Jag är inte socialdemokrat och har heller aldrig varit det men sedan jag började blogga för ett år sedan har min syn på politiska skiljelinjer och min syn på det politiska etablissemanget förändrats i grunden.
Mer och mer får jag en känsla av att det är min förändring som är den naturliga medan de olika etablerade partierna i mycket påminner om den industri som hittat sina själsfränder i Sveriges riksdag och som med näbbar och klor vägrar att anpassa sig till en ny tid.
Detta menar jag huvudsakligen beror på bristande förståelse för en ny tid och en avsaknad av nödvändiga kunskaper för att ha möjlighet att förstå. Istället för att vidgå att det är på det sättet så försöker man utifrån en auktoritär position få det att framstå som att det är vi medgborgare som missförstår och inte förstår. Minns bara attityden från Tolgfors/Reinfeldt under FRA debatten.
Så vad gör man från de folkvaldas och regeringens sida?
Dels så börjar det bli besvärligt med ett folk som protesterar så för att stävja sådant kan man alltid genomföra några populistiska åtgärder som att skärpa fängelsestraff och utforma i grunden helt intetsägande kontrakt om krav på "svenskhet" av våra invandrare.
Dels så kan man naturligtvis på sitt eget språk söka göra allt så luddigt och tillkrånglat att till slut ingen förstår eller kan överblicka något. Vad gäller lagstiftningen har man i detta lyckats så väl att inte ens lagrådet längre kan överblicka konsekvenserna av olika förslag.
Vidare kan man även införa övervakande och repressiva lagar som i alla fall på lite sikt kan komma att användas för att kontrollera medborgarna. Tas integriteten bort så upplevs inte heller kontrollen som särskilt besvärande.
Samtidigt med detta så lyckas man, kanske utan att ens förstå det, allienera sig från sina medborgare och väljare på ett effektivt sätt.
Det är då som jag blir så oerhört glad att se att inom alla de gamla partierna så börjar det röra på sig. Det växer fram något nytt och något annat som de facto märker och ser samma sak som de som står utanför partiväsendet har sett och märkt. Det har gått för långt!
Jag skrev i höstas en postning här i bloggen om att det var dags för ett moratorium gällande tillskapandet av nya frihetsinskränkande lagar och jag har inte haft någon som helst anledning att ändra mig på den punkten utan tycker fortfarande att det är rimligt att vi nu stannar upp och ser vad all den nya lagstiftningen på detta område får för konsekvenser.
Alldeles uppenbart så tycker fler än jag på samma sätt och jag ska nu äntligen börja närma mig det som står i rubriken till detta inlägg.
Jag har haft förmånen att via bloggandet komma i kontakt med Anders Widen. Han är i första hand författare och han är även socialdemokrat.
Nu har han, tillsammans med ett antal likasinnade inom S, skrivit en motion till sossarnas partikongress i höst som jag tycker är strålande bra och en intressant detalj att nämna är på vilket sätt den tillkommit.
Man har jobbat fram denna genom att dels ha en grundtanke kring målet för den och med den och sedan har arbetet pågått under väldigt öppna former där Anders beskrivit sina våndor kring formuleringar och innehåll och där vi som läst hans funderingar har kommit med synpunkter.
Detta har utmynnat i en motion som imorgon dag borde föreläggas den svenska riksdagen som skulle läsa, nicka instämmande och sedan anta den med acklamation. Fast det fungerar inte så tyvärr.
Nu har jag sett att gruppen som undertecknat motionen också har lagt ut den på nätet varför jag gör samma sak här. http://arvidfalk.se/wp-content/uploads/2009/02/s-motion-om-integritetsmoratorium.pdf
Länkar till gruppen som står bakom:
Ann- Catrin Brockman, S-bloggare gör det tillsammans
Erik Laakso, Sossar mot storebror
Johan Westerholm, Ett första steg att göra om och göra rätt
Thomas Hartman, Dags för ett integritetsmoratorium
Ulllis Sandberg, Integritetskränkande politik - gör om gör rätt
Anders Widén, Det handlar om vilket samhälle vi vill leva i
Kristian Krassman, http://krassman-inyourface.blogspot.com/2009/02/motionen-ar-skriven-och-tarningen-ar.html
Nu ska jag läsa motionen lite grundligare ett par gånger till och sedan finns säkert anledning att återkomma till denna här och i olika andra sammanhang.
Precis som Anders så hoppas jag att den även kan utgöra inspiration för andra inom sina respektive partier att skapa och utforma liknande motioner, diskussionsunderlag eller annat som gynnar kampen för och rätten till personlig integritet, frihet och demokrati!