Jan Helin

Så hände det som alla visste var priset för svensk militär insats i Afghanistan. Unga svenska liv förloras.

Kapten Johan Palmlöv, 28 från Sundbyberg och löjtnant Gunnar Andersson, 31, från Frösön utanför Östersund är döda.

Oavsett vad du anser om kriget och Sveriges insats i Afghanistan: Minnet över Johan Palmlöv och Gunnar Andersson ska hedras. Deras anhöriga visas respekt.

De har lagt sina egna liv som insats för något de trott på – att militär närvaro krävs för att skapa fred i Afghanistan. Det gäller alla svenska soldater på plats. Efter den svenska förlusten i helgen lär debatten komma igång igen. Är det rätt eller fel att Sverige är i Afghanistan?

Det är en viktig debatt som bör föras utan skygglappar och utan omskrivningar. Sverige deltar i krig under Natobefäl. Rimligheten i det bör debatteras. När Aftonbladet i höstas skildrade Afghanistankonflikten lät vi olika röster komma till tals om för eller emot. Mycket av retoriken från politiskt och militärt håll då handlade om Sverige faktiskt är i krig, eller om det är frågan om FN-sanktionerad militär närvaro på inbjudan av regeringen i Kabul.

Är det en viktig distinktion, eller bara omskrivningar beroende på vilken uppfattning man har? I stundens allvar i går märktes ett skifte i ordval mot större klarhet om vad Sverige egentligen gör i Afghanistan.

– Vi är ute i ett krig och vet att det kommer bakslag, sade ÖB Sverker Göranson till Dagens Nyheter.

– Vi är inget neutralt land längre. Vi har tagit ställning, sade försvarsminister Sten Tolgfors till Aftonbladet.

Debatten om vad Sverige faktiskt gör i Afghanistan lär fortsätta. Men låt oss rikta den debatten åt rätt håll. Det vill säga mot de politiska beslutsfattarna. De svenska soldaterna i Afghanistan bör visas vårt oreserverade stöd.

Det finns ibland i debatten undermeningar av typen att de svenska soldaterna är äventyrare som naivt söker äventyr och spänning i Afghanistan. Jag tycker inte om den underströmmen. Den som bemödar sig med att läsa intervjuer med de svenska soldaterna hittar något mycket tydligare. En genuin tro på en insats som inte handlar om egennytta. Det är ett engagemang jag känner stor respekt för.

Hur ser den svenska segern i Afghanistan ut? När är målet för det svenska engagemanget i kriget uppnått? Av resepkt för de som riskerar sina liv i Afghanistan bör den frågan ges ett glasklart svar.

Vad gör man just hemkommen från Stora Bloggpriset om inte bloggar… Det var en fantastiskt trevlig kväll på Nalen. Minglet är nog mediasveriges roligaste. Politiskt engagerade människor, tekniknördar, alldeles vanliga människor med något att berätta, sportbloggare och smarta unga entreprenörsbrudar inom mode i outfits som sprakar mot journalisters ofta mindre… genomförda klädstil. Alla upprymda av att bara få träffa varandra i verkligheten.

Magiskt!

Kvällens genombrott: Farmor Gun som fick hela Nalen tyst med sin ampra, exakta formuleringskonst. Hon klev under taklyftande jubel fram som Sveriges nya Marit Paulsen. Hon vann kategorin Politik och Samhälle. Kolla Farmor Gun här.

Kvällens inspiratörer: vinnarna av Kultur&Nöje med sina sjukt kreativa 365 saker att göra. Kan inte låta bli att spontangilla Navid Modiri, trots att han säger kvällstidningar är en del av ondskans axelmakter. Kolla in 365 saker här.

Kvällens jag-ska-bara-mata-ungen-först: Emma Fexeus som omtumlad stapplade in från scenen bakifrån för att ta emot priset för årets Design&inredning efter att ha get sin bebis mat bakom kulisserna. Kolla in Emmas designblogg här.

Kvällens vi gjorde det igen: Prylbloggen Moderskeppet som vann kategorin Prylar&Teknik för andra året i rad. De visade på en tydlig bloggtrend; kollektiv som samlas kring gemensamt intresse. Kolla in Moderskeppet här.

Kvällens starkaste värme i hjärtroten: När Gunnar Skarland fick priset för bästa Vardagsliv&fritid för sin blogg Heja Abbe. Det är en alldeles otroligt fin och välskriven blogg om Gunnars son Abbe som föddes med ett medfött hjärtfel och kromosomavvikelse. Det är en blogg om en fars villkorslösa kärlek till en fantastisk kämpe. Två ord till er som inte läst den: Läs den. Heja Abbe hittar du här.

Kvällens kaxigaste: Frankie och Ida-Marie bakom bloggen Bara ben på Glenn Hysén som vann kategorin Sport. Det är en blogg med så fräck attityd att vi bara måste kräva en bloggbattle mellan Robert Laul och Bara ben… Det kan bli en klassiker. Kolla in Bara ben på Glenn Hysén här.

Kvällens coolaste svar: Modebloggerskan Kenza vann årets Mode. Hon får frågan av TV 4-programledaren Jenny Östergren: Och mycket pengar tjänar du också, eller? Kenzas svar:

–      Eh… ja.

Grattis alla vinnare! Ni skriver grymma bloggar.

Aftonbladets hederspris gick förra året till bloggkollektivet bakom FRA kampanjen. I år tittade vi åt ett helt annat håll och beslöt att ge priset till en bloggare som varit nere med sociala medier från dag ett och verkligen utvecklat bloggen. När han använde bloggen till att hantera den diplomatiska krisen som uppstod då Israels regering krävde att Sveriges regering skulle fördöma en artikel i Aftonbladet var det inget mindre än blogghistoria och ett mycket konkret lyft av bloggen till en ny nivå.

Priset gick till Carl Bildt. Han föreföll genuint glad för priset. Hans blogg Alla dessa dagar hittar du här.

Jag hade ett längre samtal om bloggar, medier och politik med Carl Bildt som du kan se här.

Bildts resschema gjorde att han inte kunde närvara på galan. Paris, Riga, Stockholm, München och Mexico City – enbart denna vecka… Denna kväll var Carl Bildt i Riga och vi hade hoppats ha med honom via Skype, men timingen funkade tyvärr inte.

TV-4 programledaren Jenny östergren gjorde ett superproffsigt jobb som konfrencier. Henrik Schyffert inledde galan med ett briljant anförande om det skrivna ordet.

Tack alla som jobbat med Stora bloggpriset i år för en fantastisk kväll. Vi syns nästa år! 

Från och med i dag startar vi en ny redovisning av hur många som läser Aftonbladet. Under avdelningen Aftonbladet i siffror hittar du alltid de senaste uppgifterna om:

• Aftonbladets totalräckvidd.

• Räckvidd för nätet.

• Trafik på nätet.

• Räckvidd för tidningen.

• Upplaga för tidningen.

• Trafik på Web-TV.

• Trafik på mobilsajten.

Så fort vi får nya siffror kommer vi att uppdatera dem direkt på Aftonbladet i siffror. Du hittar länken till Aftonbladet i siffror direkt under min blogg, alltid längst ner till höger på aftonbladet.se.

Detta ersätter den tidigare oregelbundna och ofullständiga redovisningen i papperstidningen. Fördelarna är uppenbara. Siffrorna är nu ständigt tillgängliga på ett och samma ställe för de intresserade och ständigt aktuella.

Detta gör Aftonbladets redovisning till den mest transparenta i branschen.

Det är vårt sätt att möta den genomgripande strukturomvandling som pågår i mediabranschen. En utveckling som drivs av nya beteenden hos våra läsare. Vi har i dag långt fler läsare i våra digitala utgåvor än på papper. Kvällstidningen Aftonbladet på papper har fortsatt högst intäkter. Både print och web är i dag lönsamma för Aftonbladet. I detta nya, snabbt föränderliga medielandskap krävs öppenhet och tydlighet. Främst för att vi vill ge våra annonskunder bäst möjliga hjälp att navigera i denna sköna nya värld. Men också för att vi själva ska lyckas fokusera på rätt utmaningar.

Varje dag läser 2,5 miljoner svenskar Aftonbladet. Det är fler än någonsin i historien och nästan en miljon fler än någon annan svensk tidning.

Aftonbladet har tagit ledningen på den svenska tidningsmarknaden genom ständig utveckling. Vår nya redovisning av räckvidd, upplaga och trafik är ett led i den utvecklingen. Det är ett första steg vi nu tar efter diskussioner med aktörer i branschen. Diskussioner som kommer att fortgå under den närmsta tiden för att förbättra servicen på Aftonbladet i siffror.

Det är något fullständigt fundamentalt som händer på nätet dessa dagar. Aftonbladet fortsätter att slå alla svenska rekord för  mediasajter på nätet. För två veckor sedan sprängde vi “drömgränsen” 5 miljoner unika webbläsare på en vecka. Nu har vi siffrorna för förra veckan:

5 204 187 unika webbläsare! Ny rekordvecka och en putsning med 146 000 unika webbläsare!

Det innebär en ökning av trafiken med 5 procent från förra veckan och ökning med hela 22 procent jämfört med motsvarande vecka i fjol (v4 2009).

Nyheter och annat som dragit mest läsare förra veckan:

• Snöovädrena. Partiledardebatten. Äventyraren och TV-profilen Mikael Reuterswärds död. Polischefen Göran Lindbergs dubbelliv. Direktrapporteringen från Apples lansering av iPad. Ingvar Oldsbergs palaver på flygplatsen. Flygkraschen i medelhavet.

• Succéprogrammet Schulman show drog ensamt över 300 000 unika bara under fredagen och lördag. Bloggarna Silly Season, Att vara Charlie Schulmans pappa, Thomas Ros och Sofi Fahrman oh Robert Collin drog också mycket starkt.

Unika webbläsare är ett mått på hur många unika browsers som besökt sajten. Det är ungeför som ett upplagemått på en tidning, det säger inte hur många som faktiskt läst Aftonbladet. För att få reda på hur många svenskar som faktiskt läst Aftonbladet måste man gå till räckviddsmätningar. Den görs av Sifo och heter Orvesto Internet. Också här är det nytt rekord.

Veckoräckvidden i December månad (senast tillgängliga siffra) ökar med 19 procent jämfört med I fjol. Det betyder följande:

3 462 000 svenskar I åldern 15 – 79 år läste Aftonbladet på nätet per vecka under December månad. Svindlande!

Veckossiffran för mobil.aftonbladet.se ännu inte uppdaterad, men vi har gott hopp om rekord även där.

Ett annat och lika intressant rekord är antalet artikelkommentarer. I förra veckan publicerade vi 25 000 artikelkommentarer. Mest kommenterat var partiledardebatten. Inför stora bloggpriset imorgon är det också kul att konstatera att bloggtrenden fortsätter att växa. Vi hade mer trafik I bloggarna än någonsin tidigare under förra veckan.

Med så många läsare som Atonbladet har är det mycket viktigt att kunna visa till undersajter med mer nischat intresse och innehåll. Det är viktigit för våra läsare som hittar intressant innehåll och viktigt för våra annonsörer som når läsare inom områden de är intresserade av. Vi har därför jobbat mycket aktivt med hur vi presenterar det vi kallar pilramen (spalten till höger på sajten.) Det har gett mycket bra resultat. Våra underavdelningar Wendela, Kropp & Hälsa, Sofis mode, Viktklubb, Bil, Resa, Kultur, Mitt klipp, Blogg och Pryl ökade alla förra veckan.

Just nu jobbar vi för att utveckla vårt betalda innehåll på sajten. En utveckling vi har gemensamt med världsdrakar som New York Times och hela Newscorp-koncernen. Men en utveckling som av andra mediesajter i Sverige är märkvärdigt eftersatt. Vi ser en liten ljusning här också, men för tidigt ännu att  skirva hem om. Men det är ett viktigt fokus i den uppenbara strukturomvandling som mediabranschen går igenom och som rekordsiffrorna beskriver.

Skön fredagsstämning på redaktionen. Det brukar normalt inte betyda att man längtar till söndag. Men i dag är det lite så. Vi har just tjuvkikat lite på nya huvudtidningen som kommer på söndag. Ser riktigt, riktigt bra ut.

Det blir en fylligare tidning, mer läsning och nya moment. Av konkurrensskäl kan jag inte riktigt berätta allt här, även om jag är sugen. Men här är några punkter:

• Tidningen får ett tydligt nyhetsfokus, med avslöjanden och granskningar.

• Ett nytt block i tidningen hålls ihop av vinjetten veckan och handlar om aktualiteter. Nyhetsveckan sammanfattas av debattchefen Karin Magnusson med kommentarer från några av tidningens ledande profiler.

• Vi startar också kungaåret med ett helt uppslag kungligt material med vår hovreproter Jenny Alexandersson och Aftonbladets kolumnist och författaren Herman Lindqvist som ger ett historiskt perspektiv på familjen.

• Vi bygger ut det vi kallar bakvagnen i tidningen med ett stort korsord, nyhetsquiz med Jonas Lundh och en matsida med svenska folkets populäraste maträtter.

Det är läsarna av papperstidningen som varit vägledande vid förnyelsen av nyhetsarbetet. Det är ett led i en utveckling som kommer att fortsätta under hela det här året med n

Aftonbladet ska vara Svergies mest engagerande nyhetskälla och mötesplats för alla våra 2,5 miljoner dagliga läsare.

Köp oss på söndag! (Pratade just med desken. I morgon kommer du inte att kunna låta bli att köpa oss heller...)

Trevlig helg!

Förra fredagen lanserade vi Supernytt. En applikation som gör nyhetsläsning i mobilen till en helt ny upplevelse. Appen finns att ladda ner både för iPhone och alla smartphones med operativsystemet Android. I dag kan vi avsöja hur det gick:

Över 50 000 nedladdade applikationer! Trafiken har bågnat i appen hela veckan med 1,2 miljoner sidvisningar. Och mest anmärkningsvärt – det har inte påverkat trafiken på vår ordinarie mobilsajt negativ. Den fortsätter att öka!

Ingen är skyldig före dom fallit. Det är en oerhört viktig princip.

Att det skadar en person att få sitt namn publicerat i samband med brott eller brottsmisstankar är ostridigt. I synnerhet om brottsmisstankarna gäller ett så grovt och allvarligt brott som våldtäkt och förberedelse av våldtäkt mot minderårig. Det är skäl för att i de allra flesta fall avstå från namn och bild publicering av brottsmisstänkta.

Ändå har jag tagit beslutet att namnge förre länspolismästaren Göran Lindberg som i dag häktades på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och föreberedelse av våldtäkt på minderårig. Skälen är följande:

• Göran Lindberg har som polismästare i Uppsala län hållit ett av landets högsta ämbetena inom poliskåren.

• Polisen är en myndighet som har mycket högt förtroende hos allmänheten. Samhället är beroende av detta förtroende. När poliser misstänks för brott får det därför ett särskilt högt allmänintresse.

• Göran Lindberg har sökt offentlighet och publicitet för sitt engagemang i jämställdhetsfrågor och sexualbrott. Han har föreläst i de ämnena på såväl polishögskolan, runtom i Sverige och internationellt, bland annat för FN i New York och Genève. Hans engagemang i de frågorna har byggt hans karriär som gett honom en unik position inom svenskt polisväsende. Han har aktivt sökt allmänhetens och poliskårens förtroende i frågor om kvinnosyn, jämställdhet och sexualbrott. 

• Göran Lindberg har gått i pension, men ett av de brott han misstänks för begicks under hans tid som länspolismästare och han var ännu aktiv som föreläsare på grund av sin karriär och tidigare tjänsteställning.

Sammantaget gör detta misstankarna mot honom mycket anmärkningsvärda och hans identitet av allmänintresse. Jag menar också att en anonym rapportering om misstankarna mot Göran Lindberg skulle behöva utelämna en stor mängd relevanta uppgifter för att undvika att indirekt peka ut honom. Till det kommer de onödiga spekulationer och risk för rykten om personer som inte alls är berörda som ofta blir fallet när en person med hög position i samhället misstänks för brott.

Men detta var inget lätt beslut. Jag behövde prata med kollegor, reportrar som arbetar med fallet och fundera länge för mig själv. Sydsvenska Dagbladet, Uppsala Nya Tidning, Expressen, Sveriges Television och Sveriges Radio hade redan publicerat namn och bild när jag tog beslutet. Jag ansträngde mig för att inte låta det påverka min bedömning. Varje ansvarig utgivare står ensam i sådana här beslut och att andra medier redan publicerat är inget skäl för att också publicera.

Att det blir känt vem misstankarna gäller innebär inte att vi tar ställning i skuldfrågan. Det är viktigt att komma ihåg. Det blir snarare ännu noggrannare att nu väga vilka detaljer som kan publiceras och inte när Göran Lindberg inte längre är en anonym hög polischef.

Sportbladets Erik Niva är Sveriges bästa sportjournalist – alla kategorier!

Han är också Sveriges bästa sportkolumnist!

Och skriver årets bästa sportblogg tillsammans med Sportbladets Simon Bank!

 Så säger de högt kompetenta läsarna på Svenska Fans som varje år delar ut GuldSkölden.

I år tog Sportbladets Erik Niva storslam i omröstningen. Den största kategorin Sveriges bästa sportjournalist vann han före Lasse Granqvist på Sportradion och Robert Vacchi på Eurosport.

Stort Grattis Erik! Vi på redaktionen känner stolthet och gläds över att också andra insett Erik Nivas storhet. Själv är Niva förvånad över sin rusning i tävlingen och menar att han ju är en journalist som skriver långa texter om spelare i Algeriet som ingen hört talas om.

Det är bara delvis sant. Helt sant är att Erik Niva förmår kombinera bredd och djup. Och att han besitter såväl djup kunskap om fotboll, stilistik och förmågan att kombinera dessa till texter som alltid berättar en historia som gör att man som läsare förstår såväl fotboll som världen lite bättre. Erik Niva tillhör de skribenter som gör att det finns skäl att tro på journalistiken.

Grattis igen Erik! Mycket välförtjänt.

En läkare på ett barnsjukhus i Haiti sade ett av helgens mest tänkvärda citat i Dagens Nyheter i går. Han sammanfattade sin syn på medias rapportering så här: 

”Först skildrar ni döden och skräcken, sedan mirakulösa räddningar och därefter kommer turen till barnen. Men när medierna – och mediekonsumenterna – är mätta på det senaste eländet och de dramatiska bilderna har tonat bort, riktas intresset på nästa kris eller krig. Om två, tre veckor - vem kommer då att bry sig om hur det går för Haitis sjuka, skadade, handikappade och föräldralösa barn?”

Så är det. Om du tittar tillbaka på Aftonbladets rapportering ser den ut precis så. Död och skräck, därefter mirakulösa räddningar och i helgen de drabbade barnen. Däremellan en kampanj för att samlar pengar till hjälparbetet.

Det är tänkvärt att det finns en sådan dramaturgi i medier. Frågan är vad som bygger den. Det är inte så att vi sitter på redaktionsmöten och säger ”Barnen väntar vi med, nu är det räddningar som gäller.” Däremot uppenbarar sig katastrofer i just den ordningen. Först död och skräck, sedan mirakulösa räddningar som ger tröst och när kaoset sjunker undan uppenbarar sig den bottenlösa tragedin i alla barn som mist sin mamma och pappa.

Vi går nu in i en vecka där rapporteringen från Haiti kommer att minskas. Inte försvinna ännu, men minskas. Vi har Peter Kadhammar kvar i Haiti ännu ett par dagar. Men självklart kommer rapporteringen med tiden att klinga av. Men före du kritiserar medierna för att cyniskt bara vara på plats när katastrofen är ett faktum, ställ dig själv en fråga:

Hur länge vill du läsa om Haiti?

Svaret på den frågan kommer att ligga mycket nära förklaringen till varför medias rapportering kommer att klinga av. Det säger något vi inte vill veta om oss själva.

Också kritiken mot medier har en dramaturgi som är ganska lätt att förutsäga:

Först kritik för att vi alls är där, sedan kritik för att det vi publicerar är för närgånget och lämnar ut människor i djupaste nöd och sist kritik för att vi inte är där.

En del dristar sig till att påstå att våra försök att förvalta det engagemang vår rapportering väcker genom att starta kampanjer som samlar pengar till hjälporgansiationer bara är varumärkesvård. Det finns ingen gräns för en del mediekritiska människors cyniska syn på journalistik.

Men läkarens uttalande är drabbande i sin klarsyn.

Aftonbladets tf vd Pontus Gustafsson togs natten till lördagen om hand av polis efter en dispyt med en för honom okänd man som provocerat honom på krogen. Pontus själv dementerar kraftfullt anonyma uppgifter som säger att han skulle ha skallat en vakt i samband med omhändertagandet. Han var högljudd och berusad och är i dag djupt ångerfull.

Ord står mot ord i denna historia. På ena sidan står anonyma uppgifter. Mot det står Pontus Gustafssons ord. I sak finns ingen polisanmälan mot Pontus Gustafsson.

Det gör att min publicistiska bedömning av händelsen gjort att vi hittills inte publicerat något, annat än denna bloggpost.

Denna bedömning står naturligtvis inte opåverkad av det faktum att Pontus är en god vän och kollega. Om det senare visar sig att krogincidenten leder till rättssak kommer vi att rapportera om det.

UPPDATERING 10.01.25. Vi publicerar i dag uppgifterna om händelsen.

UPPDATERING 10.01.26. I söndags kollade vi med polisen två gånger om det kommit in någon polisanmälan. Då var svaret nej. I går hittade de en polisanmälan mot Pontus Gustafsson. Det har gjort att vi i dag publicerar de uppgifterna också.