Läser Luther som fan läser bibeln

Det är minst sagt lågt av dig att jämföra Ekman med den Onde, oavsett vad du tycker om honom. Att de som tror att Bibeln är sann börjar samarbeta alltmer är bara ett sundhetstecken. Ekman är dessutom utbildad präst i Svenska Kyrkan och predikade dessutom i Sv. Kyrkan i Lund nyligen. Tråkigt att du själv vill bygga murar mot frikyrkor och Katolska Kyrkan bara för att de inte tror som du - "tror rätt" som du själv uttrycker det.

Jag är ingen större fan av Ekman, men jag måste erkänna att jag tycker att Svenska Kyrkan inte heller är speciellt bra på att inkludera dem som inte "tror rätt" och är inte heller speciellt bra på att visa respekt för de som tycker olika. Bejaka mångfalden? Svenska Kyrkan? Mja...

Ser fram emot att läsa din krönika i morgon. Läs gärna vad jag skrev idag om Ulf Ekmans artikel:

http://blogg.aftonbla...

Min spontana reaktion är att Ekman nog är en bra bit närmare en god luthertolkning än vad du verkar vara. Att "läsa luther som Bibeln" kanske innebär att man försöker vara ärlig nog att accpetera den ursprungliga meningen med texterna och inte lägga på sin egen ihopsnickrade uppfattning i dem.

BIBELN ALLENA, sa Luther. Men det är väl knappast den du grundar dina ståndpunkter på? Men det försöker Ekman att göra. Så vem är närmast Luther? Inte är det Klein iaf...

Är ingen 'Livets Ordare' men måste ändå påpeka att personligheter som Ulf Ekman behövs som en motvikt till allt du står för och den liberalteologi du onekligen kommer att utöva som färdigutbildad präst. (och i.o.f.s. redan förespråkar)

Den politiska korrekthet som länge regerat detta land på samhällets alla plan är förödande för demokratin.

Vi behöver ett brett spektrum av åsikter, givetvis aven dina men, låt oss inte få för oss att bara en av dessa åsikter är den enda rätta vägen.

mvh Fundamentalist (?)

Ekumenik är jättesvårt. När vi kommit så långt att vi är på det klara med att vi vill ha ekumenik, då dyker nya frågor upp: Hur långt vill vi gå i våra enhetssträvanden? Hur omfattande ska samarbetet vara? Och hur långt "ut" från vår egen övertygelse kan vi sträcka oss?

Någonstans drar vi alla gränsen. Luther skrädde verkligen inte orden då han beskrev oss "Wederdöpare", dvs vi som anammar en baptistisk dopsyn. Idag är det ytterst få som innan vi kan be tillsammans först frågar om du är barn- eller vuxendöpt. Det tycker jag är skönt. Men samtidigt byggs nya murar upp. Ska man bli präst i SvK idag, får man väl inte vara tveksam till kvinnliga präster. Plötsligt uppstår nya ogenomträngliga skiljemurar. Samtidigt kan de som utesluter kvinnoprästmotståndare välkomna muslimer i bönegemenskapen. Något motsägelsefullt, kan tyckas.

Som bibeltroende LivO-kritiker handlar valet mellan Ekman och Klein om vilket dike jag vill köra ner i: Det framgångsteologiska högerdiket eller det liberalteologiska vänsterdiket. Ska jag, som Ekman, lägga till i Guds Ord eller, som Klein, dra ifrån? Farisé eller skriftlärd?

Ingetdera dike är lätt att idka ekumenik med, men i Ekmans dike håller man i alla fall Bibeln som Guds Ord. Man läser inte bara vår vanligaste trosbekännelse som del av en rit utan håller det för sanning.

Vi kan självfallet ha gemenskap med alla människor oavsett vad de tror. T o m be tillsammans med dem. Men när det gäller ekumeniskt samarbete, kan vi inte inkludera allt och alla. Kanske är just den kristna trosbekännelsen en hyfsat bra rågång mellan kristen tro och annan, främmande religion. Sedan får man ha olika syn på dop, kvinnopräster, samkönade äktenskap och bewtydelsen av Jafets bön och lovsångstronsbyggnader.

En sak jag finner intressant med den nyblivne ekumenen UE, är att han och hans efterapare fortfarande använder ordet socialism som ett skällsord. Det var länge sedan han upprepade att socialism är en andemakt (underförstått: ond). Men det fungerar som sagt fortfarande som skällsord om man ska hålla sig politiskt korrekt i högerkristna kretsar . Undrar om UE kan tänka sig idka ekumenik med kristna sossar...?