Senast Skrivet

Slumpa en blogg
Leva Livet
En historia om att växa upp med en missbrukande mamma. Om utbrändhet, depression och vägen tillbaka till glädjen.

Vuxna barn till alkoholister

Som ett vuxet barn till alkoholist så har jag en hel del som jag måste arbeta med. Jag har läst en del böcker i ämnet, och för flera år sen då jag läste boken "Det kan aldrig få hända mig" av Claudia Black så kände jag genast att jag inte var TOKIG. Det var "normalt" att brottas med sånt jag gick igenom. Barn, anhöriga och vänner till alkoholister (och övriga missbrukare med för den delen) blir också sjuka. Medberoende! Det här tror jag många är medvetna om idag. (Dock inte alla).

Dock, som vuxet barn, dvs då man vuxit upp med missbruk i familjen, så finns det vissa uppfattningar om vad vi brottas med. Följande lista är hämtad ifrån boken "VUXNA BARN TILL ALKOHOLISTER" av Janet Geringer Woititz. En bok som jag verkligen kan rekommendera. Den beskriver både problemet och lösningen.

1. Vuxna barn till alkoholister gissar sig till vad som är normalt.

2. Vuxna barn till alkoholister har svårt att fullfölja ett projekt.

3. Vuxna barn till alkoholister ljuger när det vore lika enkelt att tala sanning.

4. Vuxna barn till alkoholister dömer sig själva utan förbarmande.

5. Vuxna barn till alkoholister har svårt att ha roligt.

6. Vuxna barn till alkoholister tar sig själva på mycket stort allvar.

7. Vuxna barn till alkoholister har problem med nära relationer.

8. Vuxna barn till alkoholister överreagerar på förändringar dom inte har kontroll över.

9. Vuxna barn till alkoholister söker ständigt godkännande och bekräftelse.

10. Vuxna barn till alkoholister uppfattar sig själva som annorlunda.

11. Vuxna barn till alkoholister är extremt ansvarstagande eller extremt oansvariga.

12. Vuxna barn till alkoholister är extremt lojala, även mot dem som inte förtjänar det.

13. Vuxna barn till alkoholister är impulsiva. De har en tendens att ge sig in i situationer utan att först begrunda alternativa möjligheter eller tänkbara konsekvenser. Denna impulsivitet leder till förvirring, självförakt och kontrollförlust. Enormt mycket tid går åt till att försöka reda ut konsekvenserna av gjorda misstag.

Många människor kan säkert känna igen sig i detta, även dom som har haft en s.k. lycklig barndom. Men det är graden av problem och att vuxna barn har flertalet av ovanstående problematik som gör det svårare i livet.

Fortsättning följer...

7 (+5) kommentarer Skriv en kommentar
27 april 2006, kl 18:37
Oj, oj här känner man igen sig. Har noterat boktiteln och författaren. Jag slukar allt som handlar om detta ämne.
17 augusti 2006, kl 20:52
Ja, oj vad man känner igen sig! Precis som för dig var det en otrolig aha-upplevelse när jag förstod att jag varken var ensam eller onormal...

Ett par andra böcker jag kan tipsa om är:

"Flodhästen i vardagsrummet" av Tommy Hellsten och "Eftersom mamma/pappa drack för mycket".

En fråga. Någon fler än jag som varit på "anhörig-vecka" eller liknande? Vore spännande att höra era om erfarenheter isåfall!

//Kram
therese
7 februari 2007, kl 08:14
ska verkligen läsa dom böckerna du rekommenderade,min mamma åker på behandling idag för första gången i mitt liv..*S*
Treblinca
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/18523
3 december 2007, kl 14:45
Mycket av det där stämmer in på MIG å mina föräldrar är/var inte alkoholister eller narkomaner!
3 december 2007, kl 14:57
Jag säger som Treblinka i många av dessa uppradade punkter kan vi alla känna igen oss.

Många av mina "missbrukar barn" som nu är vuxna visar inte fler tecken än andra,men det kan ju bero på att de ganska tidigt togs ur sin missbruksmiljö och fick ett annat och tryggare liv.

Så jag har ingen erfarenhet av de som tvingats bo kvar hela sin barndom med missbrukande föräldrar. Då kanske som du säger är många fler av dessa problem applicerbara på den vuxne

guncai

alle
24 september 2008, kl 11:45
.

http://www.livkompagn...
Denise
min blogg http://dna.blogg.se
12 maj 2009, kl 21:28
- det är sjukt hur mycket av det där som faktiskt stämmer.. helt sjukt hur man har haft det och vad man har med sig och hur man anpassar sig till allt..

jag ska på anhörig-vecka på en månad ungefär, ska bli spännande faktiskt, kul att träffa andra och kolla hur lika man tänker oså!
Skriv en kommentar     ( Logga in )
Namn
E-post
Sajt/blogg
Kommentar
Fyll i texten som syns i bilden ovan
Ägaren till den här bloggen har valt att godkänna kommentarer innan de visas. Din kommentar kommer därför inte synas förrän den har godkänts av bloggägaren.

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna