!!

Denna diskussion är så basal, så grundläggande och så otroligt mycket viktigare än andra debatter för om vår frihet försvinner, rättssäkerheten monteras ner och integriteten krossas så återstår inte mycket till demokrati.

Utan den kan vi inte ens diskutera.....

Det finns tyvärr ytterligare problem då vi granskar hur det står till med rättssäkerheten. Som konstaterats ovan har den urholkats på olika sätt av olika lagar de senaste åren. Lagar som inte lever upp till grundläggande rättssäkerhetskrav.

Till det ska fogas att inte heller de som är satta att vårda rättssäkerheten fullt ut lever upp till de krav vi har rätt att ställa. Polisen gör undermåliga utredningar, åklagare åtalar på märkliga grunder och även domstolarna brister i olika avseenden.

Jag studsade faktiskt till då jag läste vad JK skriver i sitt rättssäkerhetsprojekt ”Felaktigt dömda del 2 där följande kan läsas: ”...det finns anledning att understryka att en kvalificerad bevisprövning, med beaktande av de rön som beteendevetenskapen ger, måste ske genomgående även i underinstanserna”.

Han säger vidare att; ”Jag träffade en erfaren brottmålsadvokat. Han menade att rättssäkerheten inte gör framsteg, snarare tvärtom. Enligt hans uppskattning blir ungefär en av hans klienter per år dömd oskyldig i större eller mindre omfattning. Liknande erfarenheter har flera andra advokater redovisat i samtal med mig.

Detta är egentligen en sensationell uppgift. Inte bara en advokat som talar om en per år utan flera. Tänk om detta är så att säga praxis? Vi har 4500 medlemmar i samfundet just nu.......

Alla sysslar naturligtvis inte med brottmål men de är ändå en betydande mängd på låt oss säga 2500. Om 5% av dom har motsvarande erfarenhet så blir det 125 oskyldigt dömda per år och det mina vänner är åt helvete för många!!

Ser vi sedan vidare på grundprojektet ”Felaktigt dömda” så granskades elva ärenden i vilka resning beviljats, om jag minns rätt, på 2000-talet. Även här drogs några klara slutsatser av det material man studerade och det var bl.a

• Det fanns påtagliga brister i brottsutredningarna. Dessa brister hanterade domstolarna många gånger på ett sätt som efteråt väcker frågetecken.

   

• Vaga gärningsbeskrivningar gjorde det svårt för den tilltalade att försvara sig mot anklagelserna.

   

• Granskningen av målsägandenas berättelser framstod ofta som helt otillräcklig.

   

• De misstänkta personerna fick många gånger inte en rättvis rättegång, bl.a. behandlades de på olika sätt ojuste under förundersökningen.

   

• Det förekom åtskilliga spekulativa domskäl, bl.a. utsagor om ”vad man vet” som saknade vetenskapligt belägg.

   

• Domstolarna hade i flera fall förlitat sig på sakkunnigbevisning som det hade funnits goda skäl att ifrågasätta.

   

• Domstolarnas bevisvärdering var sådan att den många gånger måste ifrågasättas. Det sammanhängde till stor del med att domstolarna underskattade svårigheterna att göra tillförlitliga trovärdighetsbedömningar, något som Högsta domstolen delvis var skuld till.

   

• Resningsbedömningar i Högsta domstolen framstod ibland som oriktiga.

Justitiekanslerns bedömning var att de resultat som hade presenterats i Felaktigt dömda visade på tydliga brister i rättssäkerheten i vissa typer av brottmål och att detta var brister som man inte kunde slå sig till ro med om man månade om rättsstaten. Åklagarna och domstolarna måste förstärka sitt arbete för rättssäkerheten. Lagstiftaren har sitt ansvar.

Det sista jag vill ta upp är problemet med lagstiftningen och för den har jag inget annat recept än byt regering. Problemet består i att lagrådet gång på gång konstaterar att skrivningarna är slarviga, syftningarna oklara och lagarna är numera helt enkelt illa skrivna. Vad som är värre är att regeringen inte tar till sig kritiken utan fortsätter att köra över lagrådet. Det är definitivt en fara för rättssäkerheten och ett utmärkt argument för en konstitutionsdomstol.

Hittar ni felaktigheter ovan så säg till så korrigerar jag dom. En del uppgifter har hunnit få några år på nacken och jag har inte hunnit kontrollera precis allt.

Visst är det tragiskt att dessa frågor helt försvunnit ur debatten? Jag begriper inte varför?

Rättssäkerhet måste garanteras alla

annars kan den inte garanteras någon!

Nunc aut nuncuam