Senast Skrivet

Slumpa en blogg

Kan man sona svek

02 februari 2009, kl 18:38 Skrivet av loveblom Anmäl ! 

för de som varit utsatta och de som utsätter  - lyssna till P1 imorgon den 3 februari - här är en länk på en interjuv med mig

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?ProgramId=3381&artikel=2595575

0 |
0
|   |

mående

27 november 2008, kl 09:54 Skrivet av loveblom Anmäl ! 

Ja sitter på min KRIS förening och lysnar på mig själv och de andra som talar på vår morgonsamling.... Hur jag växt fast ja inget ser, hur ja får panik att inte telefonen ringer eller att andra söker mitt umgänge.

Hur ja tappar tacksamheten men får den stärkt av andras dåliga mående - inte för skade glädjen utan mer för att ja kan relatera till den, att jag har mått som de som mår sämre.... Att jag har dagar av det goda i det som är illa....

Jag skall träna på min tacksamhet idag och jag vill träna den imorgon. Jag inser att om ja kan försämras på min utsida för jag mått dåligt inuti så kan jag vända den trenden att min insida förändras oh det drar med min utsida.

en nära vän gjorde en magsäcks operation och hon trodde att allt skulle ordna sig bara hon blev smal - så vart det inte - hennes värde består i det dags värde hon kan prestera för andra - det ger migg frossa att bara tänka på vart hon är i sitt mående.

0 |
0
|   |

Jacobs brev

26 november 2008, kl 09:01 Skrivet av loveblom Anmäl ! 

om någon icke felar i sitt tal,
så är denne en fullkomlig man, som förmår tygla hela sin kropp.
När vi lägga betsel i hästarnas mun, för att de skola lyda oss,
då kunna vi därmed styra också hela deras övriga kropp.
ja, till och med skeppen, som äro så stora, och som drivas av
starka vindar, styras av ett helt litet roder åt det håll dit
styrmannen vill.
Så är ock tungan en liten lem och kan likväl berömma sig av
stora ting.  Betänken huru en liten eld kan antända en stor skog

Att tänka på vad vi säger - så vi inte säger va vi tänker, de ord som höjer och de ord som sänker.....

Vi kliver upp var morgon och bara är i det vi alltid är, vi byter sällan hjulspår - inte förän vi verkligen krashar eller skakas om. En bra rädsla är bättre än ett gott råd, då det bara är i katastrofer vi verkligen måste förändra oss.

Tänk att var morgon ny bara bestämma sig att så långt det kommer an på mig skall jag vara en vän till världen, att ge sin hungrande fiende mat, sin törstande ovän vatten är att lägga glödande kol på dennes huvud

0 |
0
|   |

kvinna dog i arresten

22 november 2008, kl 12:29 Skrivet av loveblom Anmäl ! 

Igår var jag på Örebros gator för "BULLKYRKAN" ett initiativ att finnas för samtal eller bara en kopp kaffe oh en gratis bulle på stan. Man ser många fulla människor och de beter sig som jag gjorde under mitt missbruk - riktigt hjärnskadade - de dreglar oh sluddrar och skall vara riktigt ärliga

Folk som du och ja är mest är under alkoholen förgiftade i sinne oh rörelse, rent sinnes slöa - de e ruggit att se det utifrån nya ögon.

Mötte en ung man - under 18 - som lämnat sina polare för de var för fulla, de hade fixat hembrännt......

De säger till mig att de inte tror på Jesus och att de är realister, deras tunga tankar oh tunga siter fast som klister, alla deras brister kommer idagen och deras värdighet är som bortblåst. Hur de ser sig själva i nyktert tillstånd är inget av det som kommer fram i fyllan.

Igår dog en kvinna av alkohol - kanske inte primärt men sekundärt, de e väl inget tvivel om det. ett sånt meningslöst slut. För oavsett om hon var alkoholist så är ju syftet med fest oh dricka oh fixa HB inte att bli alkis eller dö i en fylle arrest, de tror inte det, ja tror inte det.

att ja själv lever idag efter över 20 år med alkohol och främst amfetamin är ett under, där har min tro hjälp mig otroligt mycket. Jag önskar att fler kom till insikt.

2 |
0
|   |

Med människa inte motmänniska

21 november 2008, kl 10:05 Skrivet av loveblom Anmäl ! 
Glädje sprider glädje och den som går i hopp och tro hamnar inte i lidandets pöl. Jag vill försöka formulera mig så att du förstår mig... Ja menar det är ju inte alltid vi igentligen hör vad vi säger till varandra, hör i den bemärkelsen att vi inte får fatt i vad personer vill ha sagt.
 
Jag förundras över hur vi sänder ut signaler, jag vill ge en bild av en ung backpacker på T-centralens allmänna toalettförättning som är bemannad trots automat spärrar att betala 10 kronor in för att njuta av en stilla stund på porslinet eler duscha i ett dåligt ventilerat bås oh fuktig kränga på sig resväske knöliga kläder.

Han kom i kön före mig oh den rastlöshet han och jag hade kändes i luften, som innan start av ett lopp för galopphästar - de står där i sina bås redo att levera - vi var på väg mot andra bås - leer.
 
Hans attityd av ängsla och längtan gick inte att ta miste på när han med förkastelse och indignation i rösten frågar;
 
"-Ni tar väl kort"
 
Toalett portiern med toalettportiers adeptens bittra uppsyn slog ner vår unge backpacker i skorna med ett nej som han själv redan halvägs svarat på innan de sade sista stavelsen i denne situation. Hans ilska och frustration kom inte som en blixt från klar himmel, det sorgliga som jag ser i denna situation är hur de flesta av oss kunde utan eftertanke relatera oh sympatisera med denne nödige resenär....
 
Jag förlöste han genom att bjussa på en guldpeng (10:-) - hur märklit det under som sker är när solen kommer igenom åskmoln oh förbitring, hur allt stanna av, hur han kom av sig - hur denna tia verkligen var GULD - vilka otroliga emotionella berg och dalbane turer vår lille globetrotter genomlevde innan han landa på daset - att vara en görare. Jag kallar det sådd, den ger vid bra förhållanden en god skörd
 
jag ser det så här i mera förklarande orda lag...
 
om jag är uppmärksam och beslutsam på hur ja skall tänka när jag vaknar, vilken attityd ja beslutar att ha inför dagen som gryr när ja slår upp mina blå. För även om vi är avundsjuka på våra vänner som verkar lyckliga och har frid, vi undrar varför har de inte lika mycket problem som vi. Faktum är att vi kan handla så att vi blir mer nöjda med vår tillvaro - det handlar om våra val
 
Jag väljer helt enkelt innan ja drar av mig täcket att ja skall ta mig an vad som än kommer i min väg denna dag med en positiv attityd, ja skall möta mina grannar med ett hej och gomorron. Att ta kommandot över vad dagen har med sig är faktiskt enklare än vi tror
 
Vi ansvarar för vad vi uppehåller oss vid, det är lättare än vi kanske tror. Vi kan öva konsten att fokusera oss på det positiva. Börja med att stoppa en tanke, en tanke, i mitten av meningen. Fokusera på en välsignelse som i dag är uppenbart. Helst en ohälsosam tanke, släpp den, och ersätt den med en välsignelse. Detta kan bli ett sätt att leva om vi gör det valet.
Att känna igen vår glädje, vår tacksamhet i våra liv frigör vår inre glädje, den som vi så ofta gömmer i våra hjärtan. Lycka är smittsamt, glädje smittar. Ja lovar att du känner människor som alltid bubblar av tillförsikt inför nya utmaningar medans andra som jag var nedslagna av "problem" - av såna vänner blir man alltid inspirerad av - eller hur - de kan vara katalysatorer för glädjen i andras liv - det är ditt syfte här på jorden vill jag tro.
 
Är det inte fantastiskt att känna och tänka att vi aldrig behöver vara ensamma att lösa våra problem, bara den insikten gjuter mod i den mest vilsnaste av hjärtan - det hjälper oss ur vår ångest och oro som annars tränger ut vår inre lycka - att ha den vissheten är att vara andligen uppfylld - det ger oss känslan av att alltid kunna vara på väg emot den bästa lösningen i den nuvarande situationen vi står inför - visst e det ett mirakel - att ha glädje i våran vardag blir en trivsam vana när vi öppnar oss emot kärleken. den blir vår flitigast livsgäst... och en källa att ösa ur i alla våra vägval och beslut i vardagen.

Förhalning är tjuven i tid
 
När vi har problem med saker och vi verkar lägga till psykiskt prygel med våra problem. Vi vet att vi förlorar tid. Vi kritiserar oss för vårt irrationella beteende. Om vi skjuter på en viktig uppgift i våra liv eller låta många små ogjorda jobb ackumuleras, vi skulle kunna dra nytta av att stoppa den självutnämnda kritiken och vi  skulle fråga oss själva om vårt andliga budskap i våra göranden och varanden.
 
Kanske vi behöver lite lugn och ro att göra ingenting. Kanske vår perfektionism är förlamande för oss. Är en "allt eller inget"-attityd som talar om för oss om vi inte kan göra hela jobbet på en gång, det är ingen mening med att börja?
 
-Outtalade ilska kan blockera oss från att göra vad vi måste göra.

När vi finner oss själva i att göra saker som verkar irrationellt kan vi be/stilla ner oss, "Vad är budskapet från min högre makt i det här problemet?" Denna fråga kommer att föra oss mycket längre mot andlig tillväxt än den psykiska kritik vi frestas att göra.
4 |
0
|   |

lyssna

20 november 2008, kl 10:28 Skrivet av loveblom Anmäl ! 
att lyssna är inget man kan utan det är en övning som kräver tålamod och inlevelse förmåga - förmågan att känna av ta in, empati... den är inte all omgiven, vi har ett referens system som drabbar oss i relationer - omedvetet fyller vi ut ofullständiga bilder.
 
låt mig ge ett exempel!
 

 Via ett telegram får den norrländska rikspolisen ett larm från finland, två ökända våldsförbrytare har lyckats rymma och allt tyder på att de färdas mot sverige.
 
12 timmar senare hamnar en anmälan om sommarstuge inbrott, det är en jaktrstuga som har blivit av med vapen och ammunition, en båt är oxå stulen på platsen, den senare hittas ute i skärgården på en större Ö.
 
Larmet går och spannings insatserna intensifieras, det befäl över gruppen som beordrats ut på ön för att fånga in brotslingarna har efter genomgången iaktagit alla föreskrifter i säkerhets tänkande.
 
Sökandet börjar och sakta avancerar polis styrkan in över ö'n. -polis befälet söker av terrängen oh tar skydd bak naturliga hinder oh går så framåt tills hanplötsligt stirrar rakty in i mynningen av ett hagelgevär....
 
Han kastar sig handlöst bakom en sten för skydd!
 
inget skott inget - bara tystnad.... sekunderna går långsamt och han avväger sin situation... så börjar han försiktigt försöka se över stenen och spanar efter förbrytaren... inget, han första tanke är väl att denne gjort detsama - försdiktigt

Inegn rörelse, ingen man - inget vapen - nada - så han tar sej upp oh söker mer intensivt mot den plats han sett förövaren, då ser han en ölflaska fast kilad med hals oh öppning riktad mot den plast han står....
 
Hans förväntningar och stress gav utfyllnaden av ölflaskan - ölflaskasn mynning vart geväverts och ja så fylde fantasin på resten
 
Har ni tänkt på hur vi läser av våra nära..... trots de säger fel eller inget alls vet vi va de menar - förhoppniongsvis...
 
men hur agerar vi igentligen - tar vi varandra för givet - e det därför kommunikation ligger som högskole och universitets studier??
 
Vad är att förändras:
 
När vi stiger upp är det sällan vi bestämmer oss för hur vi skall vara. Vi stiger bara upp ur sängen oh gör det vi gör det vi alltid har gjort, utan att tänka så mycket på det. Vi tänker inte på hur vi beter oss - det vi kanske möter som en döende man eller en skadad okänd eller ensam främling - Vi tänker inte på om vi är nöjda med hur vi är! Hur vi lever - tills vår tillvaron rasar 
 
Vissa smärtsamma situationer får oss att tänka på; -vad gör jag för fel?
 
Men trots det så frestas vi att skylla på andra eller på samhället - inte det obehagliga att se på oss och om vi skall förändras.... Den goda nyheten är att det går att förändras. Vi kan välja nya vägar - det är jag ett levande exempel på.
 
Smärtan..... Det är när det gör tillräckligt ont vi verkligen är villiga att ändra inriktning oh söka nya sätt att tänka - att kanske tänka på hur och vad vi tänker på är viktigt    
0 |
0
|   |

Som en blomma på månen

20 november 2008, kl 08:19 Skrivet av loveblom Anmäl ! 

Fångarnas bok till barnen realese den 5 november. jag vill gärna slå ett slag för den för mer info gå in på

www.offstockholm.se

En bok för alla barn i alla åldrar, skriven av föräldra som suttit eller sitter på sveriges olika anstalter. på release festen kommer en del av författarna läsa sina texter samt lite uppträdanden av olika artister.

 

Varför e det så viktigt at uppmärksamma detta...

Det är bara så att de verkliga förlorarna ALLTID är barnen, de saknar sina föräldrar och väldigt lite eller inget alls görs för deras skull. Visst är det i boten vårt ansvar spm föräldrar men när vi faller djupare än botten vem tar oh ger dessa barn räten till oss som föll eller faller

jag hoppas att detta kan til enbörjan väcka en debatt här på bloggen - ja skall gärna följa upp era kommentarer oh svara efter bästa förmåga - efter releasen skall ja lämna ut min del i denna bok - om det finns intresse på detta ämne

 

5 (+1) |
0
|   |

vad vad vad

19 november 2008, kl 15:22 Skrivet av loveblom Anmäl ! 
Astronomerna har byggt teleskop som kan visa oss myriader av stjärnor som aldrig tidigare har skådats. men när en människa ser genom en tår i sitt eget öga är den en lins som öppnar, som sträcker sig ut i det okända och uppenbarar världar som inga teleskop kan se, oavsett hur skickligt de är gjorda - där i skådar vi in i sanningar i våra egna liv.
 
Orkar vi med att se dem, är det bara modulerade anpassade sanningar.... det vi medelst kompromisser har justerat för att passa omgivningen eller för att slippa eget ansvar.
 
Jag kan med viss åtrå titta på vad andra har och stanna i suckar över allt det som finns oh erbjuds - all avåra möjligheter istället för at vara nöjd med det jag har
0 |
0
|   |

Att koma sams

19 november 2008, kl 15:16 Skrivet av loveblom Anmäl ! 
Att försonas.
 
Någonstans har det uppstått en skuld, någonstans har något gått fel, trots intentioner om att vara en bra och rättvis människa är de som behöver försonas inte utan skuld.
Att bli av med oket, att känna sig befriad -detta gäller båda i en relation som gått snet eller som upphört -  våldsverkare som offer,
 
kanske sticker ja ut hakan när ja säger att ingen är utan skuld - försoning kräver att båda tar ansvar för det som hänt.
kan skuld vara att vara på felplats - är jag ansvarig för att jag varit otydlig - nej visst finns det oskyldiga men på vägen dit till en konflikt eller en situation har vi ett kolektivt ansvar för varandra - att hjälpa andra att försonas som att försona oss själva att bli i harmoni med den värld vi lever i.
 
en del kallar det att tömma ryggsäcken andra kallar det för att göra upp oh med rakrygg kunna gå vidare.
 
Tittar man i wiktipedia så är förklaringen: -Försoning är när personer, organisationer eller länder som bråkar blir sams igen. Ordet betecknar en genuin återvunnen samhörighet, inte bara att bråket upphör. Det kan också ge tillfälle att återupprätta sin heder
 
Ordet betecknar en genuin återvunnen samhörighet, inte bara att bråket upphör. Det kan också ge tillfälle att återupprätta sin heder.
 
Redan på dagis ser fritidsledare/dagisfröknar barnen som lever otryggt, de ser redan tecken på problem, trots att de rapporterar detta till myndigheter är det svårt att gå in, ta dej själv tex hur gör du vid en konflikt du ser på gatan, du ser ett överfall eller liknande, en man ligger nerpissad på gatan - vad gör du.
 
Jag tror och jag har sett detta så ofta, de flesta går förbi och rättfärdigar sig själva med att det är ett fyllo säkert. Tänk vi e så fiffiga att hitta anledningar att inte hjälpa oss själva genom att hjälpa andra för så är det
 
Detta som händer i relationer för vi tonerar ett svar som färgats att vrede.... kanske bara för jag är sen, och du ville bara sparka mig sött i stjärten och få mig på fötter. Peppa mig - men jag blev förnärmad.
 
jag har hört om en kvinna som överlevt auswitch, en hundra mila marsch, beskjuten oh sedan satt i läger igen, svår tuberkulos och nu snart 80 gammal kämpar hon oh är tacksam för allt landet gett henne - Israel, medans jag kan gå runt och känna agg för en person inte hejade på mig för tio år sedan.

 

Att gå en oförsonlig väg är att göra det ovisa, jag funderar på min egen handlings förlamning men hur känner vi när någon säger:
"Jag älskar dig"?
-Vi känner en ström av värme i hela vår kropp?
 
-Vill vi gå lite längre?
 
-Leendet kommer lättare till våra läppar?
 
Ord av kärlek är inspirerande. De ta fram det bästa i oss, kanske de även uppmuntra oss att gå i nya riktningar, sätta upp nya mål. 
Älska och bli älskad mildra de hårda kanterna i livet.
 
När stormiga dagar verkligen är dystra när vi delar det med en kärleksfull vän. När en väldig utmaning är alltför överväldigande när en kär vän är njutningen som för oss framåt, visa att våra förmågor får oss att lyckas. Och vi reflekterar med ljusare ögon och färre linjer när vi genomför den kunskap som om vi älskade den

 

Att ge en törstande fiende vatten, en hungrande otrogen man mat - ja då är kärleken den kraften till all försoning
0 |
0
|   |

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna