modestylight

Var till en spåtant i dag :). Vet att det finns delade meningar om att kunna sia in i framtiden men kanske kan hennes ord vara en liten guide i vardagen. Jag tror ju inte helt och fullt på allt hon säger men tycker det är mkt intressant.

Nåja, över till mina funderingar. När allt var klart så berättade jag för henne att mitt x sett mig i sitt hus några nätter under det gångna året. Inte så konstigt i sig eftersom jag brukat sova där en del ;) men det konstiga är att jag då legat hemma i min säng.

När ovanst skett så är det vid tillfällen då han mått dåligt, inte bara lite dåligt utan haft ett rent av känslomässigt helvete. Jag har tänkt att han kanske sett någon ande eller så som "går igen" i huset men hon började prata om att jag (gissa om jag blev förvånad) gjort resor i sömnen. Hon sa att jag känt på mig att han mått dåligt och åkt dit för att checka av och trösta.

Jag kommer inte ihåg att jag varit dit. Jag kan inte ens se det som att jag drömt, vilket man tydligen kan tro att man gjort vid dessa tillfällen. Sierskan sa att jag kan träna in att komma ihåg resorna.

Nu undrar jag bara hur jag ska kunna träna in detta? Är det någon som läser detta som vet något?

Tacksam för tips isf :).

Ring inte hit nu.

Ring inte hit för då ber jag dig komma.

Försöker hålla dig borta från mitt liv.

Du är inge bra för mig men ändå dras jag till dig.

Blir förbannad på mig själv.

Blir förbannad för jag måste kämpa för att tänka logiskt.

Du har inte ändrat dig.

Så snälla ring inte för hoppet om en förändring sliter och river i mig.

Ett samtal bort, några hjärtslag och du kan vara här.

KOM - gör mina lakan skrynkiga och min själ hel....

Sitter på jobbet. Vill skriva av mig men kommer inte hinna formulera mig riktigt så som jag vill.

Du kom i torsdags. Sent, mitt i natten körde taxin ner på gården och ur kiver du.... Jag blev livrädd. Livrädd för mina känslor. Livrädd för vad som skulle dras igång. Livrädd att du skulle säga det jag ville höra. Livrädd falla dit igen. Livrädd ge allt och bli besviken, trasig, sargad, förstörd.

Vi skulle ha firat 2 år den natten då du kom. Två år sedan vi sågs för första gången. Två år sedan du blev förälskad vid första ögonkastet.... Istället blev det slut för lite över en månad sedan. Du sa att du ville se mig. Du sa att det var juldagen och alla minnen. Du hade också hittat biljetter i din kavajficka. Biljetter från våran weekend på pitehavsbad...

Åter till nu. Du stannade hos mig fram till tisdagsmorgonen. Däremellan hade jag skällt på dig sen då du kom. Ja inte bara skällt men du fick dig.

Du undrade varför jag var så arg men du vet att jag är arg när jag är ledsen...

Nu är jag så satans ledsen och rädd.

Nu är du åter borta och vad händer???

Jag älskar dig men...

Jaha, nu sitter jag här igen vid "minnenas grind" och släpper bara in det som varit bra. Vad faan är det för mening m det! Observera inget frågetecken utan bara ett konstaterande.

Måste skingra tankarna. Måste göra ngt vettigigare än tänka på HONOM....

Läser lite bloggar ist.

Första advent och livet borde vara lovely.... En vecka sen jag bad, tvingade, pressade dig att packa dina kläder och lämna mig, mitt hem, mitt liv.

Första dagarna var relativt ok. Antar jag var så förbannad för det du gjort mig så jag orkade inte med annat. Nu däremot. Hela den hära helgen har varit fucking outhärdlig. Saknar din röst, saknar din famn, saknar din hud, saknar saknar saknar..... Antar det är som Eva Dahlgren sjunger: "-Hon står vid minnenas grind, endast det vackra släpper hon in. Vemod får hennes hand att tveka".

För att förskingra tankarna så åker adventsljusstaken fram, dukar och gardiner stryks och inte är det för min skull för då hade jag nog legat flat on the floor. Nä, det är barnen jag gör det för. Vill att de ska få en bra advent så då är det bara till att skärpa till sig. Bita ihop eller bryta ihop.... som det så fint heter.

Bor i norrland så här snöar det till tusen. Vackert när jag nu orkar lyfta blicken så pass. Stora fina "lovikavantar" dalar ner från skyn. Utanför mitt hus står granar, tallar, björkar och dess grenar är härligt lummiga och vita. Det har fallit snart en decimeter snö så antar att snöskottning är att föreslå ganska så snart....

Se jag lyckades skingra tankarna :) tar mig en stark kopp Zoegas innan jag stämmer träff med snökaran.

Likt kraftiga vinterkängor sparkar isklimpar

slår din blick mot min

Tysta påståenden, outsagda feltolkningar

Din rädsla paras med din förslagenhet

Din svartsjuka likt "Othellos misstag" forserar mig

forserar din kärlek

Du slits itu, blir till tiotusen bitar

Jag, en tom stum förlamad aktör

med en enda fråga: varfÖÖÖR!!!

Hur kan jag vara så smal. Jag som svalt så mkt stolthet....

Du tar mig hårt, rått, sexigt, vulgärt, skönt.

Du tar mig förgivet....