LivsRefleXtioner

Det är roligare att bada än att blogga på AB. Något kyligare bara.
Sola med för den delen. Något varmare bara.

Reflektion: Det finns så mycket bara i Livet, så jag ska bara...... innan jag bloggar. 

Har haft Lotta på Liseberg på medans jag suttit vid datorn. Frågan har ju varit om programmet kan konkurrera med Allsång på Skansen. Hur skulle det kunna göra det? Jag blir irriterad av att bara höra alla reklamavbrott som bryter programmet hela tiden. Hur är det inte då om man tittar på det? Den där timman som Allsången har flyger bara iväg, här blir det ett slussande bland reklam. Det går aldrig att konkurrera med att slippa reklamavbrott.

Reflektion: så är det bara det blir b-aktigt med avbrotten.

Hur gör de egentligen för att fastställa att man får tillbaka pengarna när man har köpt sängar och det regnar på midsommar? Angående inlägget innan. Där vi var i Stockholm så regnade det, nu har inte vi köpt sängar men om vi hade gjort det så funderade vi hur de räknar. Är det affären de ska regna på. Eller på de som har köpt sängarna. Man kan ju faktiskt anpassa sitt midsommarfirande efter regnet för att få sängarna gratis. Något regn hittar man ju alltid, eller hur?

Reflektion: skulle vara intressant att få veta.

sa sonen. Varför det undrade vi. För då får alla som har köpt en säng tillbaka sina pengar. Hur vet du det, frågade jag. För att de säger det på reklamen svarade han. Men HUR kan det lova det, sa jag så klart att de regnar på midsommar. Vad är det för en affärsidé undrade mannen. Att du inte sa till oss, sa jag argt, vi behöver ju nya sängar. Men inte visste väl jag det heller, sa sonen. Men herre gud sa jag. Du bor ju i Sverige så klart att det regnar på midsommar. Varför missar du alltid allting för.

Reflektion: för en gångs skull hade min tonårsson inget svar att ge.

Han hade rest utan biljett och åkte fast. Inför valet mellan böter och offentlig skam var valet enkelt. (artikel här)

Sen skrev han läxan tio gånger. ”Jag ska aldrig planka igen, jag ska aldrig planka igen, jag ska aldrig planka igen.”

Reflektion: Sådana här bestraffningar gillar jag. Jag har sagt det förut. Klä ut hulliganerna i rosa balettdräkter och tvinga ut dem på stan. Det tror jag skulle vara ett bra straff. Eller bandidoskillarna som skjuter ihjäl varandra typ.

I den här artikeln fann jag de ord som vi stavar mest fel på. Ganska intressant. Abonnemang är ett av de ord jag har haft problem med. Noggrann och parallell är också knepiga. Däremot saknar jag tvungna, ett ord jag upplever mer eller mindre alltid är felstasvat. Men emot och några till tänker jag är de så svåra att stava till, så att de hamnar på de mest felstavadeordlistan.

Reflektion: Fast de används ju ofta, så kanske beror det på det.

VILKET ORD HAR DU SVÅRT ATT STAVA TILL?

abonnemang
bestämde
cykel
definitivt
emot
fåtölj
gammal
hej då
iaktta
karriär
lugnt
medicin
noggrann
parallell
rekommendera
skillnad
terrass
tyvärr
ungdomar
överens

Jag gick på A-kassa i två månader. Har varit medlem i 100 år, ja väldigt många år i alla fall. Nu hör jag till dem som lyckades få ett jobb mitt i världens krisande. Tycker själv att det är en bedrift och vill klappa mig på axeln. Vet också att man behöver ha lite tur, så alla som gafflar ut en massa saker om arbetslösa ska veta: lätt är det inte.

Nåja. Jag fick ett brev från Arbetsförmedlingen att de hade avregistrerat mig. Ett trevligt brev där det stod Grattis till det nya jobbet och slutade med lycka till.

Vad tror ni jag får från A-kassan? Inga charmkurser här inte. Så här står det:

Begäran om anställningsavtal. Du har redovisat arbete på dina kassakort från och med 2009-xx-xx. För att kassan ska kunna utreda din ersättningsrätt behöver vi ett anställningsavtal som klargör omfattningen av det arbete du har påbörjat. Vi ber dig därför att sända en kopia av avtalet till oss inom fyra veckor.

Jag stod med papperet i handen och läste det igen. Vad har jag gjort? tänkte jag som fått dem så upprörda. Upplevde och upplever tonen i brevet precis så, upprört.

Jag har, i stället för att i andra veckan kryssat i att jag är arbetslös kryssat i att jag jobbar. Som om jag gjort något fel. De blir misstänksamma. Arbetsförmedlingen har också meddelat A-kassan om min situation så det finns papper på det.

Inget Grattis till det nya jobbet. Vi är glada för din skull eller något sådant. Utan endast detta.

Vad säger ni? Tycker ni att den här tonen är den rätta? Kunde inte standardfrasen ändå få vara ett Grattis eller något? De slipper dessutom en parasit som de upplever att medlemmarna och försäkringstagarna är.

Vem vågar trotsa A-kassan, inte jag, så nu skickar jag i väg mitt anställningavtal och hoppas att de nöjer sig med det.

Reflektion: har banne mig lust att skicka med ett brev och fråga ang den där charmkursen. Inte konstigt att vår värld är så upp och ner som den är, när man till och med får syrliga brev i en glad situation.

Jag har en man som plötsligt fått en så spännande look. Han var och spelade fotboll i torsdags. Något han inte borde göra i sin numera aktningsvärda ålder, men gjorde. Han satsade stort eftersom han spelade mot elever och själv inte hunnit med att förstå att hans kropp inte riktigt hanterar saker och ting som den gjorde en gång i tiden.

Han återberättade för mig hur han såg bollen komma flygande i luften och hur perfekt den var för en nick rätt in i mål. Han återberättade det med en helt annan inlevelse än vad jag nu skriver.

Nu blev det inte riktigt som han hade tänkt sig. Bollen träffade honom på ett mycket märkligt sätt och han landade på rygg med plattfall mot marken i stället för på fötterna. Bollen blev inte nickad in i mål utan gav honom en smäll på ögat i stället, sedan kom en tystnad som han berättade om och han ser en elev stå lutad över honom som viskar - lever du.

Han var inte säker på om han gjorde det. Nu vacklar han omkring här hemma (hela IPRENasken har gått åt) och han har en SVART blåtira ovanför ögonlocket mot ögonbrynet. Eftersom han är ganska så stilig man med en lockig hästsvans så ser det ut som om han har makeup på ena ögat. Vill så gärna få måla det andra också, det skulle liksom bli pricken över i:t och looken skulle bli fulländad.

Reflektion: En rak höger på det andra ögat kanske för att få allt perfekt.

Tänk att jag inte minns en enda av de här möblerna.

Helt seriöst skulle jag vilja veta.

Förut hade jag som orsak att allt var så enkelt. Man fick snabbt kontakt med andra, kunde vara med i diskussioner, såg vad som var på gång, vad som engagerade, om någon skrev som man tyckte var eller verkade intressant osv.

Jag vill inte att blogga ska ta tid. Jag bryr mig inte heller om sidvisninger MEN för den skull finner jag inte någon mening med att resonera med mig själv på Internet.

Nu har jag helt tappat lusten att blogga. Vet att några fåtal bloggvänner då och då tittar in precis som jag gör hos dem. Men hur kul är det om man inte skriver privat?

Därför undrar jag om man inte vill att bloggen ska ta tid, man orkar inte engagera sig här och där för att få sidvisningar och synas, vill enkelt kunna sätta sig ner och se vilka som sitter och skriver och är engagerade i något, och så vill man vara synlig.

Vad gör man då?

Reflektion: eller är det bara jag som är ute och cyklar i mina reflektioner?

Piratpartist, här har du dig själv. I alla fall enligt SVT:s vallokalsundersökning. Du är en ung, arbetslös man som inte gillar politiker och du sätter aldrig din fot i kyrkan.

Reflektion: Det här måste väl ändå vara bland de mest meningslösa undersökningar som gjorts i valkampanjen. Hur många unga och arbetslösa finns det inte som röstar på vilket parti som helst? Hur många unga gillar politiker (hur många medelålders och gamla GILLAR politiker) och hur många sätter sin fot i kyrkan som är ung, medelålders eller gammal?

Måste ju passa in på ALLA eller hur?

- Han är ju nyligen fyllda 16 år och sitter i en ganska jobbig cell på Västbergapolisen. Det är en oerhört påfrestande situation för honom.
Den 16-åriga flickan får också stöd i cellen.
- Hon är väldigt tagen av stundens allvar. Att hamna i en sån miljö är en uppskakande upplevelse för en ung människa, oavsett om man har gjort det eller inte, säger advokat Jan Karlsson.
 
Tacka fasen att det ska vara jobbigt och påfrestande att mörda någon. Inte är det en vipbiljett till först i kön man ska få.

Om inte folk som mördar får bli obekväma i sina handlingar osv hur ska vi då kunna stävja detta?

Alla ungdomar är klämda i dag i dagens samhälle. Några mer, några mindre. Hur skulle det se ut om alla dessa gick ut och dödade och misshandlade andra - skulle de lösa problem om vi vuxna bara satt och förstod varför de dödar och misshandlar?

Livet är jobbigt idag. Det är ingen trevlig värld vi lever i MEN att börja döda och misshandla är INGET som löser problem och gör vår värld trevligare att leva eller vistas i.
 
Tvärtom. Vi måste och ska lära våra ungdomar rätt och fel och empati.
 
Visst, du är ett barn vid 16 men nog FASEN VET BARN att man inte dödar. Vad är det för skitsnack rent ut sagt. Ungdomar måste lära sig att stå för sina handlingar. Ungdomar är bekväma, precis som vi andra, så därför måste de stå för sina handlingar och bli obekväma i dem, först då kommer också vissa handlingar att undvikas.

Skämmigt vill de inte att något ska bli. Men får de status i det de gör eller blir helgonförklarade som i Riccardofallet, ja då har de ju inget att förlora. Utan ur deras synvinkel får det bara något att vinna.

Reflektion: som i Riccardo fallet när de åtalade satt med sina mobiler eller kom för sent till rättegången och kvar stod försvarsadvokaten vid dess sida och försvarade. Är det ok att sparka ihjäl någon och sedan inte bry sig att komma i tid eller stänga av sin mobil. Även där fortsätter vuxenvärlden sitt märkliga sätt att tala om vad som är ok eller inte. Hoppas att det inte blir så här nu också.

Ungdomar i närheten av killen som sitter häktad för mordet i Stureby berättar att han tidigare har misshandlat. Han finns inte i brottsregistret berättar polisen. Inte konstigt. I Sverige är det svårt att hamna i ett brottsregister som ung misshandlare. Du kan göra en hel del innan det händer något, så därför blir den informationen ganska så ointressant - han finns inte i något brottsregister.

Det intressanta är i stället att det tillåts våld i vårt samhälle. OM vuxen världen skulle berätta tidigt för barn och ungdomar att det är inte ok att slå en kompis, så skulle det inte behöva ske sådana här våldshandlingar som leder till mord.

Man kan inte säga; jag menade inte att döda eftersom Man ska INTE slå en annan människa. Man kan absolut INTE säga; jag menade inte att slå, för det vet man ju att man gör när man SLÅR eller sparkar. Eller hur? Vet man att man inte ska slå ja då är det ingen som bryr sig om man står där ursäktande och säger - jag menade inte att han skulle dö heller. För då vet alla - DU VISSTE VAD DU GJORDE NÄR DU SLOG. Sunt för nuft kallas det för med ett annat ord. Inga advokater behövs, man vet, du slår inte.

OM vuxenvärlden skulle berätta för alla som sparkar och slår att det är inte ok, du får ALDRIG slå, ja då skulle man inte kunna gömma sig bakom en massa genomskinliga ursäkter.

Misshandlar du om och om igen så klart att någon dör till slut.

Det är allas vårt ansvar när vi accepterar att vårt samhälle har ett rättsväsende som säger att så länge du inte menar att döda så är det ok att sparka och slå. För det är precis det vuxenvärlden säger och ger signaler om. Du kan till och med få en advokat som försvarar dig för det kallas för demokrati. Demokrati innebär att vem som helst har rätt att dö när du sparkar och slår.

Hade någon tagit tag i den här killen tidigare så hade den här flickan levt idag. Precis som Riccardo Compagnoni och alla andra med dem som nu firar sin skolavslutning i himmelen.

Reflektion: är det verkligen ok att fira skolavslutningen i himmelen?

22 meter upp i luften fastnade vagnen.

14 passagerare blev sittande i över en timma i "Kanonen" på Liseberg.

Reflektion: Jisses säger jag bara. Först är jag höjdrädd och vill åka FORT inte stilla så att man hinner fatta hur högt upp man är och sedan kommer tanken tänk OM man fastnar Upp och Ner. Hur mycket blod pallar huvudet att få i sig innan man sprängs? Bara tanken att hänga upp och ner i en timme gör så jag tänker, ska jag verkligen åka sådant här något mera.  

så jag satt inte här och väntade förgÄves (se inlägget innan).... Tack för det även om det är sorgligt att det inte blev några mål!!