Palanthiren

http://carlnorberg.wordpress.com/

Vill du veta mer? Kontakta Kundservice, Liber AB, 113 98 Stockholm. Tel: 08-690 93 30. Fax: 08-690 93 01/02. E-post: kundservice.liber@liber.se eller direkt på www.liber.se I motgång kliver ledaren fram Det finns chefer som är goda ledare, men att vara chef innebär inte per automatik ett gott ledarskap. Är du en ledare? Visar du prov på ett gott ledarskap; ett ledarskap som andra vill följa? Eller känner du det mer som att du har en chefsroll i en verksamhet som präglas av nepotism, maktbegär eller bristande kommunikation; en verksamhet som styrs av dolda agendor? I motgång kliver ledaren fram handlar om vikten av att verkligen vara en ledare och inte bara chef. Sverige, företag och organisation lider inte brist på chefskap, men skulle må väl av mer ledarskap. Boken bygger på autentiska händelser som illustrerar bristen på ledarskap och dess konsekvenser. Boken ger också olika infallsvinklar på vad du som chef kan göra för att utveckla ditt ledarskap och därigenom föra verksamheten framåt. Det är ett ledarskap som grundar sig på självinsikt, reflektion och perspektiv. När det tar emot kan det vara frestande att ta ett steg tillbaka och vänta på att någon annan ska ta kommandot. Men det är i motgång det goda ledarskapet manifesteras. Det är i motgång den sanne ledaren kliver fram. BOKENS FÖRFATTARE Ewa Braf Norberg är Fil Dr och har många års erfarenhet av utveckling av verksamheter, grupper och individer. Ledarskap, kommunikation, relationer och kompetens är fenomen som ofta kommer i fokus i hennes arbete. Ewa är verksam som konsult på Nordisk Kommunikation och har en bakgrund som forskare och universitetslärare. Hon disputerade med avhandlingen Knowledge Demanded for Action – Studies of Knowledge Mediation in Organisations, vilken handlar om kommunikation och lärande utifrån ett kunskaps- och handlingsperspektiv. 160 sid, 1/2010 978-91-47-09456-1 EWA BRAF NORBERG NYHET Beställ idag på adlibris.com eller bokus.com För köp av ett större antal böcker är du välkommen att kontakta Annika Landell, sälj- och marknadssupport på tfn 08-690 92 69 eller e-post annika.landell@liber.se

Skuld dramat i Ryssland, Ukraina och EU-länderna i Östeuropa har nått en akut punkt. Om världens hantering av den valutafinansiella verksamheten bara går lite mer snett, så är detta debacle i sig ändå stort nog att krossa det nu så bräckliga banksystemet i Västeuropa och sätta igång runda två av vårt finansiella Ragnarök. Österrikes finansminister Josef Pröll gjorde häromveckan förtvivlade ansträngningar för att få ihop ett € 150 miljarders räddningspaket för att rädda det ex-sovjetiska blocket. Det är nog lika bra att han gjorde detta. Hans banker har ju lånat ut € 230 miljarder till regionen, lika mycket som 70% av Österrikes BNP, så en viss självbevarelsedrift i detta kan nog inte helt bortses ifrån. ”En felfrekvens på 10pc skulle leda till en kollaps av den österrikiska finansiella sektorn", rapporterade Der Standard i Wien. Tyvärr så är detta nu oundvikligen på väg att hända. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) uttrycker att de Österrikiska kreditförlusterna absolut kommer att överstiga 10% och kan komma att nå ända upp emot 20%. Pressen i Wien skrev den gångna veckan att Bank Austria och dess italienska ägare Unicredit står inför ett "monetärt Stalingrad" i öst. Josef Pröll försökte under EU:s finansministermöte att piska ett upp stöd för sina krispaket från EU: s finansministrar i Bryssel förra veckan. Tanken förkastades omgående av Tysklands Peer Steinbrück. Inte vårt problem, sa han. Vi får nog se hur det är med den saken. Stephen Jen, valuta chef på Morgan Stanley, uttrycker apropå detta följande, Östeuropa har lånat $ 1.7 trillioner utomlands, detta på mycket korta löptider. Östeuropa måste betala - eller rulla (refinansiera) runt - $ 400 miljarder i år, motsvarande en tredjedel av regionens BNP. Varmaste lycka till kommer nog utan överdrifter att behövas. Inte minst nu när exitstrategierna börjar verka. Inte heller Ryssland klara av att hantera sina 500 miljarder dollar i skulder till sina oligarker, medan oljan kostar nära 33 $ per fat. Budgeten är baserad på Uralsk råolja till 95 $ per fat. Ryssland har ju dessutom tappat 36 % av sin valutareserv sedan augusti, genom att försvara rubeln. "Detta är det största valutafinansiella angreppet på en valuta i historien", enligt Stephen Jen. I Polen, så är 60 % av alla bolån tagna i schweiziska franc. Zlotyn har just halverats mot francen, vilket kort uttryckt kan sägas ha halverat befolkningens betalningsförmåga. Ungern, Balkan, Baltikum och Ukraina lider alla av liknande varianter på samma berättelse. Som vore det en handling av kollektiv galenskap - med långivare och låntagare – och den matchar väl det amerikanska sub-prime fiaskot. Det finns dock en avgörande skillnad i detta. De Europeiska bankerna sitter på kroken för båda sidorna i detta, genom att de tillhör konstitutionella penningsystem. Amerikanska banker gör det inte eftersom de har ett kreditsystem. Nästan alla östblockets skulder skall betalas till Västeuropa, särskilt till österrikiska, svenska, grekiska, italienska och belgiska banker. Och vad som är ännu värre, Västeuropéer står för häpnadsväckande 74% av hela $ 4.9 trillioners portföljen av lån till tillväxtmarknader i Öst. Dessa långivare är fem gånger mer exponerade för denna senaste kris än vad amerikanska eller japanska banker är, och de är dessutom 50 % mer belånade (uppgifter från IMF). Spanien är upp till halsen belånat i Latinamerika, som sent omsider har nåtts av nedgången (Mexiko bilförsäljning sjönk 51% i januari, och Brasilien förlorade 650.000 arbetstillfällen på en månad). Storbritannien och Schweiz är upp till halsen intecknade i Asien. Vare sig det tar månader, eller bara några veckor, så är världen dömd att upptäcka att Europas finansiella system redan har sjunkit under dess fötter, och att EU ännu inte har någon Federal Reserve redo att agera som en långivare i sista hand eller för att översvämma marknaden med akuta stimulanser, vilket i sig inte borde komma som någon överraskning, men man vet ju aldrig i tider som dessa. Europas regeringar gör bara saker värre genom att vissa pressar sina banker att dra sig tillbaka och att bedriva prisunderskridande dotterbolag i östra Europa. Aten har exempelvis beordrat de grekiska bankerna att dra ut på marknadsföringståg på Balkan. Det behövs summor långt utöver möjligheterna för IMF, som ju redan har ”räddat” Ungern, Ukraina, Lettland, Vitryssland, Island och Pakistan - och Turkiet nästa - och är snabba att uttömma sina egna $ 200 miljarder (€ 155 miljarder) reserv. Vi närmar oss den punkt där IMF kanske måste trycka pengar för världen, grundat på sin svårbegripliga befogenhet att utfärda särskilda dragningsrätter. Lord of Rings Dess insatta $ 16 miljarder för att rädda Ukraina har misslyckats. Landet - står inför en 12 % nedgång i BNP efter kollapsen av stålpriserna - rusar mot finansiell undergång, lämnar Unicredit, Raffeisen och ING i sticket. Pakistan vill ha ytterligare $ 7.6 miljarder. Lettlands centralbankschef har deklarerat sin ekonomi "kliniskt död" efter att landet minskade sin BNP med 10.5% under fjärde kvartalet. Det finns olyckor som bara väntar på att inträffa i hela regionen, men EU-institutionerna har inte något ramverk för att hantera detta. Den dagen EU väljer att inte stödja ett av dessa länder kommer att utlösa en massiv kris med en smitta som omgående sprids igenom hela EU. " Europa är redan i djupare problem än ECB: s eller EU: s ledare någonsin kan ha väntat sig. Tyskland har kontraherat ekonomin i en årstakt av 8.4 % under det fjärde kvartalet. Om Deutsche Bank är korrekt, kommer ekonomin ha minskat med ytterligare nästan 9 % före utgången av detta år. Detta är den sortens nivå som startar folkliga uppror. Konsekvenserna är uppenbara. Berlin kommer inte att rädda Irland, Spanien, Grekland och Portugal, medan kollapsen av deras kreditbetygs bubblor bara leder till stigande problem , eller rädda Italien genom att godkänna planerna för EU "union obligationer" för då skulle kreditmarknaderna exploderar av skräck inför blotta synen av Italiens offentliga skuld ( 112 % av BNP nästa år, reviderat upp från 101 %), eller rädda Österrike från sin Habsburgska äventyrspolitik. Så vi tittar på och väntar på att den dödliga farsoten närmar sig. Om en enda gnista hoppar över en enda linje inom hela euroområdet, så kommer vi att ha en global systemkris inom några dagar. Är brandmännen redo?

Mats Rudin som var en av flera som köpte sig en plats på Moderaternas riksdagslista, han är främst vän med landstingsrådet i Stockholm Christer G Wennerholm och hans ex-fru, justitieminister Beatrice Ask. Wennerholm är ansvarig för HBT frågor inom Moderaterna, inom centern heter den ansvarige för HBT frågor Fredrik Federley, dessa har naturligtvis en mycket nära kontakt. Som av en slump så tycks det vara så att just detta är det som är det nätverket som Mats Rudin nyligen bildade som en informell grupp, med syftet att förbättra nöjesutbudet i Stockholm, men som då även naturligtvis innehåller ett par krögare, varav en är skyldig mig inte obetydligt med pengar även om just denna omständighet inte är graverande för något politiskt förlopp, vilket inte tycks vara den mediala uppfattningen om det politiska engagemanget kring detta. Av en ren slump naturligtvis, så är det emellertid så att detta är just densamme krögare som har givit Centerpartiets HBT ansvarige Fredrik Federley bland annata i uppdrag att vara ”publikdragare” på Smirnoff kvällen som nyligen blivit så omskriven, så det kan bli. Med hänsyn till den verksamhet som nätverket har bedrivit och vidare de etiska och moraliska ställningstaganden som nätverket uppenbarligen ertappas med att ha, så känns det ju jätteintressant att få se vad de närmaste dagarna innehåller i dessa sammanhang. Lite från dagens debatt i frågan. Carl Norberg Kan du försvara principen så faller argumentet om lyxen. för 2 timmar sedan • Fredrick Federley Principen har jag försvarat så det är över. Nu är det ju mer ursulahysteri än ursulagate för 2 timmar sedan Angelica Clamp Även SvD hakar på med en text idag. "Federley utmanar bilden av C" http://www.svd.se/nyheter/inrikes/federley-utmanar-bilden-av-c_4261381.svd för ungefär en timme sedan Carl Norberg Jag trodde det var mera en fråga om bristande redovisningsprinciper som frågan gällde, och att det därav kunde framstå som något tveksamt hur olika kostnader bestridits i förhållande till parternas rimliga intresse. för ungefär en timme sedan • Fredrick Federley Nej allt sköts by the book. Skatter, f-skatt, redovisar att jag har sidoinkomst till riksdagen osv osv för ungefär en timme sedan Carl Norberg Så vad är problemet om du verkligen redovisar godtagbara verifikat? Det är väl ändå så att det någonstans är detta som frågan egentligen avhandlar. Det enklaste är sedan givetvis att du själv tar initiativet i debatten, inte minst för dig själv så finns det ju enorma mängder av politiska poäng att plocka genom detta. för ungefär en timme sedan • Carl Norberg Egentligen är väl medias spegling bara ett indirekt misstroende emot dig i detta, det bästa är då givetvis att redovisa sakomständigheter till stöd för de egna argumenten och undvika att hemfalla åt skönsmässighet och trångsynthet.

 

En mycket gammal historia om det mänskliga själslivet, som belyser hur insikter om hur tingens värde skapar konflikter, detta i form av uttryckta habegär, beskriver detta som en metafor av en saga.

 

One bank to rule them all, one bank to find them.

One bank to bring them all, and in the darkness bind them.

 

Detta beskriver banksystemet med IMF (International monetary found) och BIS (Bank of international settlements), med de internationella centralbankerna som mellanled, och de regionala bankerna som yttersta verkställande enhet gentemot befolkningen.

 

De sju ryttarna har nu ridit ut för att finna ringen och genom detta kunna hålla världen kvar i sin skuldsättning. Detta har skett genom att Dessa sju, som är desamma som 1931 då detta system skapades av Bank of England chefen Montague Norman Ring, med benäget bistånd av sin lärling eller häxmästare Hjalmar Schacht.

 

År 1931, så hette alltså den virtuelle diktatorn av finansvärlden, Bank of England

Chefen, Montague Ring Normand, vilken för övrigt inte alls av en slump, var en före detta Brown Brothers partner, vilkens farfar dessutom hade varit chef för Brown Brothers under amerikanska Inbördeskriget.

 

Den nya nutida gruppen som utgör dessa sju ryttare, Coalition for Business Finance Reform, grundades alltså av desamma sju internationella storbanker - Goldman Sachs, J.P. Morgan Chase, Barclays, Morgan Stanley, Credit Suisse, Deutsche Bank och Citigroup - i ett som det skall visa sig, infamt försök att de och derivatmarknaden skall kunna resa sig ur graven och än en gång dominera världen. I synnerhet vill de skydda den vildaste formen av spekulation som någonsin existerat, over-the-counter-derivat- och kreditderivatmarknader.

 

Detta innebär att dessa utgör blodomloppet till hjärtat av det nätverk av centralbanker som dominerar det globala finanssystemet, alltså banker som Bank of England, Europeiska Centralbanken och Federal Reserve, IMF och BIS, vilka i grund och botten alltså är desamma institutioner som verkar under statliga myndigheters flagg, men vilka i själva verket främst agerar sitt eget oligarkiska finansiella väl.

 

"There should only be one source of money; one fountainhead from which flows the nation's blood to vitalize commerce and industry, ensure economic equity and justice and safeguard the welfare of the people. . . . In other words, it has always been and still is our contention that the prerogative of creating and issuing the money of the nation should be restored to the state." ( [Tolkien, writing in "Candour" magazine] August 3/10, 1956, page 48)

 

Dessa sju ryttare kommer nu att dammsuga den internationella kreditmarknaden i sin jakt på skuldsättningar som kan hålla liv i detta skuldsättningsspel, detta genom att politiskt verka för ett ökat statligt stödjande för banker i sin oundvikliga ritt mot sin egen undergång.

 

Att banksystemet kommer att gå under, beror på den mycket enkla förhållandet att människor vill leva, det kan de göra utan banker medan inga banker kan finnas utan människor.

 

 

"It is from us that the all-engulfing terror proceeds.

We have in our service persons of all opinions, of all doctrines... demagogues, socialists, communists, and utopian dreamers of every kind.  

We have harnessed them all to the task; each one of them on his own account is boring away at the last remnants of authority, is striving to overthrow all established form of order.

By these acts all States are in torture; they exhort to tranquility, are ready to sacrifice everything for peace: but we will not give them peace until they openly acknowledge our international Super-Government, and with submissiveness."

Efter att tillsammans med hustruns familj tillbringat helgen på Kolmården, så kan jag konstatera att jag blivit alltför kall, vilket i dagligt tal kallas att bli för-kyld.

Vidare kan jag konstatera att Robert Hållstrand som vanligt inte har gjort några vidare försök till att göra rätt för sig, utan istället kommer med ännu fler förklaringar till varför han ännu inte fullgjort sin åtaganden enligt de avtal vi har. Nu börjar dettta hamna på nivån där Polarvargar anfallit Roberts mormor, och det börjar därför bli direkt pinsamt att behöva lyssna på.

Spendrup synes dela min uppfattning i detta, och jag överväger om det inte är bättre för de fordringägande parterna i detta om hela affären i stället havereras. 

One bank to rule them all, one bank to find them.

One bank to bring them all, and in the darkness bind them.

 

Detta beskriver banksystemet med IMF (International monetary found) och BIS (Bank of international settlements), med de internationella centralbankerna som mellanled, och de regionala bankerna som yttersta verkställande enhet gentemot befolkningen.

 

De sju ryttarna har nu ridit ut för att finna ringen och genom detta kunna hålla världen kvar i sin skuldsättning. Detta har skett genom att Dessa sju, som är desamma som 1931 då detta system skapades av Bank of England chefen Montague Norman Ring, med benäget bistånd av sin lärling eller häxmästare Hjalmar Schacht.

 

År 1931, så hette alltså den virtuelle diktatorn av finansvärlden, Bank of England

Chefen, Montague Ring Normand, vilken för övrigt inte alls av en slump, var en före detta Brown Brothers partner, vilkens farfar dessutom hade varit chef för Brown Brothers under amerikanska Inbördeskriget.

 

Den nya nutida gruppen som utgör dessa sju ryttare, Coalition for Business Finance Reform, grundades alltså av desamma sju internationella storbanker - Goldman Sachs, J.P. Morgan Chase, Barclays, Morgan Stanley, Credit Suisse, Deutsche Bank och Citigroup - i ett som det skall visa sig, infamt försök att de och derivatmarknaden skall kunna resa sig ur graven och än en gång dominera världen. I synnerhet vill de skydda den vildaste formen av spekulation som någonsin existerat, over-the-counter-derivat- och kreditderivatmarknader.

 

Detta innebär att dessa utgör blodomloppet till hjärtat av det nätverk av centralbanker som dominerar det globala finanssystemet, alltså banker som Bank of England, Europeiska Centralbanken och Federal Reserve, IMF och BIS, vilka i grund och botten alltså är desamma institutioner som verkar under statliga myndigheters flagg, men vilka i själva verket främst agerar sitt eget oligarkiska finansiella väl.

Och att agera i deras bästa är sannerligen inget som gynnar Sverige, även om denna inbillning uppenbarligen är ganska utbredd.

Vår recession, den stora lågkonjunkturen är absolut den längsta och djupaste sedan kriget, men komma ur lågkonjunkturen innebär inte alls att den upparbetade skuld krisen är över, i själva verket långt därifrån. Skuldkrisen är nu det största hotet mot vår återhämtning och denna återhämtning kan bara bli rätt och få effekter om vi nu börjar på en ordentlig skuldavskrivnings plan.
Ju meravi använder det nationella kreditkortet och ju längre vi väntar med att betala våra räkningar, desto värre blir det.

England har haft den värsta offentliga upplåningen sedan uppgifter infördes för varje december om posten ifråga, och står därför inför det största budgetunderskottet någonsin i en större ekonomi, England lånar pengar till ett belopp av ca £ 6.000 per sekund - vilket innebär att var femte sekund så lånar regeringen mer än en genomsnittlig brittisk person tjänar på ett år.

England spenderar mer pengar på räntan på sina skulder än på nära nog allt annat. Det realekonomiska systemet kan helt enkelt inte uppbära en sådan volym av finansiella kostnader till en lika värdemätande valuta.

Det är rent praktiskt fysiskt ogenomförbart.
Inte ens om en finanskrona bara vore värda halva ören skulle detta gå att balansera inom samma system.

Att sedan den politiska fegheten gör att ingen vågar närma sig problemet kommer givetvis att straffa sig själv, då Svarte Petter blir makten och ansvaret för att ha underlåtit att agera. Men att inte våga anföra lösningarna är skamligt ifrån den oppositionella sidan, istället tänker man mest på den egna nyttan och man riskerar därför att hamna i samma badvatten som makten i detta.

De oppositionella som idag vågar hålla fanan i ljuset kommer med en naturlagsmässig säkerhet att förbli vid makten under mycket lång tid framgent.

(O)Lustigt nog så tycks det vara så att David Cameron av alla, har begripit detta och därför nu basunerar budskapet.
Om inte socialdemokratin vill förlora detta val så måste man nog rätt omgående fånga detta argument innan majoriteten anluter sig till den brittiska oppositionslinjen och lämnar socialdemokratin kvar att försvara familjen Wallenberg och bankerna.

Här en liten drapa kring skrivnigarna i ovan.

Det finns ett ekonomiskt krig som förs emot vanliga godtrogna medborgare, och jag trodde att genom att få deras uppmärksamhet på detta faktum, så kunde jag i någon mån hjälpa människor klara av denna tyranni.

Från början av detta arbete har jag hela tiden försökt att formulera mig i någon form av lösning.

Lösningen, även om den hade tillämpats i tid, skulle nog emellertid ha krävt att större delen av medelklassen vaknade upp och reagerade. Det gjorde de inte.

Personligen har jag tyvärr kommit till att inse att, trots mina ansträngningar som varit att hjälpa vanliga människor att vakna, så kunde dessa inte förstå eller ville inte lyssna. De flesta har varit så framgångsrikt medialt bedövade och har som ett resultat av detta, en mer eller minre avstängd mottagning. Denna avstängdhet eliminerar individens förmåga till eget kritiskt tänkande, som för använda en klyscha, "gör allt vidare motstånd lönlöst".

Det visar sig dagligen att jag bara, trots idoga försök, har gjort mig hörd hos en marginell liten del av den grupp, en del som bara utgör några få procent av medelklassen, vilket innebär att hela denna grupp absolut utgör mindre än en procent av alla invånare i samhället.

Det finns ingen normalitet och ingen återhämtning. Ingen kan spendera sin väg till återhämtning. Titta på 1930-talet. Det fungerade inte då och det kommer inte att fungera nu. Statsgarantiernas utmaning är verklighet och verkligheten alltid vinner. Som ett resultat av Centralbankernas politik har vi den korporativistiska fascismen när den är som värst.

Dag för dag kommer ekonomierna attrahera mindre utländskt kapital och det beror på att alla tillstymmelse till fria marknader är borta. Allt som Centralbankerna har gjort är att rädda sina ägares besparingar, och en sådan plan är därför dömd att misslyckas.

Jag såg för rätt länge sedan nu dessa episka skuldnivåer torna upp sig, vilket förr eller senare måste leda till en massiv monetär inflation (inte bara i USA, utan även på en global skala för första gången i historien), utarmning av naturresurserna (särskilt olja, metaller och sötvatten), statliga ingrepp i nästan alla områden i livet, ökande nivåer av korruption i och med statliga interventioner, förorening av både sötvatten källor och oceanerna, och en mängd andra problem växa samman till en aldrig tidigare skådad tid av social instabilitet - en mörk tid redo att återinföra fattigdom, hunger och tyranni.

Så följande begrepp kan vara på sin plats - den Frankensteinska Ekonomin.

Det kommer att förändras mycket under det kommande året, detta eftersom den rådande Frankenstein ekonomin – har varit död sedan länge, men artificiellt har hållits vid liv med bisarra, skadliga, och ohållbara sätt – som förhindrat det ovillkorligen kommande hjärtstilleståndet.

Propaganda, förnekande och skapande av nödmynt kan bara åstadkomma så mycket, och som den gamla världen smulas sönder, så blir det allt svårare för samhället att upprätthålla illusionen av en rådande normalitet.

Fundera lite över vad som vi redan gått igenom:

Oräkneliga trillioner i välstånd har uppenbarligen bara avdunstat ifrån planeten?

Aktiemarknadens nirvana! Vilken boom!

Med statistik kan verkligheten beskrivas som man vill, vilket kan göra att det verkar som om Zimbabwes investerare var rikare än krösus sork i Bamse, rikare än Bill Gates och rikare än alla de saudiska prinsarna. Verkligheten är totalt sett helt annorlunda.

Så sent som 1980, så var Zimbabwe-dollarn värd mer än den amerikanska dollarn, men i januari 2009 så hade Zimbabwe inflaterat ned sina pengar till den punkt där man var tvungen att utfärda en $ 100 Trillion sedel. Många människor i Zimbabwe var dollar trillionärer, men de flesta var fortfarande fattiga och hungriga.
 
 
Är den amerikanska dollarn en kommande repris på hyperinflationen Zimbabweland? Amerika är inte Zimbabwe, trots allt. Amerika ju så speciellt, Och sådana saker kan ju inte hända där….
 
Monetära basens expansion i U.S.A

Inflationen ifrån Fed kan hålla Dow och andra börsmått flytande allt högre, vilket nästan alla likafullt kommer att tolka som att "saker och ting blir bättre."  Det är bara att granska första bästa artikel i DI eller någon annan initierad publikation. Ändå finns ju Zimbabwe som en ganska nyligen upplevd erfarenhet (och andra liknande händelser genom historien), vilka visar att nominella investeringsvärden kan leda till att stratosfären även om en ekonomi är döende och människor svälter.

För i dag är det tyvärr så att alla stora valutor på jorden i grunden genom BIS och IMF är en och samma monopol valuta, liknande problem drabbar därför varje nation. Mestadels på grund av detta så kommer ändå dollarn att vinna i styrka kontra andra jämförbara monopolspels valutor och ibland även mot guld och råvaror.

Dessa rörelser är normala svängningar inom verksamheten på marknaden, det går sällan upp eller ner i en rak linje. Den långsiktiga trenden är tydlig: alla Fiat valutor håller upp marknader (som Fiat valutor alltid har gjort igenom historien) och därmed förlorar de värde över tiden. Även om det egentligen är teoretiskt möjligt för USA att sluta skapa nya dollar via Fed, skulle resultatet snabbt bli en fullständig oförmåga i USA för att betala sina räkningar, inklusive - snart - då bara räntan på de federala skulderna.

Utlänningar är inte längre överdrivet intresserade av att köpa fler av USA: s skuldsedlar för att finansiera det Amerikanska budgetunderskotten och deras utrikespolitik som yttrar sig i formen av olika krig, så även att "låna" betyder egentligen att skapa pengar för Fed att köpa finansförvaltningars olika växlar (kallas numera visst att Tjäna pengar på skulden, och är väl egentligen inte något som Fed eller regeringen öppet har medgett att det sker, men bevisligen så sker detta). 

När det gäller de närmaste Ekonomiska utsikterna, så kommer den exploderande volymen på den monetära basen sannolikt att göra jobbet helt av sig själv. Klart är att Fastighets krisen är långt ifrån över (och då vi har inte ens berört avdelningen kommersiella Fastigheter – som är en annalkande skräckhistoria.

Vi är bara i stormens öga, och nästa våg av uteblivna betalningar är redan låst på plats.

Alternativet justerbar ränte inteckning (ARM) kommer att vara de mest riskfyllda och mest komplicerade bostadslåneprodukter som någonsin skapats. Slutsatsen av detta är att denna produkt ovillkorligen är minst lika dålig som sub-prime katastrofen (den som trots allt har kraschat några större banker och värdepappersföretag, och som vidare  hjälpte krasch Fannie Mae och Freddie Mac att bli statliga. Och som skapade en världsomspännande ekonomisk krasch av historiska proportioner och nu så kommer alternativet ARM, katastrofen kommer ovillkorligen att vara ännu värre!

Att sista meningen antyder att smärtan kommer att fortsätta under 2011 och senare, i och med att regeringarna istället använder mer av det som orsakade våra ekonomiska problem (överutnyttjande, över-utskrift av pengar, överreglering av ekonomin, etc.) och förment undelåter att fixa till problemen, det verkar säkert som en bra satsning….

Underskottet på Skatteinbetalningarna Markerar Sanningen.

Kommer saker att förbättras när alternativet med ARM orkanen har inletts? Kommer exempelvis de amerikanska konsumenterna (som brukade vara "medborgare") börja umgås igen trots att de inte har jobb? Kommer villaägare att hitta ersättningar för sina bostadslånekostnader i form av kapital som låter dem behålla utgifterna nivåerna under den framtida fastighets bubblan? Kommer de arbetslösa att köpa iPod (eller ens mat, för den delen) när dessa det offentliga har slut på pengar till arbetslöshetsersättning? Kommer ökad konkurrens om olja, livsmedel och andra resurser från växande ekonomier och den växande befolkningen i Asien på något sätt misslyckas med att driva upp priserna i väst? Kommer de fantastiska skuldnivåerna i västvärlden, från regeringar ner till stat, landsting och kommuner, från General Motors ned till en person affärer att bara gå upp i rök?

Världen har inte sett en sådan skuldsättningen i modern historia. Denna skuld är inte användbar. Den totala skulden i U.S.A. är 557% av BNP. Räntan på skulden kommer att förbruka alla skatteintäkter i de flesta länder inom en inte alltför avlägsen framtid och då blir det ingen väg ut, utan istället blir det till att skapa ännu mer skuld för att finansiera gamla skulder. Detta fullkomligt garanterar en period av ekonomisk ödeläggelse. I ett sista desperat försök, så kommer så politiker på regional och lokal nivå kommer att höja skatterna till astronomiska höjder för att öka sina inkomster/makt. Och detta är ju bara mer av en försäkran om förstörelsen av ekonomin. Så bara glöm fabeln om någon ekonomisk återhämtning.

De flesta amerikaner exempelvis kommer inte tro att hyperinflationen är möjligt i USA förrän detta förlopp redan har inletts, men hyperinflationen är nu oundviklig. Hyperinflation har inträffat flera gånger i historien och Fed hyperinflaterar nu den amerikanska penningmängden samtidigt som du läser detta.

Observera nu också att korrumperade myndigheter, nyhetskällor och kommentatorer som de flesta medborgare litar på, har konsekvent haft fel om nästan allt som rör ekonomin i flera år ..

Många människor i dag känner sig både glada och positiva när de ser på aktiemarknaden, och detta eftersom de på allvar tror att denna i sig återspeglar den verkliga ekonomin, och eftersom aktiemarknaderna är uppåt, så måste saker och ting följaktligen ha förändrats till det bättre under det senaste året. Men detta har ingalunda varit fallet, inte under ytan på riktigt. Detta är bara fanér utan substans, yta utan innehåll .

 

Vad som egentligen har hänt, är att nästan inga skulder har betalats i våra ekonomier, utan i själva verket har vi istället lagt till ytterligare biljoner dollar och andra valutor till de redan befintliga skulderna. Vad som nu dock är lite annorlunda än för ett år sedan, är att en stor del av den gamla skulden och alla de nya skulderna nu har överförts till allmänheten, och bort från det privata näringslivet, i synnerhet då de finansiella instituten (och för all del även till viss del till biltillverkare).

Så detta handlar egentligen om det mycket beklagliga faktumet att människor känner sig lyckliga för att vara djupare satta i skuld, och ganska mycket djupare dessutom. Och som de människor vi är, fokuserar vi så klart främst på kortsiktig njutning, som till exempel alltså återfinns i Dow Jones index och andra obskyra mått på påhittade siffror och rapporter, medan vi enkelt väljer att ignorera den enorma ökning av skulder, både offentliga och privata, som vi förr eller senare måste betala.

Men, säger då de riktigt ignoranta och gärna politiska individerna, det är faktiskt inte så illa som det kan se ut, för när krisen är över så kommer vi tillbaka till tillväxt, och denna tillväxt kommer att ta hand om skulden?

 
Verkligen, jaså?

 

Men vad händer då om krisen varar, låt oss säga i tio år?

 

Allt som måste inträffa för att detta snabbt skall bli till rådande verklighet, det är att bostadspriserna faller, eller ens stagnerar. Och det verkar ju just nu inte precis så, att just ett prisfall skulle förbli någon vidare omöjlig situation för att vara lite försiktig när man uttrycker sig.

USA har ingen privat fungerande bolånemarknad idag, eller ens en fungerande bostadsmarknad. Inte heller Kanada, Storbritannien, Holland och många andra länder för den delen. Bostäder säljs och inteckningar bara godkänns eftersom staten tar bort dem från långivarnas händer och böcker så fort affärerna stängda. Lånen är ju vidare sedan värdepapperiserade, och har sålts vidare som i Amerikas exempel till centralbanken.

Med andra ord ligger hela risken för alla och hela lånen på detta sätt helt och hållet på skattebetalarna.

Och då är det ju naturligtvis inte särskilt bra om ifall priserna på bostäder faller. Alldeles speciellt när arbetslösheten inte alls kommer att sjunka. När regeringarna sedan istället börjar höja skatter eftersom statsskulder kommer att slå igenom olika takfunktioner, då börjar en inte alltför lustig tillvaro för väldigt många individer.

Det största problemet är att det inte ens är praktiskt möjligt genomförbart att betala av dessa kapitalskulder. Detta avbetalande kommer inte ens att börja hända under de närmast kommande åren, om ens någonsin. Det kommer vara att betala ränta på dessa skulder som kommer att bli den mest omedelbara och påtagliga huvudvärken för det moderna samhället

I en värld där pengar lånas ut på rekordlåga nära noll räntor, betalar Storbritannien nära 4% på sin 10-åriga brittiska statsobligationer.

 

Varför? Titta här:

 

Storbritannien närmar sig nu stormens öga, detta eftersom Bank of England nu måste börja varva ner sina kvantitativa lättnader ( sedelpressen). Banken har nämligen köpt mer 10-åriga brittiska statsobligationer under de senaste nio månaderna än vad regeringen har meddelat. Detta har på ett för många nästan magiskt sätt utrotat kostnaderna för att finansiera underskotten, men detta kommer att med naturlagsmässig säkerhet att vrida det hela dramatiskt åt ett annat håll i början av 2010. Marknaderna vet nämligen om detta. Marknaderna kräver nu därför en riskpremie på sterling.

 

Många andra länder står inför samma frågor. Och detta omfattar givetvis även USA. Låna pengar kommer att bli dramatiskt mycket dyrare. Detta är verkligen marknadens mekanismer i arbete i sin fulla prakt.

 

Den globala tillgången på statsobligationer ligger därför nu långt större än efterfrågan.

För att som exempel på detta citera direkt ifrån Amerikanska Flow of Funds Guide,

"Till exempel rapporterade belopp för statskassan på värdepapper som alla andra sektorer, som erhålls från kapitalförvaltningsuppgifter ifrån företagen eller institutionerna själva, räknas bort från totala statskassan utestående värdepapper som erhållits från den månatliga statskassan Sammanställning av kvitton och utlägg, av Förenta staternas regering och resterande tilldelas hushållssektorn. "

 

Detta är ju kanske inte alltid så lätt att direkt förstå innebörden av ovan citat, vilket inte heller är meningen med skrivningen ifråga, eller kanske rättare sagt, detta är sannolikt just meningen med skrivningen.

 

Så för att först svara på frågan - vem är egentligen hushållssektorn i detta? Det är en fantom, och detta är egentligen det pinsamt uppenbara svaret. Den existerar inte. Den tjänar i detta bara syftet att balansera huvudboken i Federal Reserves Flow of Funds rapport.

En  mycket berättigad oro är nu därför att allt detta nu tyvärr och faktiskt börjar likna ännu en jättelik Ponzi variant.

 

Vi vet alla, att exempelvis Fed precis som i princip alla andra centralbanker har varit verksamt på marknaden för statsskuldväxlar. Och i detta köpte nästan 50% av de nya växlarna i Q2 och nästan 30% i Q3.

 

Det är i detta mycket bra att komma ihåg att själva poängen med att sälja nya exempelvis amerikanska statsobligationer, är att attrahera externt kapital för att finansiera underskott eller för att betala av befintliga lån som förfaller.

 

Vi befinner oss nu alltså i en situation, där Fed skriver ut dollarsedlar för att köpa statsobligationer, ett sätt att fejka finansministeriets förmåga att attrahera externt kapital.

 

Och om någon ekonomisk forskning överhuvudtaget bevisar någonting, så är detta det att regelbundna köpare av USA: s statsskuld är inte längre existerar, och det förvånar åtminstone mig att USA framgångsrikt kan utfärda ett rekordstort antal statsskuldväxlar i denna miljö utan minsta incident på marknaden.

 

Jag undrar dock emellertid lite vad kineserna verkligen kommer att göra när detta står klart för dem med alla sina obönhörliga effekter . Men man kan väl kanske misstänka dem för att redan känna till eller åtminstone delvis misstänka detta. I det här läget bör man kanske även undra också vad egentligen som amerikanska skattebetalare egentligen tycker om detta? Tyvärr så har nog de senare invaggats i en annan dröm om tillväxt och storhet, som gör att de inte kommer att vakna förrän det inte spelar någon som helst roll längre vad de tycker.

December 24 tillkännagav Vita Huset att det nu har strukit alla tak för vidare ekonomiskt stöd för både Fannie och Freddie. Om sedan tidigare någon inte var helt säker på betydelsen av beskrivningen i ovan med alla triljoner i skulder som exempelvis Vita Huset bedriver i Amerika, så borde detta ju åtminstone göra så att alla rimligtvis kan vara säkra på detta nu. Det är närmast en gammal fin amerikansk politisk tradition, att vålla det värsta onda när ingen tittar. God Jul Amerika önskar Barack Obama tydligen?

2009 har varit det år då "Moral Hazard" helt har förlorat sin mening och sedan för övrigt helt även försvunnit, och faktiskt just precis i det ögonblick som annars kunde ha gjort att hela situationen kunde ha blivit uppenbar för alla. Bra gjort av media! Ingen moral, ingen fara, eller hur?

2010 blir det år då skulder. Det kommer att begrava hela nationer som Grekland och Ukraina, och stater som Kalifornien, och som vidare hotar att skapa en ännu värre och farligare fråga.

 

Kina kommer ju nämligen som en konsekvens av detta att visa sig ha byggt en tusen gånger mer onyttig fastighet än Dubai någonsin har gjort. Så att det nu riktas diplomatiska hot emot England och angående medial behandling av kinesisk juridik, kanske är föga förvånande ur detta perspektiv

 

Och USA och andra "rika" regeringar kommer att behöva välja mellan ytterligare bail-outs, som denna gång kommer att visa sig bli oändligt mycket dyrare, eller komma med erkännanden till sina folk och acceptera sina direkta politiskt nederlag, det är oundvikligt.

Mina damer och herrar, en runda bankstöd is coming up, det är dags för en sista beställning.

 

 

Vid Harrimans' 1932  kongress i New York för Rashygien, så valdes Ernst Rudin

enstämmigt till President för Internationella Sammanslutning för Rashygien. Dettaa var det slutliga erkännande av Rudin så som grundare av det Tyska Samhället för Ras Hygien, detta tillsammans med sin medarbetare, Rashygieniska Sammanslutnings senaste president Alfred Ploetz.

 

Tio månader senare, i Juni 1933, höll Wilhelm Frick, Hitlers inrikesminister ett tal på ett rashygieniskt möte i nya Tredje Riket. Frick kallade Tyskarna en "urartad" ras och fördömde en femtedel av Tysklands föräldrar så som skapande "svagsinta" och "felaktiga" barn.

 

Följande månad, på uppdrag av Frick, skrev Dr. Ernst Rudin "Lag för Förhindrande av

Ärvda Sjukdomar i Eftervärld," en steriliserings lag som tidigare använts statuerande i Virginia och flera andra stater.

 

Speciella domstolar var snart etablerade över hela landet för sterilisering av Tyska själsligt saktfärdiga patienter så som även blinda, döva och alkoholister. En kvarts miljon individer inom dessa kategorier blev steriliserade. Rudin, Ploetz, och deras kollegor

utbildad en hel generation av psykologer och psykiatriker för att verka som steriliseringsarrangörer och livsavslutare

 

När sedan andra världskriget startat, så upprättade och bemannade Eutanasi doktorer och psykiatriker  en ny "T4" myndighet, vilken planerade och kontrollerade massavrättningarna centralt, främst vid de "dödshjälp centers,"  som först var ägnade åt kategorin sterilisering men som senare användes till för mördande. De utvalda i detta fick knappast medvetet erfara, men likväl vara med om att deras hjärnor sändes i massor till experimintell psykiatri, som då i och för sig till stor del bedrevs i det då till delar svenskägda slavlägret Auschwitz, och vidare slutligen vad anbelangar Judar och andra ras offer, så skickades dessa företrädesvis rakt till utrotnings läger i Polen, så som Treblinka och Belsen.

 

År 1933 så presenterade Hitler vad han kallade sin "New world order" vid ett tal i Berlin.

 John D.Rockefeller, Jr. utsåg Vilhelm S. Farish till ordförande för Standard Oil

Co. New Yersey. ( 1937 så blev denne president och verkställande Direktör)

Farish flyttade omgående sitt kontor till Rockefeller Center, New York, där han vidare omgående spenderade en ansenlig mängd med tid tillsammans med Hermann Schmitz, dåvarande ordförande för I.G. Farben. Detta var det företag som betalade Ivy Lee, för att skriva pro-I.G. Farben propaganda och även pro-Nazistisk propaganda, och att vidare få denna tryckt och distribuerad i USA.

Den andra vågen av den Finansiella Tsunamin.

Efter det sista kvartalet 2008, och dess hänsynslösa valuta krigföring som har drivits av de viktigaste globala ekonomierna, och medan denna konkurrens har hittills varit icke-antagonistisk, så kommer denna snart bli antagonistisk på grund av inneboende skillnader som är oförenliga. Konsekvenserna för den globala ekonomin kommer att vara förödande för vanligt folk, massarbetslöshet och social oro kan garanteras.

 

De politiska beslutsfattarna i dessa länder som står inför en total kollaps av det internationella finansiella systemet har dragit slutsatsen att lösningen är den enda lösningen, och det är kvantitativa lättnader (dvs. massiva likviditetstillskott) för att rädda "too big to fail" banker och fylla på deras deprimerade ekonomier.

 

Detta avspeglas bäst i att Ben Bernanke är uppriktig i sin kommentar att "den amerikanska regeringen har en teknik som kallas tryckpress (eller idag, dess elektroniska motsvarighet), som gör det möjligt att producera så många dollar som den vill i princip ingen kostnad".

 

Detta är problemets kärna!

 

Detta är den oövervinnliga skillnaden.

För drygt två decennier sedan, så beslutade man inom den globala ekonomiska eliten att ramarna för den globala ekonomin skall bestå av följande:

 

1) En global bas för finansiella systemet, som kontrolleras av den amerikanska Federal Reserve Bank och dess associerade globala banker i de utvecklade länderna.

 

2) Denna utflyttning från väst till öst av produktionen av varor, främst till Kina och Indien för att "föda" de utvecklade ekonomierna.

 

Hela systemet byggde på en mycket enkel princip, nämligen en FED-kontrollerad global reservvaluta som kommer att vara motorn för tillväxt inom den globala ekonomin. Detta är huvudsakligen en gammal imperialistisk ekonomisk princip.

 

Detta exemplifieras av det enorma amerikanska handelsunderskottet på ena sidan och Kinas enorma överskott på andra.

 

Detta ekonomiska mantra upprepades liksom kravet på friare handel mellan handelsnationer.

 

Detta är en stor bluff. Samtliga av de nuvarande ledarna på världsscenen är skadade av denna ruttna kärna och som sådan ledare har ingen något intresse av att kalla en spade för en spade och utsätta sig själv för de inneboende motsättningarna inom det nuvarande finansiella systemet.

 

Detta kräver en multipolär värld och är helt meningslöst att försöka med, när hela det globala finansiella systemet är baserat på den unipolära dollarn som reservvaluta. Detta är den inneboende motsägelsen i det nuvarande systemet och problemen i samband med detta kan inte lösas genom ytterligare en global reservvaluta baserat på IMF: s särskilda dragningsrätter som förespråkas av vissa länder.

 

Det var en dödfödd idé, samma ögonblick som den var tänkt!

 

Ledarna för Kina, Japan och de oljeproducerande länderna i Mellanöstern är alla förargade över den nuvarande situationen, men de vågar inte stå för sin övertygelse genom att uttycka detta till sina landsmän, att de har blivit lurade av finansiella spinmästare från Fed som agerar på instruktioner från privata Goldman Sachs.

Vilken ledare skulle våga erkänna att de har utväxlat nationens välstånd emot toalett papper?

Denna toalettpappers valuta pantomim fortsätter.

 

Vi har nu nått ett dödläge i det aktuella valuta kriget, inte helt olikt den situationen som gällde för det kalla kriget mellan NATO-paktens länder och Warszawa-paktens länder. Båda sidor avskräcks av MAD (Ömsesidigt garanterad förstörelse) och läran om kärnvapen krig.

 

Kostnaderna för båda sidor var fruktansvärd och det var först när Sovjetunionen inte kunde fortsätta med den takt och kostnaderna för att upprätthålla en nukleär avskräckning och tvingades i konkurs att balansens tyngdpunkt föll på NATO-alliansen.

 

Men detta var bara en pyrrhusseger för USA och dess allierade. Vilka vidare behöll möjligheten för USA att upprätthålla sin militära makt, och satsade helt på att Sovjetunionen var tvungna till godtagandet av den amerikanska dollarn som världens reservvaluta.

 

Men varför har då de länder som var allierade med USA under kalla kriget godtagit status quo?

 

De blev lurade alla att tro att utan skyddet av Big Brother och dess militära uppsökande verksamhet, så skulle de slukas av det kommunistiska hotet, vilket sedermera bytts ut emot hotet ifrån terrorismen

 

Nästa stora fråga – är varför har de så kallade "fria" f.d. kommunistiska allierade staterna i Sovjetblocket hoppat på tåget?

 

De trodde alla på illusionen att de skulle gynnas av de globala bankerna, ledda av Goldman Sachs med handel och försäljning av sina varor och tjänster för toalettpapperspengar, alltså att USA som reserv valuta skulle garantera omätlig rikedom och välstånd.

 

Men det största chansningen i matchen var den Asiatiska marknaden.

Japan, som efter ett decennium av nedgång efter explosionen av egendoms bubblan saknade möjligheter och förmåga att anpassa spelet till nästa nivå som planerades av de ekonomiska arkitekterna i Goldman Sachs.

 

Och Kina var den största mottagaren. Den högsta ledningen i Goldman Sachs förmedlade en pakt med Kinas ledare att i utbyte emot iscensättandet det mest massiva tillskott av US-dollar kapital och omlokalisering av produktionskapacitet i historien om den globala ekonomin, så skulle Kina återvinna sitt surt förvärvade amerikanska dollar reservvaluta välstånd i amerikanska statsobligationer och andra amerikanska skuldinstrument.

 

Detta var faktiskt ett nödvändigt villkor för att få globala finansiella kasinot att stiga till nästa nivå av spelande. Varför då?

 

De finansiella arkitekterna på Goldman Sachs hade en plan – som vanlig var den att dominera det globala finansiella systemet. För att uppnå denna ekonomiska makt skulle ett Skuggbanksystem skapas, där navet var derivatmarknaden och värdepappersbildningen av tillgångar, fasta och fiktiva. Insatserna skulle vara enorma, på hundratals biljoner dollar och sättet att förändra marknaden skedde genom ett massivt inflytande på alla nivåer i det ekonomiska valutafinansiella systemet.

 

Men det fanns en inneboende svaghet i det övergripande systemet - hotet om inflation, mer exakt hyperinflation. Sådana enorma mängder likviditet i systemet skulle alltid leda till deprecieringen av reservvaluta och förtroendet för systemet. Och möjligheterna att skapa oändliga mängder valuta mot skuld i ett i högsta grad ändligt ekonomiskt system, kommer alltid att leda till att valutan realvärdeanpassas.

 

Därav kommer alltså behovet av ytterligare ett system, för att hålla inflationen i Schack och illusionen uppe så att köpkraften hos den toalettpapper värda reservvalutan kunde bibehållas.

 

Det är där som Kina kom in i bilden. När Kina blev världens fabrik för tillverkning, så skulle problemet lösas var det tänkt.

 

När en dräkt som tidigare kostar 600 USD kunde fås för mindre än 100 USD, och ett par skor för mindre än 5 USD, så kom hjärnorna bakom detta bedrägeri till slutsatsen att det inte skulle finnas några förutsebara hot mot den största kasinooperationen i historien.

 

Kina insåg att börsen som företaget har över en miljard kinesiska munnar att mätta och arbetstillfällen för hundratals miljoner kineser behövdes för att systemet skall kunna upprätthållas. Men Kina har varit pragmatiska nog att ha två "ekonomiska system" - ett Yuan baserat system för den inhemska ekonomin och en dollar exportlicenssystemekonomi, detta alltså i hopp om att de vinster och fördelar som export ekonomin förhoppningsvis innebar, skulle ge Kina möjlighet att förändra och skapa en livskraftig och dynamisk inhemsk marknad, vilket på sikt skulle ersätta den exportberoende ekonomin.

 

Detta var givetvis en överenskommelse gjord med djävulen, men det fanns några lämpliga alternativ vid den aktuella tidpunkten, mera exakt efter kollapsen av Sovjetunionen.

 

Nästa nivå i spelet uppnåddes när toalettpapper/reservvaluta bokstavligen blev virtuell - genom ett enkelt klick med musen på datorer i globala banker.

 

De stora pojkarna på Goldman Sachs och andra globala banker var givetvis mer än nöjda med att lämna Las Vegas till maffian och deras eländiga miljarder i omsättning. Dessa vinster ansågs sannolikt som ören jämfört med de hundratals triljoner som istället kunde genereras av det virtuella kasinot. Det var en ekonomisk erövring bortom deras tidigare vildaste drömmar.

 

De kom att kalla sig själva, "Masters of the Universe".

 

Skapa stora skulder och bilda mera pengar var det nya spelet, och de stora grabbarna kunde med ens utnyttja detta till mer än 40 gånger kapitalet! Värdet av tillgångarna sköt givetvis i höjden med så mycket likviditet som grundade sig på så få bra reala tillgångar.

 

Dock misslyckades de finansiella guiderna med att uppskatta och eller i varje fall med att underskatta behovet av de finansiella produkternas värdebeständighet som behövdes för att hålla igång spelet som spelades. De använde sig då istället av finansiell ingenjörskonst – de skapade då värdepapperiseringen av tillgångar.

 

Och när reala tillgångar var otillräckliga för värdepapperisering, så skapades istället syntetiska eller fiktiva tillgångar. Tillgångarna var grunden för den kreditvärdering som krävdes för bildandet av skulder. Snart nog så kunde en kreditvärdering avseende köpare av giftigt avfall skapa ett legitimt instrument för vidare spel, som dessutom främst till sist skulle lasta giriga nollor och vara utan möjlighet att nå fram till upphovsmännen bakom dessa så kallade investeringar.

 

För en tid såg det nästan ut som om de finansiella trollkarlarna hade löst problemet med att mata det globala valutafinansiella kasinomonstret.

 

Tyvärr så stannade ju musiken och bubblan sprack! Och som man säger resten är historia.

Skuldvärdet bakom valutabildningen måste vara beständigt, och denna detalj gjorde att systemet fallerade.

 

När förlusterna i USA är $ biljoner och oavsett tillgångar / kapitalet som finns kvar är i $ miljarder, har USA ett stort problem - ett svart hål.

 

Den korrigerande åtgärd som föredrogs av de finansiella hjärnorna på Goldman Sachs, var inte helt ovanligt att skapa en bluff - att om de stora globala bankerna skulle misslyckas, så utlöser detta en systematisk kollaps som skulle skapa ett valutafinansiellt Armageddon.

 

Dessa "too big to fail" banker måste injiceras med enorma virtuella pengar till kapitaltillskott och bli av med giftiga tillgångar på balansdagen. De stora centralbankerna inom BIS och IMF i de utvecklade länderna i maskopi med Goldman Sachs sjöng alla samma låt. Alla typer av ordningar inom det internationella valutafinansiella systemet besvor att legitimera denna räddningsaktion.

 

I huvudsak framkom att detta var en ren överföring av pengar från vänster ficka till höger ficka, med twisten att bankerna faktiskt var de som hjälpte regeringen att lösa finanskrisen.

 

Fed och viktigaste centralbankerna gick med på att låna ut "virtuella pengar" till "too big to fail" banker till noll eller nära noll ränta, och dessa banker skulle i sin tur göra "insättningar" av dessa tillgångar till Fed och andra centralbanker till överenskomna räntor. Här skapades alltså enorma mängder valuta ur ingenting.

 

Dessa transaktioner är alltså bara rena kontoregistreringar. Andra "lån" från Fed och centralbanker (igen till noll eller nära noll räntor) används för att köpa statliga skulder, dessa skulder är de incitamentpengar som behövs för att återuppliva den reala ekonomin och skapa arbetstillfällen/bidrag för den växande skaran arbetslösa. Så i huvudsak så ges dessa banker "gratis pengar" att låna ut till regeringen till i förväg överenskomna räntor utan några risker alls. Detta är alltså en ren bluff som urholkar värdet på det arbete som utförs av andra!

 

Dessa "medel" är inte ens kontanta medel, det är bara rena kontoregistreringar som skapats ur tomma luften.

 

Så när Fed tillför USA $ biljoner i banksystemet, krediteras detta bara det belopp i räkenskaperna som "too big to fail" banker har på Fed.

 

När systemet används för internationell handel, så används samma tillvägagångssätt för att betala för varor som importeras från Kina, Japan osv.

 

För resten av världen, alltså när de köper varor prissatta i amerikanska dollar, så måste dessa länder producera varor och tjänster och sälja dem för dollar för att köpa varor som behövs i deras land. Enkelt uttryckt, de måste alltså ha en inkomst i dollar för att köpa de varor och tjänster som behövs. Däremot allt som USA behöver göra är att skapa pengar ur tomma luften och använda dem för att betala för sin import!

 

USA kan komma undan med detta bedrägeri eftersom det har de militära musklerna för att verka tvingande och verkställa detta röveri . Som tidigare påpekats, så godtogs detta status quo i synnerhet under det kalla kriget och med en viss tvekan efter upplösningen av Sovjetunionen, men med ett förbehåll - att USA går med på att vara konsumenten i sista hand.

 

Detta arrangemang gav viss tröst eftersom länder som har sålt sina varor till USA, då kunde använda dollar för att köpa varor från andra länder eftersom mer än 80 procent av världshandeln sker i dollar speciellt råolja som är en livlina för den globala valutafinansiella ekonomin .

 

Men med ett USA i full konkurs och med dess medborgare (de största konsumenterna i världen) som inte kan låna mera pengar för att köpa varor från Kina, Japan och resten av världen, så kommer efterfrågan på dollar att avdunsta. Dollarns ställning som reservvaluta och dess användbarhet ifrågasätts nu därför allt mer högljutt.

 

Den nuvarande kollapsen kan sammanfattas i enkla ordalag:

 

Kan ett land (USA) i konkurs ha rätt att använda pengar som skapas ur tomma luften för att betala för varor som producerats med svett och tårar av hårt arbetande medborgare i exportländerna? Lägga sten på börda, är detsamma som att dollarn köper mycket mindre än tidigare. Så vad är det för mening betalas i en valuta som förlorar snabbt sitt värde?

 

Å andra sidan berättar USA högt för hela världen, i synnerhet den kinesiska delen att om de inte är nöjda med status quo, så finns det inget som hindrar dem ifrån att istället sälja till andra länder och ta emot betalningen i respektive valutor. Men om de vill sälja till det mäktiga USA, då måste de acceptera den amerikanska toalettpapper valuta papper reserven och dess rätt att skapa pengar ur tomma luften! Och så är det bara.

 

Detta är det ultimata pokerspelet där den som blinkar först förlorar och kommer att lida irreparabla ekonomiska konsekvenser. Men vem har den vinnande handen?

USA har inte den vinnande handen och Kina har inte heller den vinnande handen.

 

Denna situation kan inte fortsätta särskilt länge, oavsett de kort som USA eller Kina överväger att kasta på bordet för att vinna strategiska fördelar, så kommer eventuella kortsiktiga vinster vara Pyrrhussegrar, för dessa kommer inte att kunna hantera de antagonistiska motsättningarna i alla fall.

 

När överlevnaden är beroende av tillgången på krediter (förmågan att samla på sig mer skulder) är det bara en tidsfråga innan både gäldenären och borgenären kommer till den oundvikliga slutsatsen att skulden aldrig kommer att betalas.

 

Och endast om borgenären är beredd att avskriva skulden, eller att tillgripa drastiska metoder för att samla in den utestående skulden, då är konsekvensen oundviklig.

 

Det vore dock naivt att tro att USA i stilla tysthet skulle tillåta sig att utestängas! När vi når detta stadium, kommer krig att bli oundvikligt. Det blir då sannolikt den Amerikansk-Brittiska-Israeliska Axelmakten mot resten av världen.

 

Den amerikanska ekonomin kommer med innevarande utveckling att vara bortom all kontroll under de kommande månaderna och kommer att nå en kritisk punkt senast i slutet av 1: a kvartalet 2010 och implodera av 2: a kvartalet.

 

De massiva USA $ miljarder dollar stimulanserna har lyckats vända ekonomin runt i så måtto att det tillförda kapitalet medfört att ekonomin har växt. Den massiva blodtransfusion kan ha hållit patienten vid liv, men det finns många tecken på multipel organsvikt.

 

Det kommer snart en andra våg av utmätningar av bostäder och framför allt avseende kommersiella fastigheter i slutet av december och början av 2010 och så även i Sverige. Och dessa utestängda fastigheter under 2009 kommer att leda till sänkta priser när de kommer tillbaka in på marknaden. Priset på hem och kommersiella värden på fast egendom kommer att rasa. Bankernas balansräkningar förfulas och "rekordvinsterna" från de två sista kvartalen 2009 kommer inte att täcka det extra röda bläcket som detta då medför.

 

Med tanke på ovan beskrivna situation, kommer verkligen Fed att fortsätta att köpa mortgage-backed securities för att stötta upp marknaderna? Fed har ju uppenbarligen redan spenderat åtskilliga biljoner på att köpa Fannie Mae och Freddie Mac bolån utan någon potentiell köpares ersättning i sikte. Därför är det nu Fed: s balansräkning som innehåller det giftiga ifrån "too big to fail" bankerna som det räddade.

 

Under dessa omständigheter är det ingen mening för någon att hävda att det värsta är över och att den globala ekonomin är på bättringsvägen, för så är inte alls fallet.

 

Och det säkraste tecknet på att allt är bra med de stora bankerna är den senaste tidens tal av ordföranden för Federal Reserve Bank of New York, William Dudley i Princeton, New Jersey när han sade att Fed skulle minska risken för framtida likviditetskris genom att tillhandahålla en "backspärr" som lösningsmedel för företag med tillräcklig säkerhet.

 

Denna varning och yttrande om säkerhet förtjänar några ytterligare överväganden. För det första är det en motsägelse att påstå att ett solvent företag med tillräcklig säkerhet som möter en likviditetskris skulle kunna motivera att behovet av en backspärr faller tillbaka på Fed.

 

Det är faktiskt mer ett erkännande av att bankerna inte är tillräckligt aktiverade (gör övervinster) och när den andra vågen av den valutafinansiella tsunamin träffar dem igen, så kommer förtroendet att behövas.

 

Dudley sa faktiskt att "centralbanken skulle förbinda sig att vara långivare i sista hand ... [och detta skulle då minska] risken för att panik utlöstes av osäkerhet bland långivare om vad andra fordringsägare tror".

 

Rent ut sagt vad han säger är att Fed kommer att sträva efter att undvika upprepning av kollapsen av Bear Stearns, Lehman Brothers och AIG. Detta är således också ett tecken på att de återstående stora bankerna har problem.

 

Det är intressant att notera att en Bloomberg-rapport i början av november visade att Citigroup Inc och JP Morgan Chase har hamstrat kontanter. Den förstnämnda har nästan fördubblat sin kassabehållning till US $ 244 miljarder. När det gäller den senare så uppgick kassa hamstrandet till US $ 453 miljarder. Men tanke på denna hamstring av de ledande bankerna, så hade New York Federal Reserve Bank för att lugna finansmarknaderna i samhället uppgivit att man är redo för att injicera massiva likviditetsinsatser för att bära upp systemet.

 

Det borde inte komma som en överraskning för någon att dollarns värde är på väg söderut,

Detta när valutor håller på att förnedras och volatiliteten ökar på aktiemarknaden. Men vinsterna är snart inte värda riskerna och om någon är kvar på marknaden, så kommer dessa att utplånas av 1: a kvartalet 2010. S & P kan ha skjutit upp sedan början av året med över 25 procent men det har varit beroende på guld. Vinsterna har också halkat efter i USA: s förhållande till den officiella inflationstakten. Det har faktiskt levererats en total avkastning efter inflation på cirka minus 25 procent.

 

När Meredith Whitney anmärkte att "jag vet inte vad som händer på marknaden just nu, eftersom det är meningslöst för mig", är det dags att komma ut på marknaden snabbt.

I en rapport till sina kunder, varnade Societe Generale att statsskulden skulle bli massiv under de närmaste två åren - 105 procent av BNP i Storbritannien, 125 procent i USA och i Europa och 270 procent i Japan. Global skuld skulle nå US $ 45 biljoner.

 

Vid någon tidpunkt måste alla dessa skulder återbetalas. Hur kommer dessa skulder återbetalas?

Om vi går genom vad Ben Bernanke har predikat och hans praktiserande, så betyder detta att mer valuta toalettpapper kommer att skapas för att betala tillbaka skulder.

Som ett resultat kommer förnedringen av valutornas värde att fortsätta och det kommer att ytterligare förvärra existerande spänningar emellan konkurrerande ekonomier. Och när borgenärer har fått nog av detta toalettpappers svindleri, då väntar våldsamma reaktioner!

 

2 kommentarerBokmärk & dela artikeln Tipsa om artikeln vie e-post Facebook MySpace Delicious Windows Live Pusha Twitter dela skriv utTwitterPrecis som förutsagts av mig och andra så både invigdes och avslutas, det nya året 2008 med fortsatt en kollaps av det internationella finans- och kreditsystemet, och en alltmera växande panik på världens börser. Det som vi nu upplever är historiens största ekonomiska kris, och den kommer att fortsätta att förvärras, så länge vi inte gör någonting effektivt åt detta. Riksbanken, politiker och massmedia i Sverige, förespeglar oss att vi kan ta det lugnt, och inte alls kommer att påverkas av den internationella krisen, men vanliga människor känner redan nu av verkligheten i form av stigande priser på mat, el, bränsle, och på fallande bostadspriser och även fluktuerande räntor. Inbillningen att Sverige är en stabil ö i ett stormande hav är som nu alla märker, en farlig fantasi som bör punkteras så fort som möjligt för att Sverige skall kunna hantera denna kris på förnuftigt sätt. Det är, som hävdades gång på gång förra året, inte en "bo lån kris" eller "kreditfrossa" eller "finans oro". Detta är en existenskris för finans och valutasystemen och i princip för civilisationen som vi känner den. Den är ett resultat av att samhället, i speciellt Amerika och Europa, ända sedan 1970-talet har flytt ifrån den positiva ekonomiska idén om att skapa ett produktivt samhälle som bygger upp sin produktionsförmåga och utvecklar sin infrastruktur, sjukvård, utbildning och vetenskap, detta för att säkra alla nu levande och framtida generationers välbefinnande och utveckling. Vi har nu i stället fått ett pessimistiskt och egoistiskt konsumtionssamhälle som vill att individer främst skall tänka på sig själva och på att samla på sig pengar och finansiella medel för att njuta av i nu, och inte alls bry sig om framtiden. Perspektiven har krympts. Detta kallas globalisering (eller egentligen det forna brittiska Ostindiska kompaniets modell), och det innebär att industriländerna antingen helt lägger ner, eller flyttar över sin produktion till fattiga länder, där folk sedan får arbeta för låg lön, och detta för att vi skall kunna få våra konsumtionsvaror, med en bestående eller ökad vinstmarginal för producenterna. I västvärlden konsumerar vi för lånade pengar, pengar som har skapats ur ingenting, alltså skuldbildning genom kreditexpansion reglerat av Basel 1 och 2 och interbanking, vilket verkar som ett spekulativt pyramidspel (genom t.ex. huspris höjningar). Det finns ingen möjlighet alls att bankernas och finansbolagens spelskulder, kommer att kunna betalas tillbaka. Dessa skulder är flera gånger större, än hela den samlade världens nationaltillgångar. Skulderna, som förut räknades som tillgångar, är i den storleksordningen om tusentals miljarder dollar, medan vad bankerna egentligen har i tillgångar, kan räknas i miljarder i allra bästa fall. Centralbankerna i Europa och USA har alltså redan satt in det ena räddningspaketet större än det andra, med hundratals miljarder euro och dollar som de har tryckt upp, men detta gör inget annat än driver upp inflationen, och dolt pressar ned valutan, och gör på så vis bara krisen ännu värre. Det finns bara två utvägar ur denna internationella kris, och nationerna måste nu bestämma sig för någon av dessa under 2008. Den ena är en ny rättvis världs finans ordning, likt ett nytt system, med fasta växelkurser mellan valutorna och långsiktiga låg räntekrediter till byggandet av nationella och internationella infrastrukturprojekt som järnvägar, vägar, broar, tunnlar, vattensystem, bostäder, kärnkraftverk och expansion av industri- och jordbruksproduktion, vilket skall verka som en värdebeständig garanti för valutabildningen Den andra vägen, att bara fortsätta som hittills och istället rädda bankernas äganden, eller till och med att skärpa den ekonomiska åtstramningen, kommer att leda direkt till en ny mörk tid full av globalt ekonomiskt och strategiskt kaos, av den typ som vi har sett i Zimbabwe, Pakistan och Kenya, och tidigare i Irak och på Balkan. En fraktion inom den brittiska finansoligarkin, London City bankirer, vilken dominerar det mesta av världens finans, bank och råvarubolag, tror sig uppenbarligen kunna gå segrande ur en total kollaps av världens ekonomi, och vidare ett möjligt eventuellt euroasiatiskt storkrig. De förfogar förvisso över ett av världens mer framstående underrättelseorgan, MI6, vilket kontrollerar politiska agenter runt omkring i världen, och naturligtvis alldeles särskilt inom de forna brittiska kolonierna så som Pakistan, Afghanistan, Kenya, Irak, Sydafrika, Zimbabwe o.s.v. Det brittiska imperiet höll fordom kontrollen över flera hundra miljoner människor i sina kolonier, och detta genom att hetsa grupperingar emot varandra, och inte minst den ena etniska gruppen mot den andra. Detta som vi ser i dag i stora delar av Afrika och Asien är en produkt av denna härska genom att söndra metodik Den brittiska finansoligarkin har också ett stort inflytande på politiska ledare, i USA finns Dick Cheney, Felix Rohatyn, Brezinski samt andra finansiärer som uppenbarligen önskar ett nytt globalt imperium uppbackat av USA:s mäktiga militärmaskin. Vad denna fraktion av Bilderberg och Trilateral medlemmar, har som sitt uttalade mål är att utplåna alla de spår av nationell suveränitet, som har sitt ursprung i den Westfaliska freden 1648 och då även grundandet av den amerikanska republiken 1776-89. Det är bara suveräna nationalstater som nu kan ta makten från finansoligarkin och i samarbete med varandra omorganisera det nuvarande spekulationssystemet så att ett nytt finans- och valutasystem kan införas, som istället har som huvudmål att skydda människorna och främja det allmännas bästa. Europa och Sverige kan spela en stödjande roll i denna situation. Men det som kommer att bli avgörande är givetvis USA:s ledande Roll i detta. Därför behöver nu människor i Sverige och andra länder, vilka önskar fred och ekonomisk utveckling, studera våra idéer och tillsammans kämpa för att åstadkomma den förändring i både USA:s och Europas ekonomiska politik som är fullt möjlig. Att politiker och regeringar inte agerar nu, det är ingen ursäkt för medborgare att vara passiva, tvärtom! Att nu tro att det i en situation som denna, räcker med att bara gå till jobbet, och att det är någon annans jobb att sköta regering och politik, är att begå ett allvarligt misstag. Wall Streets och London City-bankernas "lösning" för USA, är en "snäll diktator" som driver igenom åtstramning som enda lösningen på krisen. Alltså att skattebetalarna skall betala. Och då precis som nu, och som i fallen med Hitler och Mussolini, vilka båda fördes till makten av precis samma finansintressen, så tog det inte så lång tid förrän världen gled in i ett nytt världskrig.

Roy Bennet, en av Morgan Tsvangirais högsta partikamrater, och den som finansierat hela Morgan Tsangvirais politiska karriär åtalades för statsterrorism vid Harare domstol i dag. Den 51-åriga och vita medlemmen i Movement for Democratic Change i Zimbabwe greps redan i februari bara några dagar innan han skulle ha som utnämnts till medlem av Zimbabwes koalitionsregering. Till saken kan ju sägas att denne eminente humanist även verkat tillsammans med andra "storheter" på temat humanism som exempelvis Ian Smith inom dennes National Front.(Detta är en ironi) Mr Bennett, en mycket ståndaktig motståndare till president Robert Mugabe, var häktad i dag inför rättegången som börjar nästa vecka. Han anklagas för att inneha vapen ämnade för kriminalitet, terrorism och anstiftan till upprorshandlingar. Gripandet för åtta månader sedan överskuggades av inrättandet av enhetskoalitionen som var tänkt att sätta stopp för våldsamma motsättningar som följde på det vanärande presidentvalet. Chris Mutangadura, riksåklagaren, sa idag: "Han har åtalats. Den naturliga konsekvensen är att han kommer att vara i förvar tills han gör en borgen ansökan i High Court. " Domaren Lucy Mungwari meddelade att rättegången kommer att inledas den 19 oktober i High Court of Mutare. Anklagelserna mot Roy Bennet härrör från en påstådd komplott att mörda president Mugabe under 2006. Mr Bennett hade utsetts till nomineringen som vice jordbruksminister när han greps. Han släpptes mot borgen efter en månad, men begränsas nu till en smutsig cell i Mutares fängelse. Bonden Roy Bennet, som fördrivits från sin mark under 2003, sa ifrån den lilla cellen han delade med 12 andra män att det var upprörande att behandlas i avföring. "Jag skulle inte önska det för min värsta fiende, sade han efter sin frigivning i mars. "Det finns människor där som ser värre ut än på fotografier av fångar i Dachau och Auschwitz. De får en handfull sadza [tjock maizemjöls gröt] och vatten med salt. Fem personer dog medan jag var där, och deras kroppar samlades in efter fyra eller fem dagar. Det finns människor där som har väntat på rättegång i tre år. " Men Herr Bennet kanske skulle dra sig till minnes den verksamhet som bedrevs av Selous Scouts och de metoder som användes av dessa, och om inte annat så borde han väl genom detta kunna inse att What goes around comes around.