Bråket utvecklas!

Bråket mellan prosten Velandelius och fröken Blomgren har trappats upp. Fröken Blomgren har dragit in konstapel Stapel i turerna. Det fanns ju en tid när de var antagonister, men han är ju en professionel polisman så han kan säkert på nytt bli förälskad i den väna föken Blomgren.

Ryktena blir alltmer fantasirika kring vad som egentligen förekommit. Prosten nekar till allt. Han har inte tittat under frökens kjolar, han har inte utbrustit i ett olämpligt Herre Gud. Enligt honom har fröken Blomgren helt oprovocerat delat ut en örfil och sprungit därifrån. De har ju aldrig förr varit osams.

Ludvig, min man doktorn alltså, har sjukskrivit både prosten och fröken Blomgren. På obestämd tid till att börja med. Han säger att de båda lider av nervosa arbetsplatskönia. Vilket ska vara en allvarlig diagnos. Den yttrar sig med att man inte kommer ihåg vad man gjort, i vissa fall utvecklas också en stark otrygghetskänsla. Äldre och mer välväxta personer drabbas oftast hårdast. Dem är det svårare att rehabilitera.

Vi får nu avvakta och se vad konstapel Stapel kan komma fram till. Kanske kan han övertala fröken Blomgren att för församlingsfridens skull ta på sig skulden. Vi skulle naturligtvis förlåta henne, om hon bara ville göra det. Hon skulle få rehabilitering och omplacering och allt vad vi kan erbjuda. Kanske herr Gåshud kan ta sig an det. Deras tidigare mellanhavanden får hon inte åberopa för att slippa. Detta nya bråk visar ju att det säkert var hon som var problemet den gången med.

Scenariot får ju inte bli det att prosten måste köpas ut. Det har aldrig hänt förut! Hur skulle det gå för prostinnan, om hon då kanske måste bli konserverad även av näste prästman? För vi ska väl inte behöva mista henne också?

Tänk att en liten grå skolfröken kan ställa till så mycket!