Utveckling, eller?

Läste om någon som på 1970-talet hittat ett svar på en fråga till ett antal skolor i USA på 1930-talet vad som var det största problemet med deras elever. Svaret kom, att de pratade i klassrummet, sprang i korridoren och tuggade tuggummi. Man sände en likalydande fråga då 40 år senare och svaret blev, mord, mordbrand, våldtäckt och självmord. Nu har det gått ännu 40 år och ingen vill veta vad svaret blir idag. Frågan blir då, vad har utvecklats? Vi har fått det bättre ekonomiskt och jämställt men har vi gått framåt som människor? När människovärdet sjunker men vi får bättre bilar skor och kläder kan man undra. Visst har vi fått det många gånger bättre än för bara 50 år sedan men visst har vi tappat något viktigt på vägen. Vart finns samtalet mellan två som tänker? Vi har snabbat upp kommunikationerna så vi kan se allt i realtid i mobilen men vi kan inte föra ett begåvat samtal människor emellan. När ser du två eller tre som samtalar när de väntar vid en hållplats? Vi är på väg mot grottan igen om vi inte stannar upp och tänker över vart vi är på väg. Jag tar ofta upp samtal med helt främmande människor när tillfälle ges och upptäcker att de har väntat på att någon skall tala med dem för de är så fruktansvärt ensamma. Läste om en liten flicka som ringde fel och kom till en äldre dam som blev glad för det var aldrig någon ringde till henne. Det var hennes enda samtal på flera månader. Skriv gärna och fundera med mig.