Förtärande oro...

Orolig för min pappa, som ligger i respirator sen tidigt imorse, för att avlasta hans kropp i kampen mot den j-la lunginflammation han åkte på kort efter sin operation av bråcket på aortan i förra veckan. Visst, respiratorn avlastar hans kropp och ger bättre syresättning samt vila, men ändå. Han ligger på IVA och där ligger man inte utan anledning. Känns jättjobbigt...

Sedan allt skit som mina styvbarns morsa ständigt kommer med. Igår var det så himla viktigt att Kärleken och den yngre styvdottern åkte till farmor och farfar så fort sonen kommit i säng här, styvdottern t.o.m. hjälpte till att få honom i säng till kl 19. Misstänkt bara det, egentligen. Sedan det mystiska flinet när de gick ut genom dörren, och den otäcka föraningen jag då fick, obehagskänsla som jag bara varit med om EN gång innan i mitt liv.

Väl på plats sitter så styvbarnens morsa och den äldsta styvdottern hos farmor och farfar. De trodde att min stackars make visste om att de andra två var där, vilket ju inte var fallet. Och här hemma satt jag och undrade vad i helvete som vad i görningen, för det ska inte behöva ta två timmar att handla hem lite mjölk, blodpudding och lingonsylt, liksom och svänga förbi farmor o farfar.

Och visst, mycket riktigt så stämde det ju de onda och obehagliga föraningarna jag hade. Jag fick jordens spel mot Matilda som vetat om det hela och ingått nån jävla maskopi med sin morsa o syrra. Skällde rätt så bra och tyckte att det var jävligt taskigt gjort att gå bakom pappas rygg så där, det jävla skitbeteendet får mig att se rödaste rött och jag vill inte veta av det i mitt hem.

Han visste inget, lika lite som hans föräldrar gjorde det, de i sin tur trodde han visste om att de där två skulle vara där. Han kände sig fruktansvärt obehaglig till mods så klart - att sitta inför sitt ex och den dotter som bett honom fara åt h-vete och låtsas som att inget hänt...

Fy fan för den där jävla människan. Jag föraktar henne från djupet av mitt hjärta, Imorse frågade jag Matilda - började med att återigen be om ursäkt för mitt utbrott igår - hur hon tycker det är att bli inträngd i ett hörn. Hon gillar det inte, det vet jag, att få press på sig och inte kunna ta sig därifrån. Sa att det var exakt det hon och hennes morsa o syrra gjort mot pappa igår, trängt in honom i ett hörn utan chans att komma undan.

Tycker det är så jävla lågt beteende, åka till farmor o farfar som inget hänt och bara vara så jävla falska!

Jag mår illa av sånt beteende, klarar inte av falska människor alls. Det finns en hel del att reda ut, det är då säkert. Men den äldre lär aldrig i h-vete ta tag i det så länge hennes morsa lever, för så länge hon är vid liv så kommer hon att hjärntvätta sin äldre dotter till att föredra mamma, att alltid tycka mamma är bäst och att det är så som mamma säger gör och tycker livet ska vara. Aldrig kunna få stå på egna ben och fatta egna självständiga beslut utan påverkan från lilla mamma som ska lägga sig i och styra och ställa, vara med och curla och påverka så det blir som HON vill.

Och när jag dessutom fick reda på att blivande fadern till styvdotterns väntade bebis har ADD kände jag direkt att jaha, ska jag ringa soc och be dem ha ögonen på dem? Misstänker ju  väldigt starkt att både styvdottern o hennes morsa har AD/HD, och om då fadern har ADD så lär ju arvet definitivt slå igenom.

Jävla röra. Hoppas läkaren jag ska träffa är empatisk och förstående för det jag har att berätta idag, och kan ge mig ett par veckors sjukskrivning t.a.b.m. för nu behövs det.

Suck...

/C.