Ååh va härligt!

Äntligen hemma, regnet som hållit på hela sommaren kunde inte hålla sig denna natt heller, torkarna på bilen har fått slita hund, precis som jag, det känns i ögonen efter 50 mil på regnvåta vägar med möten som inte förstår att femhundranittioåtta slöfockar med helljus är en pina.
Men ändå, allt har ju ett slut och vilket då inkluderar det jag har gjort.
Lite häftigt är det att för några timmar sedan satt jag i en helt annan landsända, folk pratade en annan dialekt än vad man gör här, gjorde andra saker och såg faktiskt ut på ett annat sätt.
Ja, jag vet, alla har jeans och så där men detaljer skiljer faktiskt, annorlunda på något sätt fast svårt att förklara.
Kanske så att en del tittar påmig och tänker, jahaja, den där kommer inte härifrån, det syns, på tröjan, sådana säljer man inte på COOP här inte och inte heller hos Davidssons herrekipering eller vad det heter just där.
Nu ska jag bara skriva ett mail till en bekant, slafsa i mig en Yoghurt naturell, borsta tänderna och krypa ner i sängen, läsa lite i en bok som jag gillar och sedan somna sött.
Javisst ja, klappa hunden, det får jag inte glömma, det ska jag också.