Svensk Myndighetskontroll: Har Ditt barn också tvingats visa registerutdrag?

Jag har just avslutat ett samtal med en bekymrad mamma och hennes 17-åriga dotter. När vi hade pratat klart så gick jag hit till datorn och började skriva det här. För nu är jag också bekymrad.

Det är möjligt att jag, beroende på att jag sysslar med det jag gör, får se betydligt mer av övervaknings- och kontrollsamhället än vad den genomsnittlige Johansson i folkhemmet möter. Det är även möjligt att min bild förstärks av att mitt undermedvetna och mitt medvetna jag samverkar i att notera nyheter och kommentarer på området, som en effekt av att jag sysslat med detta en tid.

Något måste det vara för jag tycker annars att alla, utan undantag, borde vara både oroligare och mer engagerade i dessa frågor än vad som nu är fallet.

Det jag fick berättat för mig var att man numera tycks kräva utdrag ur belastningsregistret för gymnasieelever som ska ut på praktik. Dottern som jag pratade med är 17 och går en industriteknisk utbildning på gymnasiet. Praktiken ska hon göra på en liten svetsfirma här i Västerås. I hennes klass hade man skött det praktiska genom att samtliga elever under överinseende av en lärare beställde sina utdrag via internet.

Utdragen skickas sedan från polisen direkt hem till varje elev som även fått instruktion om att inte öppna brevet när det kommer, utan att lämna det i obrutet skick till den arbetsgivare där praktiken ska genomföras.

Det här är något jag inte hört talas om tidigare och jag ska säga tydligt att jag vet inte hur utbrett detta är så det har jag för avsikt att ta reda på senast på måndag. Hos mig så väcker detta en mängd frågor plus en olust över hela förfarandet som jag tycker påminner oerhört mycket om gamla öststatsmetoder som ofta handlade om att det var medborgarna som hade att bevisa sin oskuld. "Du kan få praktik/jobb om Stasi/KGB säger att det är ok."

Två frågor höjer sig över mängden. Varför och vilket är syftet? Därefter kommer frågorna om vilket lagstöd man har? Om skolan tycker att det är god pedagogik och psykologi, att inför en praktik ta fram dessa utdrag? Vad gör ni med de elever som visar sig ha nån anteckning i registret?

Finns det någon beredskap för att hjälpa den som på detta sätt kan bli exponerad för något traumatiskt som vederbörande kke ägnat både tid och möda åt att komma över? Det finns många fler frågor att ställa men jag sparar på dom tills jag fått detta bekräftat. Någon som t.ex läser det här kan ha mer att berätta.

Själv så känner jag bara en stark, instinktiv motvilja och olust inför ett samhälle som, i vart fall i det som är bekräftat, är så kontrollerande och så totalt inne i sin övervakningsiver att man misstänker alla och kontrollerar alla för allt. Var finns proportionerna i att kontrollera varje elev iklassen för att, mot förmodan, kanske hitta en som snattat för två år sedan?

Nunc aut nuncuam