I denna länk som jag hittat hos en bloggare på en annan bloggportal finns det intressant information!

Bipolär sjukdom hos barn och ungdomar ter sig inte lika som hos vuxna, kan därför förväxlas med borderline, uppförandestörning etc...

"Bipolär sjukdom förekommer hos tonåringar och även hos barn. Diagnosen är inte helt lätt att ställa, eftersom sjukdomsbilden ofta skiljer sig från den klassiska med tidsmässigt klart avgränsade längre episoder av mani och depression.

Tonåringar har ofta mycket snabba växlingar mellan depressiva och hypomana faser, ofta kortare än de fyra dagar som är minimitid för hypoman episod och de 14 dagar som krävs för depressiv episod. Tillståndet är svårt att skilja från borderline personlighetsstörning och uppförandestörning.

När det föreligger psykotiska symtom är det svårt att skilja från schizofreni.Hos barn förekommer till synes kontinuerliga tillstånd av manisk karaktär med viss fluktuation i symtomens allvarsgrad.

Som regel företer barnen samtidigt bilden av ADHD (uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet).De symtom som hör till en manisk bild, men inte till ADHD, är förhöjd sinnesstämning, grandiositet, minskat sömnbehov, tankeflykt och ökad sexuell upptagenhet."

Läs hela artikeln:

http://www.lakartidningen.se/old/content_0413/pdf/1182_1187.pdf

Bra och informativ sida om ADHD/ADD! Rekommenderar den varmt!

Den är på engelska men lättläst tycker jag!

http://add.about.com/

Efter morgonens kraschstart var jag rätt utpumpad både i skallen och i kroppen. Det är märkligt att man ska tåla så lite...jag borde vara van efter att ha bott i "diagnoslandet" i 20 år!

For själv till kuratorn för samtal på eftermiddagen och då ringde yngste sonens ledsagare och sa att han inte kunde träffa sonen som överenskommet på kvällen. Vi hade gjort upp att de skulle träffas och gå och spela pingis tillsammans, de brukar göra det på måndagar.

Shit pommes frites! Ändrade planer är inte personer med AS/ADHD:s starka sida! Så jag var redo för nästa krasch när jag kom hem!

Sonen blev skitarg och sa: -Jag ska ALDRIG leka med ***** något mer!

Det gick åt en hel del övertalning från min sida innan han lugnade sig! Jag fick lova att följa med och spela pingis istället! Så det var bara att dra på sig träningsoverallen och spela pingis en timme innan barnens pappa kom och hämtade dem vid 20.30!

Sen åkte jag hem och mannen kom hem till mig på lätta fötter (numera avgipsad) och gav mig en härligt avslappnande massage!

Måndag är ju min lediga dag, men så värst ledig är jag sällan eftersom det är utredningsbesök hit, BUP dit, kurator m.m. I morse skulle vi alla äta frukost samtidigt, jag skulle köra barnen till skolan och sen skulle jag och 20-åringen fortsätta till Torsby.

I vårt pyttelilla kök och vid vårt pyttelilla köksbord gäller det att samsas om kvadratmetrarna!

Lilleman började krångla och knuffade brödkorgen mot 20-åringen som blev irriterad och knuffade den tillbaka vilket resulterade i att lillemans vattenglas välte ut över bordet och ner i knät på honom och han blev ursinnig och knuffade tillbaka så att 20-åringens djupa tallrik med cornflakes i ramlade ner i knät på honom och ut på golvet! Som väl var hade han inte hunnit hälla mjölk i tallriken utan det var torra flingor som ramlade ner på golvet.

Fram med dammsugaren och trasan! Irritationen stiger! Lillemans smörgås blev dyblöt så jag gjorde en ny, vilket resulterade i att han skulle ha tillbaka den gamla som låg i soporna! Nu börjar mitt tålamod tryta rejält! Sen för att demonstrera hur det gick till häller han ut vattnet ur glaset igen och nu exploderar jag!

Vi kom väl iväg till slut men jag är uppstressad och har hjärtat i halsgropen.

Har hittat en bloggare som berättar om hur det är att få ADHD-diagnos som vuxen. När hon gick in på ADHD-kvinnor.se och presenterade sig blev hennes presentation dissad och sen blev hon avstängd!

Jag kan inte för mitt liv begripa vad som var så hemskt med hennes presentation!

Läs själva och begrunda: http://bejbi39.wordpress.com/2009/11/14/adhd-apartheid-hos-adhdkvinnor-se/

eller gå direkt in på hennes presentation:

http://bejbi39.wordpress.com/vem-ar-jag/

Den osminkade sanningen! Hittade den här länken hos Islandsmamman och det var kul att testa!

Hittade den här länken inne hos Islandsmamman! OBS! Nu funkar det att klicka på den :-)

Känner att jag vill umgås med familjen och ta det lugnt. Min 11-åring, som var förkrossad när han fick reda på att vår anhörige gått bort, har sitt eget sätt att bearbeta; köpa ett ljus och tända framför ett kort av den avlidne. Han är så omtänksam den sonen.

Tack för alla era kommentarer! Jag läser och tar åt mig!

Vi utgår från att vi ska bli gamla

Vi tror att vi ska få se våra barn och barnbarn växa upp

Vi väntar på pensionen då vi ska göra allt det vi inte hunnit

Fast för några blir det aldrig verklighet

Döden kan komma när vi minst anar

Gråter...

Nu Yris har jag rebloggat ditt inlägg.

Inte kul att vara ensam på jul! Hoppas att alla som inte vill vara ensamma slipper det!

Ikväll 18.15 på SVT1 :

 http://www.tv.nu/p/09110918151900svt1--p

Ni som känner till min historia vet vad jag syftar på. Ska annars inte skriva så mycket om detta av hänsyn till den det berör.

Men det blir förhoppningsvis starten på något som kommer att mynna ut i något bra. När detta är klart hoppas jag att det mynnar ut i att du (vi) får den hjälp som borde funnits för LÄNGE sen! Så kan vi allihop må bättre!

Denna dag gör mig alltid ambivilent av någon konstig anledning...uppvaktning eller inte...

Hittade länken till denna blogg inne hos Ister och jag blir så berörd...av många olika anledningar...

Varför kallas dessa barn för maskrosbarn? De överlever oftast, mot alla odds...

http://blogg.aftonbladet.se/maskrosungdomen

Jag och mannen har varit barnlediga och njutit hela helgen. Vi började i fredags kväll med att jag bjöd på god tvårätters middag med en förrätt: Bresaola (torkat nötkött), melon och brieost och varmrätt: Marinerat älginnanlår och ugnstekta grönsaker. Somnade sen i soffan till Idol...

På lördag morgon blev det lååång frukost och efter det hämta bil och släpkärra hos mina föräldrar sen hämtade vi upp äldste sonen och en av hans kompisar som fick hjälpa oss att hämta soffan jag köpt åt lilleman! Jätteskönt att få den på plats!

Fick sen lite lunch av mamma och lite älgkött att ta hem och lägga i frysen...

Tände brasan och mös framför den och sen fixade vi middag , samma förrätt som dagen innan men nu blev det marinerade karrekotletter istället för älg...Slöande framför teven och sen godnatt.

Idag blev det lång frukost igen och sen har mannen satt upp en hylla i lillemans rum och jag har städat akvariet! Det var verkligen på tiden, har försummat mina fiskar!

Nu har mannen åkt hem för att fixa inför barnens ankomst och jag ska göra detsamma...Tyvärr har min förkylning satt sig på stämbanden så jag har knappt kunnat prata alls under helgen, har tappat rösten fullständigt. Är ledig i morgon som tur vad!

För några dagar sen ringde min mamma och ville ha hjälp när hon och pappa skulle få älgkött. Pappa fick så lite kött där han jagade under älgjakten så han skulle köpa en älg färdigstyckad och klar.

Idag kl 18.00 var det dags att komma till slaktboden och ta vara på ca 80 kg älgkött! Jag åkte hem till mina föräldrar direkt efter jobbet och fick lite mat och sen for vi iväg. Det var en fjolårskalv så det var ändå hanterbart eftersom de inte är SÅ stora. Karlarna i slaktboden styckade och jag och mamma packade ner köttet i påsar och skrev lappar vad de olika påsarna innehöll. Sen malde de ner allt "mindre bra" kött till färs och den tog vi med hem för att paketera den hemma hos mina föräldrar.

Har precis kommit hem nu efter att ha paketerat kött i nästan fyra timmar! Men då får jag hämta älgkött hemma hos mina föräldrar så mycket jag vill så jag får lön för mödan!

Men det var kallt i mitt hus när jag kom hem! jag har ju inte varit hemma och eldat något så det var att skynda sig att göra eld i pannan i källaren, den öppna spisen törs jag inte elda i nu för jag ska snart gå och lägga mig!

Till helgen kan jag laga till något sånt här, vad sägs om älgfilé?

Det är något som jag börjat inse att jag måste försöka bli! Snäll mot mig själv! Inte ställa för höga krav utan berömma mig själv och tillåta mig att vara mindre effektiv.

T.ex att vara snäll mot kroppen och låta den vila när jag som nu är förkyld! Låta bli att träna, powerwalka och liknande så att viruset får läka ut i fred...Självklart tycker man...men jag har gärna pressat mig själv hårdare än jag egentligen orkat.

Som att sitta framför brasan och njuta i novembermörkret och bjuda mannen på en god middag i höstrusket: Baconinlindad köttfärslimpa med ugnsrostade grönsaker (squash, morot, paprika, rödlök, aubergine) och blandad grönsallad med fetaost och svarta oliver!

Inte duga åt någon annan, utan MIG SJÄLV!

När man som jag under större delen av livet har levt i 180 knyck och alltid uträttat massor av saker på en gång (naturligtvis med varierande resultat)...

Det har inte räckt med jobb, familj (fyra söner), varav många år som ensamstående och hemmet utan jag har klämt in distansutbildningar, föreningsliv, varit gympaledare, tränat själv...

Nu gör jag inte många knop, tycker jag...

Häromdagen sa jag till mannen: - Idag har jag inte gjort någonting! - Nähä, säger han, och vad innebär det? - Jag har varit ute i skogen och gått, kört två tvättmaskiner, kört bilen till verkstaden så de har bytt till vinterdäck åt mig, jag har betalat räkningar på internet och bloggat...- Jaha d och det är INGENTING tycker du, säger han då...-Var stolt över dig själv för att du fixat dessa grejer! Det finns de som knappt orkar göra så mycket på en hel vecka!

Ok, jag måste jobba på att tycka att jag duger...fast jag bara gör 30 knyck idag!

Hur gör ni andra för att peppa er själva att ni är bra och duger?

Förresten så längtar jag till sol och värme i höstrusket: