Utredaren hade full förståelse för att jag inte kom ihåg allt ordagrant o i exakt ordning. Visserligen är det bara knappt en månad sen jag blev vittne till djurplågeriet men med tanke på allt adrenalin som strömmade igenom mig då så känns det som en evighet...
Utredaren lovade mig att jag ska få information om/när gärningsmannen (kvinnan) blir kallad till förhör. Målsägande brukar visserligen inte få den infon men hon förstod att jag behöver få veta det. Den dagen som kvinnan ev får veta att hon är anmäld så kommer helvetet att braka löst på området o då får sonen definitivt inte öppna dörren.
Nu så kan jag bara vänta o se vad som händer. Hoppas bara att väntan inte blir lång...