Jag är en solklar teamplayer. Om jag hittar likasinnade dårar så trivs jag som bäst. Delad glädje är dubbel glädje. Att spela skivor för andra är en av mina favoritsysslor. Delad glädje är dubbel glädje. Jag vill visa folk jag tycker om sånt som gjort mig gott eller fått mig att skratta (fast jag är sämst på att återberätta roliga historier).
Självfallet är jag omgiven av vänner som är helt fantastiskt bra på att berätta storys av alla dess slag :), så det finns i alla fall folk omkring mig att ta lärdom av.
Förr trodde jag att jag var ensamvargen för att jag såg tillbaka på sånt jag varit med om och sammanfattat det till att jag ofta varit i situationer där jag varit ensam om att ta vissa beslut. Men sen läste jag en analys av mig som person för en si så där tio år sedan. Och så här i efterhand så vet jag att jag inte har några problem med att ta beslut, men att jag faktiskt trivs bäst som teamplayer. För frågan är om man är redo att göra någon vettig sammanfattning av sin personlighet när man är tjugo-något.. Jag var i alla fall inte det. Det gick förvisso bra, men idag är det lättare att söka sig till sånt som jag genuint tycker är roligare. Att hänga ed likasinnade och sätta upp gemensamma mål. Glädjas över andras insatser som bidrar till en bättre helhet osv.
Med pokerlistings känner jag mig som en teamplayer. Det är kul. Me and my boys.. hoppas dom känner likadant bara..lol.
hugs
dilba