När man är kär så brukar många tänka på den personen, eller hur?
Men hur jobbigt är inte det? Jag menar, konstant tänka på en och samma person i tid och otid är inte alltid lika roligt. Det blir som ett missbruk för att man inte kan koncentrera sig om dagarna, känner en saknad när man inte får personen osv.
Den jag tänker på träffar jag då och då, men tyvärr inte allt för ofta. Efter att han har varit sambo i några år ska han äntligen flytta til eget, vilket kan leda till fler chanser för mig. Men hans situation är lite komplicerat och jag vill inte vara den som kommer och förstör allt eller gör allt mycket svårare.
Men vad fin han är!! Och som han sa för några månader sen så är han bi också ...
Tänker hela tiden på att få kyssa honom, smeka honom, hålla hans hand, lägga mitt huvud i hans knä, skeda med honom, hålla om honom. Många fysiska saker. Men det är det att vi har gjort mycket tillsammans, ätit middagar, gått på bio, rest lite lätt (inom Sverige alltså) men vill upptäcka mer med honom så klart!