Senast Skrivet

Slumpa en blogg
sidobild
Bloggens ägare: Jessica
0

Två veckor och redan kvittofobi

Sitter fortfarande uppe. Måste redovisa mina utgifter så här i halvtid. Efter två veckor har jag redan kvittofobi. Vill inte räkna.
Jag är inte ensam. Många berättar om skräcken för att öppna posten. Eller ens dörren.

" Hur tror de att det känns att vara rädd för postutdelningen, inte våga öppna dörren därför att det troligen är kronofogden, inte få äta sig mätt en enda dag, ha blivit osams med både familj och vänner därför att man inte kan betala tillbaka lån... och allt för att man inte har pengar så det räcker för ens det nödvändiga, utan tvingas skjuta upp och lägga undan räkningar trots att situationen bara blir värre och värre. Man vill göra rätt för sig - men kan inte."
Pladdermusen

Lite uppmuntran. Fattigbloggen är fortfarande största bloggen här på Aftonbladet.
Och debatten på bloggen är lika stark. Över 200 kommentarer varje dag. Det är rekord förstås.
25 kommentarer
Övergiven
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/27341
30 mars 2009, kl 00:34
Det har säkert sagts tidigare i denna blogg men det du gör är nobelt på nåt sätt men långtifrån verklighet, den psykiska pressen man upplever varje dag under många år är fan inget att leka med. När jag haft det som värst ekonomiskt har det övergått till ett apatiskt beteende när det gäller posten, jag öppnar den inte ens och kunde ha 20 oöppnade brev på skrivbordet.

Lycka till med ''Andra halvleken''
Danne
30 mars 2009, kl 01:08
Nu tror jag ju att du gör det här för att du verkligen vill förstå dig på hur det är för dom som lever detta liv. Eller ja, liv och liv...

Själv har jag precis lämnat in min ansökan för socialbidrag. Det tog ungefär 7 månader att gå dit. Jag har levt på 30 000:- sen i Maj och gått ner snart 20 kilo. (Kanske borde skriva en bok i effektiv vikt minskning, haha)

Nu har jag ingen annan att skylla på än mig själv, att jag levt på så lite. Jag kunde faktiskt gått dit tidigare.

Jag hoppas på att jag får testa socialbidrag, fast bara i en månad =)

Då jag väl får det, kommer jag kunna leva som en kung :P Då kanske jag kan gå upp till 7:- per portion, vem vet? =)

Ha det så bra =)
Cicki
30 mars 2009, kl 01:25
När man ser på socialas uppräkning på vad pengarna ska räcka till så kan det ju tyckas att man får mycket pengar. Kläder och skor 520:- i månaden per person. I höstas köpte sambon och jag varsitt par vinterskor. Vi lyckades hitta ett erbjudande där man betalade för ett par men fick två par. Det gick på under femhundra kronor. Femhundra kronor i månaden i var till kläder och skor känns som rena lyxen. Vi ärver kläder efter våra vänner. Gissa hur värdigt det känns att när man är 50+ att få ta över sina vänners avlagda kläder. Men visst, vi är tacksamma att vi har vänner som ger oss den möjligheten.

Lek och fritid 400:- i månaden per person. Är det ett skämt eller?

Förbrukning 110:- i månaden per person. Det har jag inte en aning om vad det är för något.

Hälsa och hygien 260:- per person och månad. Man får mycket shampo och tvål för de pengarna.

Jag kan fortsätta att göra den uppräkningen. Det här är fantasisiffror som sociala använder sig av. De där summorna som ska gå till kläder, fritid och annat sk lyx går in i den vanliga matkassen och till det allra nödvändigaste. Det funkar inte på annat sätt.

Det är klart att det kan se stötande ut för den som inte är där vi är att vi ska ha pengar till nöjen mm. Men så ser inte den krassa verkligheten ut. Den krassa verkligheten är att man klarar sig så länge inte livet har några extra överraskningar, så länge inget oförutsett händer.

Det jag saknar mest är att jag någon enda gång skulle kunna slinka in på en butik och göra ett impuslköp. Att ge våra barn och barnbarn en liten present. De sista åren har vi inte kunnat ge våra barn varken presenter eller julklappar. Vi har istället lagt de pengarna på julmat för att kunna samlas runt den. Tur att vi har barn som klarar sig själva och som inte ser ner på sina fattiga föräldrar.

Jag saknar också att kunna åka och hälsa på våra barn som bor långt borta. Nu måste de alltid komma till oss eftersomdet kostar för mycket att resa till dem.

Det är inget lyxliv jag önskar mig. Bara vanliga enkla saker som många inte ens tänker på att de kan unna sig.
Mikael Lang
30 mars 2009, kl 01:28
Vad är detta för trams?

Jag har själv levt på ungefär lika mkt. pengar som du har just nu fast i många år.

Detta har gått alldeles utmärkt - inga "utsvävningar" men på dig verkar det som om du skulle dö vilken dag som helst!

Vad är det för liv du lever i vanliga fall?

Är det en mänsklig rättighet att alla ska ha 50.000:-/månad, eller?

Titta på "Lyx-fällan" på TV 3 - det spelar ingen roll för vissa hur hög inkomst de har, det räcker ändå aldrig till...

Skärp dig & lär dig leva på den "inkomst" som du har denna månad - i ngr. år, det vore säkert nyttigt, både för dig & många andra!
30 mars 2009, kl 01:46
Det är ju inte bara socialbidragstagare som lever på soc.normen. Jag har införsel på lönen från kronofogden, har soc.norm kvar att leva på. Det är inte så himla kul att jobba och slita heltid, för att sen bara ha soc.norm! Känns rätt meningslöst!
30 mars 2009, kl 01:54
Det som är det värsta tycker jag är att socialen/försäkringskassorna kan krångla med utbetalningar och ändra efterhand vilka papper dom begär inn om det vill sig illa, det är ju inte precis som dom rättigheter man har mot en arbetsgivare .

Något jag råkade utför när mina a-kasse dagar tog slut och skulle övergå till aktivitetsstöd och socialbidrag var att det blev ett glapp på ca 1,5-2 månader med utbetalningar a kassan utbetalas var 14:e dag fortlöpande medans aktivetetsstöd där ska man varit närvarande 1 månad på programmet man deltar i och sedan utbetas pengarna 14 dagar efter. med den överbelastning som är sa man 14 dagar - 1 månad i mitt fall, efter mycket förklaringar och telefon samtal med socialen gick man med på att skicka ut ett förskott på nästa periods pengar 500 kr (som jag skulle klara mig 2-3 veckor på) och att jag skulle få huvudsumman av mitt försörningsstöd lite tidigare.

Men gissa vad som hände samma dag som socialen satt in dom 500 på mitt konto damp det när 1 krav brev i brevlådan på lite över 400 på ett par skor där jag helt missat räkningen.

Då funderar man ärligt på att bara lägga sig ner och tänka dom får skriva in mig på psyket nu skiter jag i allt :P

Sen tycker folk det är konstigt man är så arg på bonus direktörerna ....
coffeecruiser
30 mars 2009, kl 01:56
Något slog mig. Inte alls för att vara elak, men du jobbar på AB, du måste ju ha både tv och tidningar i överflöd! gör en insats till de hemlösa och skänk dem tidningar i stället. Och där måste ju din tidningspost(utgift)kunna läggas till hämtpizzan i stället!

Jag tycker att du kanske i stället borde bli trött på hela mediaflödet, eftersom det ju skottar in nyheter och uppslag heela tiden till redaktionen. Internet finns ju på jobbet.. så där har du en hel post som du kan omprioritera till annat du hellre vill..

coffeecruiser
Jenny
30 mars 2009, kl 02:10
För mig så var det faktiskt oväntat att det skulle bli så många upprörda känslor över denna månad du lever på soc... trodde inte det fanns så många som tycker att man har det "för bra" när man försöker överleva på soc ( försäkringskassa/studielån m.m.)...

Jag pluggar arbetslivspsykologi och tycker det är skrämmande när så många skriver att de lever under så jobbiga omständigheter under flera år, hur kan det komma sig att man inte lyckas ta sig ur situationen och få ett jobb som ger lite mer än soc åtminstonde? Menar det absolut inte som ett påhopp utan mer som en öppen fråga...

Pratade med en som går på soc och fick lite tips för att få ihop lite mer pengar som soc inte kan se....Risk att starta världens debatt om "svartjobb" anar jag i förväg...

* baka billigt bröd och sälj till bekanta, sälj det för en rimlig slant så du går plus... (personen jag pratade med nämnde ett grahamsbröd, bara mjöl,keso, salt och jäst som ingredienser)

*har du nån bra polare som är för lat att göra matlådor, gör upp en deal, personen ger dig pengar för ingredienserna PLUS en tjuga för varje portion du tillagar...

* Rökare- medicin täcks av soc, se till att få recept på champix, fungerar skitbra om man skulle vilja sluta röka av både ekonomiska och medicinska skäl...
Johan
30 mars 2009, kl 02:31
97 kr om dagen är mycket att leva på! Det är inga problem blir till och med pengar över.

Köp pizza är lyx det är meningen att man ska överleva och inte mer. Du får skattebetalarnas pengar och då ska man inte leva fint. Alla vill väl vara hemma och kolla på tv och träna med mera.

Cigg är lyx! Du betalar 39 - 50 kr för 20 cigg och det enda du får är riktigt dålig andedräkt.

Koaskatt du har dubbel moral så det skriker om det. Du säger att du lever på soc. har ungar hemma så säger du att du ska ha på dig en skyddsväst på dig när du är på restaurang? Ena sekunden är du fattig och nästa sitter du på en restaurang?

Sen det finns jobb om man vill ha. Men folk är så intrycka i denna lilla box där dem bara ser ams som källa. Sök skit jobb och besök ställen som inte är butiker där alla handlar.

Folk är så rädda för att få skit under naglarna så det är hemskt. Var det inte en spanjor som sa - Även det högsta torn börjar från marken.

Sen när ni har jobb så kan ni börja lägga undan pengar. Man kan SPARA. Spara är när du tar pengar som du har över och lägger undan på ett konto eller i en spargris eller i något annat.

Jag själv lever så billigt som möjligt. Jag är 24 bor i en etta sparar så mycket som möjligt. Men jag röker inte. Jag lagar mycket mat från grunden. Och jag handlar inte nya kläder hela tiden för det är mode eller för att det är "förra" säsongens kläder. Idag så har jag en sportigare bil 00:a som jag betala kontat och har även mycket pengar på banken.
Nivy
30 mars 2009, kl 03:15
Jag har levt på socialbidrag sen Augusti -08, direkt efter att mitt sommarjobb tog slut, samma år som jag tog studenten. Snart har jag gått ett helt år med socialbidrag, jag är 19 år - fyller 20 i sommar - och har redan hunnit få betalningsanmärkningar. Jag vet inte hur jag ska lyckas få studielån från CSN i höst för att kunna plugga och bli någonting. Får man ta studielån om man har anmärkningar? Det sociala livet är inte heller så roligt när alla kompisar måste bjuda på allt hela tiden, jag säger att jag kan vara utan eller att jag inte kan vara med pga pengabrist, men de insisterar alltid på att man ska vara med och skuldkänslorna blir bara större när de gång på gång betalar för mig. Ge mig ett jobb?
levt såhär ett tag
30 mars 2009, kl 07:21
vill bara slänga in mina fem cent i burken, då jag levt på soc-bidrag i över ett år nu.

problemet finner jag oftast inte ligger vid den låga summan pengar man lever på, det är ofta acceptabelt(enligt mig), problemet ligger i tiden som krävs för att verkligen få bidrag.

Först kräver dom 40 timmars aktivt-arbetssökande i veckan, varav därpå ska man ha tid att bråka och gråta varje gång man behöver betala sin hyra. Jag har inte fått pengar att betala min hyra i tid på över 6 månader nu, därför att soc anser att jag behöver få in mitt aktivitetsstöd i tid först.

Jag kan inte lämna in papperna för aktivitetsstöd förrän den 22a varje månad, bestämt av försäkringskassan och inte mig. Det tar 14 dagar för pengarna att komma in, efter papperna hamnat på försäkringskassans bord.

Sen kan jag ansöka om att få betala hyra. Detta är vad mina skattepengar kommer gå till när jag få jobb? Gå till en stat som verkligen inte fungerar som den borde för sitt folk?

Svartjobb lockar mer och mer, jag respekterar vad du gör här, men jag anar att du har en rätt säker buffert som gör att du inte behöver utstå den mentala pressen om att kunna betala din hyra/elräkning i tid varje månad..
Anne
30 mars 2009, kl 08:21
Alvarligt tycker jag att dom som bestämmer tar sig en funderare,jag lever inte på socbidrag men ändå har jag mindre pengar kvar att leva för efter mina räkningar. visst jag har beredband och telefon men alvarligt ska man inte kunna ha det i svergie i dag. Jag har sjukersättning och det är inte nåt jag väljer direkt. Folk har en så sned uppfatning om hur det är att leva snålt,jag har en trasig tand som varit trasig i snart 2 år tror jag, den måste lagas men man måste äta osovidare och man måste betala sina räkningar. Vissa månader så får dom som går på Soc mer pengar än mig på grund av att dom får sin el betald och busskort och läkare. Jag vill bara spy åt att det är som det är men ändå kämpar man för man måste leva annars kan man ju lika gjärna lägga sig ner och dö ju. Ska det behöva vara så här alvarligt? Och när man hör om lönner och Avtal...ja orkar inte ens komentera det....Är det inte en rättighet i svergie att få leva eller är det en förmån?
Anna
30 mars 2009, kl 08:37
Låna inte av familj och vänner om du är osäker på om eller när du kan betala tillbaka. Det förstör sannorlikt bara relationerna!

Acceptera istället att de bjuder dig på mat eller hjälper dig på andra sätt. Att låna pengar skjuter bara upp saker och ting, och förstör stödrelationer som du skulle behöva. Dessutom skapar det en extra ekonomisk press som man inte kan få någon som helst hjälp med utifrån.
Victoria
30 mars 2009, kl 09:10
Usch! Sitter och håller igen tårarna.Kommer ihåg hur det var... Arbetade så mycket jag kunde, timanställd, men fick aldrig så mycket jobb så jag nådde över soc.normen. Gick på Soc. i 10 år, ensamstående med 1 barn. Frukt varje dag? Fanns inte... Idag har vi inte heller gott om pengar, lever på marginaler, men bara att slippa stå under myndigheternas förnedring gör det värt att hanka oss fram så gott det går. Bra att det uppmärksammas detta "fenomen".

Victoria
Fanny
30 mars 2009, kl 09:21
I helgen hade jag en mycket märklig upplevelse. Vi var ett antal grannar som samlat ihop kläder- mest barn - möbler husgeråd... leksaker mm Annonser ut att detta bortskänkes GRATIS !! allt annonserades som HELT RENT O FUNGERANDE

Det kom EN person !

Var var alla "fattiga" ? Jag lever själv på sjukpension o överlever med en bra livstandrad på just gratis , begagnat o rea !
bara jag
30 mars 2009, kl 09:53
Jo.. kvittopaniken känns igen.. Ett borttappat kvitto = inga pengar.

Lånar du pengar och soc kommer på dig, drar de av de pengar du lånat nästa gång = Ditt lån blir dubbelt så dyrt.
Katarina
30 mars 2009, kl 11:22
Svar till 11 - ingen rolig situation verkligen men är det tiden som är problemet för dig (kanske uppgivenheten...). Om jag fattade saken rätt så har du inget arbete och då är väl denna tid dt tar inget problem - eller? (kan ha fattat fel...)
Kaoskatta
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/17780
30 mars 2009, kl 11:59
När jag och barnen blivit deporterade till obygden var jag så knäckt att jag inte öppnade nästan nån post på nästan två år.

Endast sån post som jag igenkände som klart och tydligt "ofarlig" öppnades. Det blev ju en massa problem av det förstås.Men jag klarade inte av att tvinga mig till det.

Det enda jag kan förklara det med var att när vi kastades iväg och dumpades, på ett helt omänskligt sätt, var det som om jag fått ett kraftigt slag i huvudet och kunde ärligt talat inte tänka klart. Jag var som förlamad och har inte hämtat mig än. Visserligen mår jag lite bättre, men fortfarande går nästan all kraft till att klara att överleva dagen. Har inte ens orkat gå ut på internet förrän sista tiden.
Tipsy
30 mars 2009, kl 13:43
Lånar du pengar eller får pengar så skulle jag föreslå att du håller det för dig själv och att du sparar i egen sparbössa hemma än att låter soc neka dig mer pengar bara för att du råkar ha lyckats spara ihop någon hundralapp eller liknande. Menar en gåva skall väl för fanken inte räknas som inkomst. Det tycker inte jag iaf.
Nu på grön kvist
30 mars 2009, kl 14:23
Jag har kommit ur Kronkalles klor, men har än idag postfobi, och orolig att pengarna på kontot inte kommer att räcka.

Å det är ca 5 år sedan jag blev "FRI" denna hemska känsla sitter kvar djupt.
ataxia
30 mars 2009, kl 15:56
#5: Och vem var det som gav dig trubbel med kronis då? Tycker du ska vara glad och tacksam, dels över att du har ett heltidsjobb som sätter dig i ett socialt sammanhang socialbidragstagare saknar, samt att du trots obetalda skulder har tillräckligt att leva på förutsatt att du inte helt är i avsaknad av förmåga att hushålla.
Pernilla
30 mars 2009, kl 19:35
#5 Vems val här i livet var det som gjorde att du fick skulder?

Du lever ju i alla fall på existensminimum, det klarar man sig fint på.

Jobba på, skulderna minskar!
30 mars 2009, kl 21:02
Har någon här en aning om varför Lena # 5 lever på extistens minimum ? Ta reda på det först innan ni "hackar " på henne Det kan finnas massor av orsaker man inte kan råda över som gör att man hamnar där Hon arbetar och gör så gott hon kan !
persson
8 april 2009, kl 22:18
Jag mins de perioder då jag var rädd för min egen post. Det kunde ta dagar för att öppna en räkning.

Under en period av 16 år levde jag 12 på eller runt soc-normen. Först studielån, sedan soc och sedan urusel A-kassa.

Jag lärde mig också att inte alla högskoleutbildningar leder till jobb, hur viktiga de än låter i högskolornas reklamutskick. Jag skulle vilja att procent elever som fick relevant jobb innom 6 månader efter avslutad utbildning var tvunget att stå med. Ibland blir man fattig på grund av naivitet.
A-B Karlsson
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/30091
15 april 2009, kl 05:42
#5 Lena

"Inte så kul"....

Jag antar att du hade kul INNAN du fick införseln på din lön och den är ju helt och hållet självförvållad!

Och du vet exakt när du kommer vara kvitt din skuld, så du har något att se fram emot.
Mitt socialbidrag

Biblioteken som har Internet för allmänheten
Avesta
Bollnäs
Eskilstuna
Eslöv
Grums
Gävle
Göteborg
Habo
Halmstad
Hammarö
Helsingborg
Härnösand
Jönköping
Kalix
Karlsborg
Karlshamn
Karlskrona
Kristianstad
Kungsbacka
Kungsör
Mariestad
Motala
Norrköping
Olofström
Oxelösund
Nyköping
Sala
Salem
Sandviken
Simrishamn
Solna
Sundsvall
Surahammar
Svalöv
Sölvesborg
Tranemo
Trelleborg
Trollhättan
Ulricehamn
Umeå
Uppsala
Varberg
Vänersborg
Västerås
Ystad
Öckerö

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Redaktionschef: Lena Widman

Sajtchef: Sigge Ennart