Klocka du som brast för mig

Kyrkklockan i Puskallaviks kyrkas klocktorn har spruckit och ger ifrån sig en mycket påtaglig dissonans. Naturligtvis är inte detta njutbart. Klagomål har inkommit både till kyrkorådet och kyrkliga syföreningen. Ingen vill bli störd av detta hemska ljud vareviga söndag och ibland i veckorna också.

Prosten Velandelius vet varken ut eller in och har naturligtvis konsulterat mig för att kunna finna den bästa lösningen. Att köpa en ny kyrkklocka är inte att tänka på i besparingstider. Men på något vis måste vi ju kalla samman församlingen!

Hesa Fredrik har vi ju inte nån nytta av så honom skulle vi kanske kunna använda? Det tjutet i lagom doser före gudstjänsten, och sedan "faran över" i en halv minut efter gudstjänsten? Men nu finns det en del kitsliga personer som fröken Blom och fru Vindvänd som menar att det är minst lika stor sanitär olägenhet att tvingas lyssna till detta oljud som att lyssna till en sprucken kyrkklocka!

Då kan de väl ha sin kyrkklocka kvar, tycker jag!

Men jag vill ju inte framstå som oförstående så nu har vi bestämt att skicka brev till samtliga församlingsbor. Visserligen måste de levereras redan på fredagen, men det står tydligt på kuverets utsida på de tre breven att de ska öppnas kl 10, 10.30 och 11.00 på söndagförmiddag.

De församlingsbor som inte kan läsa, av hävd eller av skumögdhet, får anmäla det så får vi i Kyrkliga syföreningen cykla runt och ropa i deras öron istället. Det kommer att lösa sig med lite god vilja!