Bank o Niva

Mannen som spottat på en OM-tröja, mannen som älskade PSG… han blev förstås mannen som avgjorde OM–PSG med ett märkligt mål. Gabriel Heinze, 1–0. OM förtjänade det, de var för en gångs skull defensivt solida och orkade vara det i 90. Chapeau.

Ett par småsaker till från den franska horisonten (jag släpper den snart, men det är en sån vecka), lite current events:

Didier Deschamps:

– Jag förstår den legitima känslan av orättvisa i Irland. Men man behöver inte börja med självspäkning eller harakiri. Vi är i VM. Det kan vara en chock för vissa, men i fotboll finns också aspekter som är diskutabla och tveksamma. Man behöver inte överdriva det även om jag, om jag vore irländare, skulle ha ett tungt hjärta. Ingen kan säga att han inte hade gjort samma sak om han varit i Thierry Henrys kläder. Det är förstås negativt för hans image. Men han kan ändå inte byta av domaren. Han lider säkert av det, och mår illa, för han har alltid varit väldigt medveten om vad han säger och gör.

Eric Cantona:

– Jag anser att Raymond Domenech är den mest hopplöse förbundskapten Frankrike haft sen Ludvig XVI. Om jag fick bestämma skulle jag ge Laurent Blanc jobbet. Han fortsätter säsongen med Bordeaux, han blir mästare med Bordeaux och han vinner VM! Det är bara vad jag tycker.

– Det som chockade mig mest (i Irlandsmatchen) var, ärligt talat, inte handsen. Det som chockade mig mest var att den där spelaren, när matchen var slut, framför alla tv-kameror, gick och satte sig bredvid en irländare för att trösta honom. Trots att han kn***at honom tre minuter tidigare! Om jag varit irländare hade han inte blivit kvar där i tre sekunder.

Med det känns det väl som att vi kan börja ett nytt moment i vår fotbollsvecka, och se framåt? Det gäller att hantera både vinster och förluster, både framgångar och besvikelser med jämnmod.

Apropå det: Stefan Schwarz kom inte in på SvFF:s tränarkurs, och det väcker en hop frågor. Den mest akuta:

Har han alibi?

/Simon Bank

PS. Ni minns Juninho, som utvecklades till världens bäste skytt under sina år i Lyon? Nere i arabvärlden har Juni tagit sin konst ett steg längre. Nu skjuter han in bollarna via sina lagkamrater. Fascinerande.

Några timmar kvar av arbetsveckan? Lite sista frustration som ska ut? En nypa nyfikenhet som ska tillfredsställas?

Det ska vi väl kunna ordna. Det är ju nämligen den tid av året igen, då fransk fotboll engagerar sig i det näst mest prestigefulla individuella pris fotbollsvärlden känner:

Le Ballon de Plomb. Blybollen.

Jag berättade lite ytligt om priset i fjol, och fick folket med mig i omröstningen. Priset gick till praktnötet Frédéric Piquionne. Nu ska han få en efterträdare, och Cahiers du Football har precis släppt kandidatlistan.

Det lämnar oss med två saker att göra. Den första är att titta på listan:

Stefan Babovic (Nantes, Feyenoord)

Mustapha Bayal (Saint-Étienne)

Stéphane Dalmat (Sochaux)

Nicolas Dieuze (Grenoble)

Fred (Lyon, Fluminense)

Kader Keita (Lyon, Galatasaray)

Mateja Kezman (PSG, Zenit)

Ivan Klasnic (Nantes, Bolton)

Luigi Pieroni (Valenciennes)

Diego Placente (Bordeaux)

Elliot Grandin (OM, Grenoble)

Jag skulle lägga min röst på grabbarna som slagits inte bara mot omvärlden utan också mot de egna fansen. Med andra ord: Mateja Kezman, en hårsmån före Ivan Klasnic. Fred vinner stolkastarklassen, men räcker inte riktigt till i konkurrensen.

Det var det ena. Det andra är att ta blybollsbalunset hem till oss. Allsvenskan har, såvitt jag vet, inget antipris, så det är väl hög tid att vi ordnar ett, lite inofficiellt sådär. Kriterierna för Ballon de Plomb är tredelade:

•Spelarens inneboende ”fotbollskvalitéer”

•Spelarens karriärsval

•Spelarens personlighet

Det handlar alltså inte om att en spelare ska ha varit dålig, utan att han ska ha misslyckats på ett exceptionellt sätt. Han måste dessutom ha spelat i allsvenskan större delen av säsongen.

Så vad säger ni? Vem skulle vara bäst lämpad för en svensk blyboll 2009?

Mina pallplatser hade hamnat hos Wilton Figueiredo, Kalle Svensson och Johan Oremo. Inte nödvändigtvis i den ordningen.

Your votes, please.

/Simon Bank

Jag kände verkligen att jag sagt mitt i Martin Hansson-härvan för den här gången, men då det nu cirkulerar "nya bevis" som "ger det svenska domarteamet upprättelse" måste ändå det rätta och det riktiga påpekas.

Jag har ingen aning om hur The Times fått ihop till den här grafiken där Shay Given påstås skymma Thierry Henrys hands även för linjedomaren. Ifall man tittar på de faktiska matchbilderna är det tydligt och uppenbart att hans siktlinje fram till Henrys arm är obruten.

Det gör nu varken till eller från – misstaget är lika grovt oavsett – men det är ju verkligheten som den såg ut utan något grafiskt filter.

/Erik Niva

Trötta på att diskutera domarmisstag, ni också? Jag hör er. Till skillnad från irländarna har ju vi nu privilegiet att kunna ruska av oss obehaget för att stadigt lunka vidare i tillvaron.

Hursom, det var en grej jag tänkte föra vidare redan igår, innan Parodin i Paris hann emellan. I brittisk press har det nämligen uppmärksammats hur "Portugal might owe World Cup-place to a small company in Alvechurch".

Det var nämligen ett företag som heter The Scouting Network som försåg Carlos Queiroz med den taktiska spiondossier som användes för att förbereda det portugisiska laget inför kvalmatcherna mot Bosnien.

Derek Bragg heter mannen bakom scoutingnätverket, och för närvarande har han tydligen 53 klubbkunder, som årligen betalar mellan 3 000 och 18 000 pund för hans tjänster. Därutöver håller han kurser för aspirerande scouter, och gör också en poäng av att prata om hur hantverket måste professionaliseras.
– Det borde ses som ett yrke, inte något du gör för att få en extraslant, säger Bragg, och beklagar bristen på ett formaliserat utbildningssystem.

So far, so good – men så kommer man ner till tillägget som redogör för vad Derek Bragg faktiskt rapporterade till Carlos Queiroz. Och här häpnar man. Är detta allt? En rad ytliga grundpåståenden om det bosniska laget, som alla som över huvud taget ägnat VM-kvalet ett uppmärksamhetsuns redan känner till?!

"After reading the dossier that Queiroz has been looking through this week it is clear that scouting is about much more than turning up for a match in a flat cap and trench coat and scribbling a few notes on the back of a team-sheet", löddrar The Guardian entusiastiskt.

Jag känner precis tvärtom. Här nedanför har ni utdraget av de viktigaste punkter som presenterades för den portugisiska staben – och jag häpnar över att de tydligen bedöms ha varit någon sorts avgörande faktor.

The Sarajevo Files
Extracts from Derek Bragg's dossier complied after Bosnia played Spain last month

• Bosnia looked good going forward, some creative midfield players and two good strikers, however, when out of possession, Spain moved them about far too easily, with a lack of defensive discipline apparent.

• Supic was hesitant in goal, whereas the back three, although doing well individually, were far too easily stretched, getting little support from the midfield ahead of them.

• Rahimic and then later on Bajramovic, in their holding roles, were too often over run by the opposition's slick passing play, with Muratovic and Salihovic, plus the two advanced midfielders, not doing enough when out of possession to put pressure on their opponents.

• Salihovic was good going forward down the left, with Pjanic also lively with his movement in advanced areas. However, Misimovic showed little appetite for the game and except for the occasional glimpse of skill did little both with and without the ball.

• Dzeko is a strong and quite skilful target man, whereas Ibisevic was always lively around him, displaying good movement and skill on the ball.

• As a team, they did try to play themselves out of trouble, which too often resulted in them losing possession in dangerous areas.

• They have a number of strong attackers of the ball and will always be a threat at attacking set plays.

Of note...

Despite having plenty of height defensively, they struggled to deal with the good delivery and movement of the opposition, with the first goal coming from one such delivery.

They didn't use a long throw in the final third, with both full-backs looking short in to the feet of supporting players when in advanced areas. However, they tended to go long down the line from deeper areas, occasionally going inside or back to develop the play if possible.

Alla ni 53 kunder som pröjsar tusentals pund till The Scouting Network varje år – ring mig. Jag kan ge er samma info för halva priset.

/Erik Niva

På plats i VM-klara, soliga Frankrike! Här är det klackarna i taket, ska ni veta! Flaggorna vajar i vinden, Edith Piaff ekar längs med avenyerna, Raymond Domenechs ögonbryn fladdrar som uppkammade segerkransar!

Only not.

Paris är soligt, det är sant, men även om tidningarna tar det lite vackert i rapporterandet kring landslagskaptenens amoraliska assist så finns det något genuint sorgset över hela det här kalaset. L'Équipe ser regnet, låtsas om regnet, men gnäller mer på att spelet var dåligt än på själva skandalen i sig. Lloris får en nia i betyg och hyllas. Henry ifrågasätts mer för sitt spel än sitt svek; handsen konstateras bara, visas upp utan fördömanden.

I vår iver att vara ett med de sociala medierna ska vi förstås också vända oss mot hela världens tyngsta källa för outsinlig kunskap: Wikipedia. Thierry Henrys fil i uppslagsverket uppdaterades ju lämpligt nog igår, ett par gånger rentutav. Här har ni ett mindre urval av de förändringar som gjordes under kvällen, natten och dagen efter:

22.15: CHEAT! (added)

22.16: Replaced content with 'hahahahahahahhahaha'

22.17: Is a cheat (added)

22.18: Is a fucking french wanker! (added)

22.19: Thierry Daniel Henry is a French Association Football player and cheat… (added)

22.19: Replaced content with ”is a cheat”.

22.20: Like most of the french nation henry is a cheat, clearly handling the ball to reach the world cup finals (added)

22.20: Spelarnamnet ändrat, från Thierry Daniel Henry till DICKFACE.

22.22: CHEAT (added)

22.22: On the 18th of November, 2009, in a game versus the Republic of Ireland; Henry famously controlled the ball with his hand before assisting a goal to give his team the lead while robbing Ireland of their deserved advantage on the night. From this day forward, Henry was officially declared "le Chéat" (added)

22.23: He is considered the biggest cheat in world football since Diego Maradona (added)

22.24: Namn ändrat till ”Thierry Daniel Henry Cheaterius XV”, yrke ändrat till ”is a notable french handballer”

22.25: He is also a dirty cheatin ****! (added)

22.28: Namn ändrat till Thierry ”Globetrotter” Henry.

23.34: An out and out cheat who was once popular for supposedly being a gentleman player. What an absolute disgrace (added)

23.49: Tillägg under underrubriken ”Awards and honours”: ”Fairest Player 2009”.

11.20: Ordet c*nt läggs till i artikeln. 22 gånger.

Resten av världen då?

Tja, Gazzetta dello Sport toppar, trots att Italien spelat landskamp , också med skandalrubriker om Frankrike–Irland: Trap Che Furto (Trap, vilken stöld). De är, av gammal vana, mer intresserade av att hänga Martin Hansson, som döps till ”Un Altro Moreno” (”En ny Moreno”) och sorteras in i det lägsta italienska fack som Italien har för domare. Och de har ett par.

Ur ett frankofilt perspektiv kan jag mest tycka att det är synd att Martin Hansson (som jag håller skyldig för medverkande till stöld, inte som huvudbrottsling) skymmer kritiken för den som verkligen förtjänar den. Som tur är så har Frankrike en regering som kan kliva in och staga upp debatten ett snäpp.

Idrottsministern Roselyn Bachelot (Rama Yades närmsta chef) gick nämligen ut direkt i RTL:s mikrofoner och dundrade mot den som dundret ska ha: Raymond Domenech.

– Mina känslor är blandade, både en stor lättnad och en stor oro. Vi har ett syrefattigt franskt lag som nådde oavgjort tack vare ett gigantiskt domarmisstag. Jag ställer inga frågor vad gäller moralen, för man har kvalat in efter många goda insatser. Men om man fortsätter på samma sätt som i onsdagens match kommer det inte att gå bra i Sydafrika, vi kommer inte bli långvariga där. De måste helt enkelt skärpa sig.

– Raymond Domenechs uppdrag, att ta Frankrike till VM, det har han klarat av. Men han kan inte säga att han är på en rosbeströdd väg. Jag vill säga till honom: Raymond, du och dina grabbar måste verkligen ta er samman, för vi fransoser är oroliga och besvikna.

Så. Där har ni ord och inga visor från en politiker med kraft och vilja. Och om ni, till äventyrs, känner att ni behöver få fler franska fördomar uppfyllda så… javafan, okej då. Le Figaros ingång till matchen handlade bland annat om hur mycket Frankrike betytt för den irländska litteraturen.

•James Joyce gav ut Odysseus när han bodde i Paris.

•Samuel Beckett bodde i Paris när han skrev sina storverk.

•Christine de Rivoyre, Bernard Clavel och Michel Houellebecq har alla åkt över till Irland för att leva och skriva.

Där hör ni. Så vad i hela världen gnäller irländarna om?

/Simon Bank

En natt senare, samma domslut.

Jadu, Martin Hansson.

Jag hade ingen möjlighet att svara på kommentarerna som jag brukar igår kväll – satt upptagen med att skriva mot deadline – men här har ni i alla fall texten som sammanfattar det mesta av mina initiala känslor kring Hansson-gate.

Det lär finnas en del att diskutera även framöver.

Här är i alla fall en del av de övriga reaktionerna kring det största misstaget ett svenskt domarteam gjort på nästan 20 år.

Thierry Henry:
"I am not the ref. The ball hit my hand and, I will be honest, the ball hit my hand. It was a handball. I played it, and the ref allowed it. It could have been better to do it in another way but like I said, I am not the ref".

Giovanni Trapattoni:
"I said to the referee that I know many Swedish people but it's possible to make a great mistake. I am sad because the referee had time to ask the linesman and also to ask Henry. He should have done that and I am sure Henry would have confirmed that he had handled".

Liam Brady:
"With the draw Fifa wanted France and Portugal to go through and that's what happened. You saw the goal and that's enough said. It's a bad day for football. When it comes to the crunch, the big teams always seem to go through."

Robbie Keane:
"It was an easy decision to do the seedings, wasn't it? They're all probably clapping hands, Platini sitting up there on the phone to Blatter, probably texting each other, delighted with the result. France and Germany are massive countries. There's no way in a million years there was going to be a fair draw. And it wasn't! There's no question or doubt in my mind, we won that game. The handball was so obvious".

Richard Dunne
"It was ridiculous really and unfortunately it's what we thought was going to happen. The World Cup is run by people who want to decide who gets there. Big teams get big decisions".

Sean St Ledger:
"We got robbed, you can tell by the boys' reaction that it hit his hand blatantly. We feel cheated – we were the better team over the two legs, every football fan in the stadium will say we were the better team tonight. It's cost a lot of us our dreams – as a boy I used to dream of playing in the World Cup, and now I'm not".

Kevin Doyle:
"I don't know about the ref not seeing it but the linesman had as good a view as anyone and him not seeing it is embarrassing. It is sickening. I am sure Henry did not expect to get away with it because it was so obvious. The linesman had the best view, apart from Shay Given. We are all gutted. You do not blame the player if he can get away with it. It's nearly a natural reaction".

Raymond Domenech:
“I didn’t see the hand. It was not the case. You people speak about this from 80 metres away.” 

/Erik Niva

I korthet från en fotbollslandskamp en bit från Paris:

Môcke bra:

1. Antonio Di Natale.

2. Att det, trots allt, var en riktig fotbollsmatch, med tempo och inramning och ambition och allt.

3. Giorgio Chiellini.

4. Gräsmattan.

5. Di Natales besatthet av det egna skrevet i tv:s efterintervjuer.

6. Anders Svensson.

7. Sveriges – i brist på bättre ord – spelglädje första 20.

8. Publikens kampanjer för olika italienska spelare: Cassano, Bocchetti, Pazzini.

9. Publikens sångkörer för Cassano under hela stopptiden.

10. Den slovenske super-domarens spelkänsla.

11. Tobias Hyséns förstatouch.

12. Isakssons reflexer.

13. Montolivos andra halva.

14. Bella Ciao som läktarsång.

15. Criscitos och Maggios sätt att värdera sitt offensiva spel.

Inte môcke bra:

1. Det defensiva svenska kantspelet.

2. Behrang Safaris inläggsspel.

3. Candrevas rörande överambition första kvarten.

4. Legro.

5. Raymond Domenech.

6. Raymond Domenech.

7. Astrosmurfen Raymond Domenech.

8. Johan Elmander som släpande forward.

9. Montolivos första halva.

10. Sveriges försvarsspel på fasta situationer.

11. Den sönderbytta andra halvlek.

12. Raymond Domenech.

13. Marchionnis avslut.

14. Sveriges passningsspel.

15. Marchionnis filmningar.

Hände det nåt särskilt i Frankrike, förresten?

/Simon Bank

Blir sällan så många mål på de riktigt tunga kvalkvällarna – så vi kan ju snabbt och lätt riva av dem allihopa.

Bosnien-födde Zlatko Dedič tvingade den slovenske premiärministern Borut Pahor att ta fram skoborsten med sitt avgörande skrällmål mot Guus Hiddinks floppande Ryssland.

Mina polare i Bosnien-Hercegovinas landslag hade däremot inte samma tur. De var ärligt talat aldrig riktigt nära, och när Raul Meireles väl rullade in bortamålet som dödade dubbelmötet hade Portugal redan missat ett par jättechanser.

Grekland vann i Ukraina, aningen överraskande. Dimitris Salpigidis rullade in det enda målet.

Och inför 15 000 poliser och en hel afrikansk kontinent så vann Algeriet fullblodsmatchen mot Egypten nere i Sudan. Antar Yahia gjorde sig själv till evig folkhjälte med sin kanon strax före paus.

För redovisningspliktens skull också... Giorgio Chiellini gav Erik Hamrén en småtung start som svensk förbundskapten. Vi får fylla på med fler vänskapsmål vad det lider.

Men nu, nu ser vi klart på Frankrike-Irland. Robbie Keane har gjort så att den matchen kommer att hålla på ett tag.

UPPDATERAT. Frankrike-Irland, 1-1 efter förlängning. Jadu, Martin Hansson.

/Erik Niva

Ni vet väl redan det ni behöver känna till inför kvällens kvalavgöranden?! Ni har noterat att Mismovic är borta – nya Hollands-bosniern Haris Medunjanin ersätter – men att Deco och Bruno Alves är spelklara för Portugal. Att Abidal är borta för Frankrike. Att 15 000 poliser tjänstgör i Omdurman, Sudan.

Dags för att introducera en några nya förutsättningsparametrar, alltså.

Dagens journalistiska klimat kretsar kring "sociala medier", sägs det, och jag är ju en sådan där snubbe som kämpar för att hänga med i tiderna. Så här har ni – de europeiska kvalmatcherna genom deras förbundskapteners status på Facebook.

Frankrike-Irland
Stämningen runt de två tränarna är ju ganska lätt att känna av. Typgruppen för Raymond Domenech är den här: För oss som hoppas att den colombianska gerillan FARC kommer och hämtar Raymond Domenech. Giovanni Trapattoni har det enklare i Irland. De gröna horderna är övertygad om att de har hittat Italiens allra bästa tränar, vilket ger upphov till grupper som: Giovanni Trapattoni is better than that gobshite Capello.

Bosnien-Portugal
Visserligen avskyr många av de mest hårdkokta bosniska fansen sin förbundskapten Ciro Blazevic – de tyckte att han vände nationen ryggen i samband med kriget – men det finns även många som ser honom som Bosniens frälsare. En av hans mest populära grupper på Facebook är den här: Ciro' Blazevic za Predsjednika Bosne I Hercegovine. Motståndaren Carlos Queiroz har det jobbigare. Den grupp som lockar flest medlemmar runt honom är den som kort och gott heter: Carlos Queiroz... Stick.

Slovenien-Ryssland
Den här är intressant. Sloveniens succétränaren Matjaž Kek har inte en enda grupp på Facebook. Guus Hiddink har... aningen fler. Jag har begränsat urvalet till enbart de nationer som aktivt kampanjar för att få holländaren som ny förbundskapten, och då har vi grupper i: Venezuela, England, Australien, Norge, Wales, Danmark, Colombia, Serbien, Turkiet, Argentina, Sverige, Belgien, Israel och Uruguay.

Ukraina-Grekland
Här är det fullt möjligt att jag är Lost In Transliteration, och inte hittar grupper för Олексій Олександрович Михайличенко, eller Oleksiy Oleksandrovych Mykhaylychenko som han heter på engelska. Fan, det är han, den blonda killen som spelade för Sampdoria och Rangers, va?! Åå min tid hette han typ Michailitjenko. Jaja, över på den grekiska sidan är opinionen uppenbart kluven. Vi har en hyllningsgrupp och en avgångsgrupp för Otto Rehhagel. Båda är ungefär lika stora.

Klokare?

***

Alla kan ju fela, men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det är lite roligt att Sveriges ledande morgontidning, Dagens Nyheter, har det här som någon sorts "dagens citat" på sina sportsidor idag:
"Portugal kommer att bli förstummade av atmosfären" – Bosniens förbundskapten Dnevni Avaz tror att hans lag kan vända 0-1 i kvällens retur i VM-kvalet. 

/Erik Niva

Tajming är ett fascinerande fenomen. Innan onsdagen väller in, med sina do-or-die-make-or-brake-matcher, sina eldar och sina brustna hjärtan, så är det inte mer än rätt att vi berömmer l'Olympique de Marseille för dess perfekta förmåga att vara världens mest pedagogiskt kaotiska klubb.

Så här var det: i går publicerade la Provence – den tidning som är närmast OM av alla – en stor intervju med Didier Deschamps. Den handlade om tidens tand, om hur fotbollsbranschen utvecklats under hans tid ombord och om den moraliska utarmningen inom sporten.

Han pratade, bland mycket annat, om den nya sortens spelare.

– Problemet är inte egona, karaktärerna, utan folket runt spelarna. Idag är en elitspelare chef för ett litet företag där man finner pappan, brorsan, kusinerna, rådgivare… Det slutar med att tränaren måste vara hård, att ta ner spelaren, och två minuter senare har han fyra personer runt sig som fjäskar med dom och säger att ”du är den vackraste, du är bäst, han har inte fattat nåt”.

Deschamps går på om hur medierna förstorar problemet, han låter verkligen förtjusande gubbsur, och säger att det i Frankrike mer än på andra ställen räcker med att en ung spelare gör ett par bra matcher för att bli en stor stjärna.

– Nu för tiden finns en utveckling som inte är särskilt bra. Det återspeglar återigen samhället.

– När man vill vara en toppidrottsman, med kontinuitet, finns det saker som är tillåtna och saker som inte är det.

Deschamps är för fin, ändå. Han tillhör de tränare som kan säga exakt såna där saker och göra det med den totala trovärdighet du bara kan ha när du tagit en begränsad talang och transformerat den till ett VM-guld. Man tjafsar liksom inte med den sortens visdomar när de kommer från det hållet.

Eller, det gör man ju visst det. Om man heter Hatem.

I dag, just som La Provence-intervjun lagts till rätta framför gubbarna vid caféborden nere i Vieux Port, sprang Deschamps ut för att hålla sin vanliga tisdagsträning med grabbarna i Marseille. Europe 1 rapporterar om att han efter ett tag surnade till på Hatem Ben Arfa och röt till, av den ena eller andra anledningen. Hatems svar?

– Tu me casses les couilles!

Det är väldigt svåröversatt, men tänk er ett begrepp som kombinerar ”du gör mig förbannad” med ”du jävlas med mig” med ”du driver med mig” med en vulgär del av den manliga anatomin, så är ni nära.

Hatem skrek det åt Deschamps, och nu vet ingen riktigt vad som kommer att hända. Inte mer än att Hatem är på god väg att bli sin generations allra sorgligast bortslösade talang.

Och att Deschamps just fick ett argument till i sitt krig mot borstkämda unga spelare som blir för stora för sitt eget bästa.

•••

Och just det, jag glömde en annan sak. Apropå tajming och grejer.

I Sverige står vi ju med båda fötterna mitt i en animerad diskussion om hur vi ska få bort små och stora brott – mest de stora – från våra fotbollsarenor. Man kan, utan vidare, säga att de har samma problem i Serbien. Skillnaden är att regeringen där redan drivit igenom ett par lagar för att komma tillrätta med buset.

En av de tuffaste lagarna handlar om att dämpa fyllan på arenorna. Man klubbade helt enkelt igenom ett förbud mot försäljning och konsumtion av alkohol i samband med fotboll. Allt för att hålla huliganerna nyktra(re) och våldet under kontroll.

Till saken nu, Bank, vad var det med tajmingen?

Jo, vet ni, att polisen har nu ryckt ut och anmält ett gäng banditer för brott mot den nya alkohollagen i samband med att Serbien slog Rumänien och blev VM-klart. Man såg, klart och tydligt, hur brottslingarna öppnade en flaska sprit och delade den – och nu riskerar de mellan tretusen och femtusen kronor i böter, eller upp till två månaders fängelse.

Jaha? Och vad var poängen?

Det ska jag tala om. Poängen är att de anmälda är Boris Tadic, Tomislav Karadzic, Snezana Markovic-Samardzic och deras kompisar. Deras motsvarigheter i Sverige heter Fredrik Reinfeldt, Lars-Åke Lagrell och Lena Adehlsson Liljeroth. Presidenten, förbundsordföranden, idrottsministern.

De stod i en vip-loge inne på Crvena Zvezda i Belgrad. Spritflaskan de öppnade och delade var en flaska champagne. Så kan det gå.

/Simon Bank

/Simon Bank