Senast Skrivet
- Minnen.. IIII
- 2010-02-09 23:41
- var kommer barnen in i vårt samhället idag.......
- 2010-02-09 23:35
- Visste vi att det kommer att slå så här hårt, omdömeslöst...?!
- 2010-02-09 23:35
- Kommentarer på bloggen!
- 2010-02-09 23:34
- Fråga..
- 2010-02-09 23:33
- Svenskstatistik, betyg... och det där
- 2010-02-09 23:32
- Väderrapport
- 2010-02-09 23:31
- Lite olika varianter
- 2010-02-09 23:31
- Och det blev oavgjort
- 2010-02-09 23:29
- Jag kommer inte att vara trendig i vår!
- 2010-02-09 23:26
- Nu är vi igång...
- 2010-02-09 23:25
- Avancerade svar på enkel sanning
- 2010-02-09 23:24
- *Mogis - Hade en mardrömsnatt..
- 2010-02-09 23:23
- jag drömde att jag kunde sjunga
- 2010-02-09 23:22
- Det bidde en liten, liten muffins.
- 2010-02-09 23:20
Senast skrivet
Arkiv
Min personliga bild av Sverige
Jag vill be Ellen, 19 år, om ursäkt och hoppas att hon förlåter. Jag som journalist borde veta bättre. Hon får ta stryk för en åsikt som många har. Det vissa kallar för naiva ögon har inte med ålder att göra. Utan med synen på Sverige och fattigdom.
Jag hade också de ögonen. Det krävdes en månad mitt i Fattigsverige och tusentals berättelser för att jag skulle börja se vilket land jag lever i.
Det handlar inte om några hundralappar mer eller mindre i plånboken. Om det vore så enkelt ändå. Då kunde vi höja socialbidraget och så var allt bra igen.
Den dagen du kliver in på socialkontoret tappar du i människovärde. Då kan du inte längre räkna med samma rättigheter som du hade i går. Det gäller grundläggande och basala rättigheter.
Rätten att få vara frisk och rätten att få vara sjuk, att få ha en allergi, att få ha ett handikapp, att få vara sjukskriven, att få veta när pengarna kommer, att få vara sambo, att få resa utanför kommungränsen, att få bo i den kommun man vill, att få jobba deltid, att få sommarjobba, att få vara barn utan att behöva försörja sig själv.
Att ha rätt till välgörenhet, att ha rätt till barnbidrag, underhållsbidrag och bostadsbidrag (som andra får utan att ens behöva skämmas), att få vara med på gymnastiken, att få åka på skolresa, att få vara trygg, att få ha semester, att få hjälp efter våldtäkten eller stölden, att få stå i bostadskö, att få ha studielån, att få ha tänder, att få ha säker sex, att få vaccin, att få ha husdjur, att få ta hand om din gamla mamma, att få ha internet, mobiltelefon eller Kanal 8, att få blogga, att få låna på bank, att få ett arv, att få bli glad över en trisslott, att få äga något som har ett realiserbart värde överhuvudtaget, att få ha rätt till privatliv i hemmet, rätt att inte behöva vara en riksnorm, slippa bli misstänkliggjord och att få behålla sin integritet.
Det gäller även rätten till mat på bordet och tak över huvudet. Det vi kallar rätten till en skälig levnadsstandard. Men kanske framför allt synen på vem som har rätten till våra skattepengar. Våra pengar som blir någon annans - inte våra längre - när vi behöver dem.
Jag önskar att jag haft mer tid för att med hjälp av er skriva hela listan över alla rättigheter som socialbidragstagare inte självklart har. Den skulle bli väldigt lång.
Orättvisan beror ibland på lagen. Ibland på att lagen inte följs. Men mest av allt beror den på en människosyn som vi i Sverige egentligen inte har.
I andra sammanhang förstår vi att den som har det svårt inte behöver mindre utan tvärtom mer. Det gäller skolan, arbetsförmedlingen, arbetsplatser, vården, fängelser och hela samhället.
Men det gäller inte socialbidragstagare. Den dagen du öppnar dörren till socialkontoret är du inte längre lika mycket värd som alla andra. Då kliver du in i ett helt annat samhälle.
Det här är min personliga bild av Sverige idag. Jag har bett min kollega Paul Wallander att teckna den. Han tolkar det jag berättar så här.
Jag finns kvar i kväll och fram till lunch i morgon för att lyssna på er. Då lägger jag ut en webbfråga som jag vill ska ligga länge på internet. Den är viktig.
Jag hade också de ögonen. Det krävdes en månad mitt i Fattigsverige och tusentals berättelser för att jag skulle börja se vilket land jag lever i.
Det handlar inte om några hundralappar mer eller mindre i plånboken. Om det vore så enkelt ändå. Då kunde vi höja socialbidraget och så var allt bra igen.
Den dagen du kliver in på socialkontoret tappar du i människovärde. Då kan du inte längre räkna med samma rättigheter som du hade i går. Det gäller grundläggande och basala rättigheter.
Rätten att få vara frisk och rätten att få vara sjuk, att få ha en allergi, att få ha ett handikapp, att få vara sjukskriven, att få veta när pengarna kommer, att få vara sambo, att få resa utanför kommungränsen, att få bo i den kommun man vill, att få jobba deltid, att få sommarjobba, att få vara barn utan att behöva försörja sig själv.
Att ha rätt till välgörenhet, att ha rätt till barnbidrag, underhållsbidrag och bostadsbidrag (som andra får utan att ens behöva skämmas), att få vara med på gymnastiken, att få åka på skolresa, att få vara trygg, att få ha semester, att få hjälp efter våldtäkten eller stölden, att få stå i bostadskö, att få ha studielån, att få ha tänder, att få ha säker sex, att få vaccin, att få ha husdjur, att få ta hand om din gamla mamma, att få ha internet, mobiltelefon eller Kanal 8, att få blogga, att få låna på bank, att få ett arv, att få bli glad över en trisslott, att få äga något som har ett realiserbart värde överhuvudtaget, att få ha rätt till privatliv i hemmet, rätt att inte behöva vara en riksnorm, slippa bli misstänkliggjord och att få behålla sin integritet.
Det gäller även rätten till mat på bordet och tak över huvudet. Det vi kallar rätten till en skälig levnadsstandard. Men kanske framför allt synen på vem som har rätten till våra skattepengar. Våra pengar som blir någon annans - inte våra längre - när vi behöver dem.
Jag önskar att jag haft mer tid för att med hjälp av er skriva hela listan över alla rättigheter som socialbidragstagare inte självklart har. Den skulle bli väldigt lång.
Orättvisan beror ibland på lagen. Ibland på att lagen inte följs. Men mest av allt beror den på en människosyn som vi i Sverige egentligen inte har.
I andra sammanhang förstår vi att den som har det svårt inte behöver mindre utan tvärtom mer. Det gäller skolan, arbetsförmedlingen, arbetsplatser, vården, fängelser och hela samhället.
Men det gäller inte socialbidragstagare. Den dagen du öppnar dörren till socialkontoret är du inte längre lika mycket värd som alla andra. Då kliver du in i ett helt annat samhälle.
Det här är min personliga bild av Sverige idag. Jag har bett min kollega Paul Wallander att teckna den. Han tolkar det jag berättar så här.
Jag finns kvar i kväll och fram till lunch i morgon för att lyssna på er. Då lägger jag ut en webbfråga som jag vill ska ligga länge på internet. Den är viktig.
94 kommentarer
Skriv en kommentar
Vill passa på berätta om en av alla händelser som jag hade när jag var tvungen komplettera mitt sjukbidrag från F. K. med bidrag från soc.
Det var i början på 90-talet och mitt sjukbidrag skulle gå över i sjukpension som det hette på den tiden.
En dag fick jag hem ett brev där det stod att F. K. hade överfört över 7000 kr till soc.
Jag förstod ingenting.
Det visade sig att jag fått sjukpensionen beviljad retroaktivt och eftersom jag haft understöd från soc denna tid så använde man sig av något som heter "kvittning".
Jag hade inte skrivit på något papper om någon kvittning, visste inte ens att man samkörde F.K. och soc på den tiden.
Jag visste inte ens att jag skulle fått dessa pengar.
Och så gjorde de på detta sätt över mitt huvud.
Snacka om att känna sig livegen.
Tyvärr mådde jag så fruktansvärt dåligt, och denna händelse gjorde inte precis att jag mådde bättre.
All min energi gick åt för att klara
mitt barn, så jag orkade tyvärr inte ifrågasätta saken.
Jag hade villigt skrivit på papper om återbetalning, fast att sköta detta så respektlöst.
Ja, jag har inte glömt det än.
TACK, för att du finns Jessica!
*ros*
Coffeecruiser
17 april 2009, kl 21:37
Bra sammanfattat. Jag fattar knappt själv vad som lyfts fram här i en månad! I Sverige!
var är den fina bilden? den soldiaritet som vi trodde fanns i vårt land. De negativa röster som hörts är nog väldigt väldigt många fler som tycker, men de säger inte till här. det är vissa färgstarka personer som vågar säga till och ifrån, men den stora massan är tysta.
jag hoppas att du inte öppnat pandoras ask!
synd att inte en enda politiker av de 9 jag skickade bloggen till hörde av sig.
Men de har inte sagt pip till dig heller va?
snarare hållit sig undan. han blev upptagen av nåt annat va görna hägglund, i stället för o sitta i tv4as morronsoffa! obegripligt. Han hade tillfälle.
vill han o alla andra politker fortsätta tro på det idealistiskt fina sverige?
Jag vet inte vad det är, men verkat bry sig... Hm, kanske smygläst som en del säger, men inte öppnat munnen ett dugg. Ok jag förstår om de inte kunnat kommentera bloggen!
men i debattprogrammen du varit med i!
Nej jag förstår faktiskt inte.
Men du har gjort ett kanon jobb Jessika, och Erling, och andra som hjälpt till med juridiska frågor etc här.
coffeecruiser
var är den fina bilden? den soldiaritet som vi trodde fanns i vårt land. De negativa röster som hörts är nog väldigt väldigt många fler som tycker, men de säger inte till här. det är vissa färgstarka personer som vågar säga till och ifrån, men den stora massan är tysta.
jag hoppas att du inte öppnat pandoras ask!
synd att inte en enda politiker av de 9 jag skickade bloggen till hörde av sig.
Men de har inte sagt pip till dig heller va?
snarare hållit sig undan. han blev upptagen av nåt annat va görna hägglund, i stället för o sitta i tv4as morronsoffa! obegripligt. Han hade tillfälle.
vill han o alla andra politker fortsätta tro på det idealistiskt fina sverige?
Jag vet inte vad det är, men verkat bry sig... Hm, kanske smygläst som en del säger, men inte öppnat munnen ett dugg. Ok jag förstår om de inte kunnat kommentera bloggen!
men i debattprogrammen du varit med i!
Nej jag förstår faktiskt inte.
Men du har gjort ett kanon jobb Jessika, och Erling, och andra som hjälpt till med juridiska frågor etc här.
coffeecruiser
Jessica
17 april 2009, kl 22:10
Ingen politiker i sikte, men det kanske kommer.Jag tacka dig och alla andra som hängt med.Jag fattar att ni är lika slut som jag! Känns som att jag fått en massa nya kompisar och en ny spännande värld att hänga i. Men först ska jag vara frånkopplad ett tag. Kram
coffeecruiser
17 april 2009, kl 21:45
Hur går det Mats Åke med det där ev guldförsäljarjobbet? hoppas vi hör en positiv fortsättning.
ha det bra och all lycka.
vänligen coffeecruiser
Erling jag blir orolig att du engagerar dig så mycket så du hamnar i utbrändhet. Ta det lugnt och gör det du orkar!
jag vet att missionen mot soc och andra myndigheter är stort, men låt många hjälpa till, inte bara du.för du försöker hjälpa oss andra, men vem kommer i såfall hjälpa dig om du kommer att behöva??
Så ta det lugnt och den tid som behövs! detta kommer att hinnas i sinsomtid men inte allt på en gång.
Tack för ett otroligt stöd här på bloggen
ha det bra och all lycka.
vänligen coffeecruiser
Erling jag blir orolig att du engagerar dig så mycket så du hamnar i utbrändhet. Ta det lugnt och gör det du orkar!
jag vet att missionen mot soc och andra myndigheter är stort, men låt många hjälpa till, inte bara du.för du försöker hjälpa oss andra, men vem kommer i såfall hjälpa dig om du kommer att behöva??
Så ta det lugnt och den tid som behövs! detta kommer att hinnas i sinsomtid men inte allt på en gång.
Tack för ett otroligt stöd här på bloggen
17 april 2009, kl 21:50
Jag har följt den här bloggen nästan från början och jag har ärligt talat blivit mörkrädd när jag läst vissa saker. Jag blir så himla arg på det svenska systemet, det finns inte en jäkel som klarar sig på den norm som finns idag och jag önskar att de som satt på alla socialkontor i Sverige skulle göra som dig en månad och känna på hur det känns. Själv är jag 23 år och sambo och visst klarar vi oss bra, men vissa månader har man skamset fått fråga föräldrar om lite extra för att kunna köpa mat. Jag tackade i början ja till en fast tjänst, men denna tjänst är bara på 50%, det kan ju tyckas idiotiskt att man tackar ja till så lite (i allafall om man frågar arbetsförmedlingen) men jag är glad att jag ens har fått ett arbete i dessa tider. Men om 13 dagar så blir min sambo uppsagd pga arbetsbrist, det är hans inkomst vi har levt på och då får vi se hur vi klarar oss. Han kommer ju som tur är få a-kassa men rykten säger att man kan få vänta uppemot 11 veckor innan de har förhandlat färdigt om man ska få a-kassa och vad vi gör under den tiden vet jag inte. Just nu känns det som jag jobbar ihjäl mig genom att ta extra timmar i en annan kommun än den jag jobbar i för att kunna spara undan. Så länge vi har pengar till hyra och räkningar så är jag nöjd, jag tänker på alla dem som inte har det och som dessutom har sina barns magar att mätta. Det är inte lätt i dagens samhälle och det ser inte heller ut att bli lättare om man lyssnar på Anders Borgs prognos om arbetslösheten. Tack för en jätte bra blogg och jag hoppas att du öppnat ögonen på många!
Jessica
17 april 2009, kl 23:17
Tack, hoppas att du och din sambo fortsätter orka ihop tills det vänder, Fyra av fem på socialbidrag lever ensamma, då blir fattigdomen ännu svårare. Och grattis till jobbet!
ERLING LARSSON
17 april 2009, kl 21:54
Vi är en grupp människor som fått en ide. Vi vill hjälpa och stödja bidragstagarna att klara sig bättre mot systemet. vissa har varit där ni är och vet. Ett par är högutbildade och juridiskt kunniga. Kontaktnätet är stort.
Det blev en hemsida. Den är inte färdig än men vi tror att den skall fungera på onsdag. ni vet när när det står, nu kör vi på dess startsida. Ni hittar den på www.fattigsidan.se, för er som är lika dåliga på datorer som jag, skriv denna adress i adressfältet högst upp på en google sida så hittar ni. Och tack för allt du gjort Jessica, om ett par år kommer du att veta det slutliga resultatet. Då tror jag att du kommer att vara väldigt nöjd. OCH DET HÄR SKALL DU VETA, alla "fattiga" kommer aldrig att glöma det du gjort för dem. ALDRIG. Erling 0736-278750
Det blev en hemsida. Den är inte färdig än men vi tror att den skall fungera på onsdag. ni vet när när det står, nu kör vi på dess startsida. Ni hittar den på www.fattigsidan.se, för er som är lika dåliga på datorer som jag, skriv denna adress i adressfältet högst upp på en google sida så hittar ni. Och tack för allt du gjort Jessica, om ett par år kommer du att veta det slutliga resultatet. Då tror jag att du kommer att vara väldigt nöjd. OCH DET HÄR SKALL DU VETA, alla "fattiga" kommer aldrig att glöma det du gjort för dem. ALDRIG. Erling 0736-278750
Jessica
17 april 2009, kl 22:12
Ni är bäst! Lycka till! Det behövs en socialbidragsombudsman. Om jag fick bestämma skulle han vara du.
Kram
Kram
Joy
17 april 2009, kl 22:13
Detta är den första blogg jag läst, då jag har för vana att bojkotta allt nytt som händer (facebook, trender mm). Och jag tycker ni har gjort ett fantastiskt jobb. Jag har själv tänkt att någon politiker borde testa leva på sos en månad eller 3 för att se hur det verkligen är, istället sitter de där med sina feta löner och tycker alla vi andra är lata. Jag fick försörja min sambo i 5 månader efter han slutat gymnasiet, vi flyttade ihop tidigt och efter skolan får man ju inga pengar. Han sökte jobb och praktik och allt möjligt men det tog ändå ett tag innan han fick något. Så vi försökte med sos, men jag hade ju en inkomst på hela 9500 kr (ca) och det skulle räcka för oss båda. Jag hade nöjt mig med lite pengar till hyran och mat, 3000 eller något för att alla pengar inte skulle komma från mig, men nej det var stop. Tack och lov fick han praktik plats till slut, 4 månader till när han fick 3500kr, sen ett riktigt jobb, med riktig lön. Nu har vi sparpengar och han får a-kassa om något händer, men vill ju aldrig vara i den satsen igen. Men jag säger tack och lov för kyrkan. Vi hade inga matpengar en vecka och jag gick till dem, förklarade problemet och fick 700 kr i handen, bara så där. Inga papper eller kontoutdrag. Så Tack!
Annars ville jag bara tacka er för bloggen, jag hoppas det faktiskt blir en ändring till slut, och att folk inser att man varken är lat eller dum för att man får socialbidrag. Ibland sitter man bara i skiten, och då ska man få hjälp inte tryckas ner. Visst sen är Sverige bättre än andra länder, men vi kan bli bäst.
Jag hoppas på ett bättre Sverige, för vi kan. Det är jag säker på.
Annars ville jag bara tacka er för bloggen, jag hoppas det faktiskt blir en ändring till slut, och att folk inser att man varken är lat eller dum för att man får socialbidrag. Ibland sitter man bara i skiten, och då ska man få hjälp inte tryckas ner. Visst sen är Sverige bättre än andra länder, men vi kan bli bäst.
Jag hoppas på ett bättre Sverige, för vi kan. Det är jag säker på.
17 april 2009, kl 22:14
Problemet är att den politiska eliten är mer intresserade av att bli omvalda än att folket har det bra. Man är mer intresserad av att peka på hur det ser ut i internationella jämförelser än hur folket känner det. Man pratar om trygghet som knappt existerar. Man krånglar till systemet med flit för att folk inte ska orka kämpa för sina rättigheter så att politikerna ska kunna visa upp bättre statistik för Sverige så kan de hävda att det har gått bra för Sverige. Tyvärr är det väldigt svårt att påverka även som politiskt aktiv. Det är inte konstigt att många hoppar av partierna när man håller på så här.
Många politiker har inte folkets framtid högst upp på sin lista det är det största problemet vi har. Problemet är också då när man vill organisera upp ett seriöst alternativ som ska ta tag i många svåra frågor inklusive denna, är det många som är intresserade fram tills dess att man verkligen ska börja göra något åt det, då försvinner alla illa kvickt, så sitter man kvar där själv. Det krävs karaktär för att våga ta ansvar och för att våga bryta mönster.
Många politiker har inte folkets framtid högst upp på sin lista det är det största problemet vi har. Problemet är också då när man vill organisera upp ett seriöst alternativ som ska ta tag i många svåra frågor inklusive denna, är det många som är intresserade fram tills dess att man verkligen ska börja göra något åt det, då försvinner alla illa kvickt, så sitter man kvar där själv. Det krävs karaktär för att våga ta ansvar och för att våga bryta mönster.
Martin
17 april 2009, kl 22:15
Att du inte fattar...
du har testat detta i en månad...
Det är på låtsas. Du är inte ens i närheten av att förstå.
Tycker det är oerhört respektlöst att försöka låtsas som om du förstår. Du hånar de fattiga och du förleder de andra.
Jag tror t.o.m att du verkligen tror på det själv för du ser ut som om du inte har förstånd till att greppa det.
Sorgligt.
du har testat detta i en månad...
Det är på låtsas. Du är inte ens i närheten av att förstå.
Tycker det är oerhört respektlöst att försöka låtsas som om du förstår. Du hånar de fattiga och du förleder de andra.
Jag tror t.o.m att du verkligen tror på det själv för du ser ut som om du inte har förstånd till att greppa det.
Sorgligt.
Jessica
17 april 2009, kl 23:07
Tråkigt om du tycker så. För att håna någon är något jag aldrig skulle göra medvetet. Jag tycker att alla människor är lika mycket värda och jag respekterar de oavsett åsikt, så länge de inte kränker andra. Det försöker jag leva efter, efter bästa förmåga.
17 april 2009, kl 22:16
Det har varit fascinerande att följa den här bloggen med alla dess kommentarer sen dess start. Jag har många gånger blivit mörkrädd när jag har läst hur föraktfullt vissa ser på socialbidragstagare, men jag har ännu fler gånger fyllts av hopp av alla historier från modiga människor som fortfarande står upp trots att de blir konstant nertryckta av systemet (och de föraktfulla).
Jag pluggar just nu och arbetsmarknaden kommer väl inte se ut som den bästa när jag är färdig. Jag kommer få hanka mig fram på vikarietjänster osv, men det ska nog lösa sig. De gånger jag kanske inte får ihop till hyran vet jag att jag inte kommer bemöda mig med att gå till socialen. Efter alla historier och kommentarer i den här bloggen vet jag redan nu att jag inte kommer att se det som värt att vända ut och in på mitt liv och krypa i stoftet bara för lite pengars skull. Jag har dock tur som kan säga att jag inte tänker acceptera det, för jag kan be om hjälp av min familj i åtminstone några månader, om det skulle behövas.
För det finns inte en chans i världen att jag effektivt kastar bort mitt människovärde genom att underkasta mig tyrannin på socialen. Jag gör vad som helst för att slippa det. Och jag har inte ens varit där än. Det är så starkt den här bloggen och alla kommentarerna har påverkat mig.
Jag pluggar just nu och arbetsmarknaden kommer väl inte se ut som den bästa när jag är färdig. Jag kommer få hanka mig fram på vikarietjänster osv, men det ska nog lösa sig. De gånger jag kanske inte får ihop till hyran vet jag att jag inte kommer bemöda mig med att gå till socialen. Efter alla historier och kommentarer i den här bloggen vet jag redan nu att jag inte kommer att se det som värt att vända ut och in på mitt liv och krypa i stoftet bara för lite pengars skull. Jag har dock tur som kan säga att jag inte tänker acceptera det, för jag kan be om hjälp av min familj i åtminstone några månader, om det skulle behövas.
För det finns inte en chans i världen att jag effektivt kastar bort mitt människovärde genom att underkasta mig tyrannin på socialen. Jag gör vad som helst för att slippa det. Och jag har inte ens varit där än. Det är så starkt den här bloggen och alla kommentarerna har påverkat mig.
17 april 2009, kl 22:17
Jag hoppas att du Jessica förstår värdet i det som du har gjort......
Alla tysta röster har i den här bloggen fått en möjlighet att få höras och höra andras röster om samma erfarenheter....
I början hördes röster från en del om att den här bloggen inte var äkta, försökte ta billiga poäng på de människor som redan var på botten osv osv osv.
Jag hoppas att alla de människorna nu själva ser vad den här bloggen har bidragit med, ett synliggörande av vad många människor har som vardag.....
Så tack för bloggen och jag önskar dig lycka till i framtiden.....och hoppas att du fortsätter med sådan här journalistisk, där man själv upplever det man skriver om.....
Alla tysta röster har i den här bloggen fått en möjlighet att få höras och höra andras röster om samma erfarenheter....
I början hördes röster från en del om att den här bloggen inte var äkta, försökte ta billiga poäng på de människor som redan var på botten osv osv osv.
Jag hoppas att alla de människorna nu själva ser vad den här bloggen har bidragit med, ett synliggörande av vad många människor har som vardag.....
Så tack för bloggen och jag önskar dig lycka till i framtiden.....och hoppas att du fortsätter med sådan här journalistisk, där man själv upplever det man skriver om.....
Jessica
17 april 2009, kl 23:20
Jag älskar bloggformen, fast den är svår. Hade aldrig bloggat förut. Men till nästa gång, om det blir någon, då vet jag hur jag ska göra från början. Kram
17 april 2009, kl 22:18
Vår lilla Jessica, känns lite som ett tragiskt avsked. Du var Sveriges nya hopp, för de svaga och nu försvinner du. Fast jag tror verkligen att du kommer fortsätta blåsa under lågan du tänt, för att hålla den brinnande.
Dina avslutande frågeställningar är så många (och ändå långt ifrån alla) de frågorna får vi kommentatorer lova att fortsätta hålla vid liv, försöka hitta ett gemensamt svar på. Det är VI skyldiga dig, du som stack ut hakan. Vi är också skyldiga de som inte har möjlighet att stå upp för sina åsikter, att göra sig hörda. Bloggen kommer att fortsätta.
Tack Jessica!
Dina avslutande frågeställningar är så många (och ändå långt ifrån alla) de frågorna får vi kommentatorer lova att fortsätta hålla vid liv, försöka hitta ett gemensamt svar på. Det är VI skyldiga dig, du som stack ut hakan. Vi är också skyldiga de som inte har möjlighet att stå upp för sina åsikter, att göra sig hörda. Bloggen kommer att fortsätta.
Tack Jessica!
Jessica
17 april 2009, kl 23:22
Jag vet inte vad jag ska göra utan er heller. Kratta löv tror jag. Men starta egna bloggar, det är jättehäftig!
17 april 2009, kl 22:18
verkligheten Jessica och alla andra är att det går inte att leva på soc pengar thats it!!!
mammma 2 barn fattig
mammma 2 barn fattig
17 april 2009, kl 22:19
Hej! Måste säga att jag är rätt besviken på att du inte fortsatte längre. Visst du kan påstå dig veta mer nu än vad du gjorde tidigare (och det gör du nog också) men samtidigt så vet du att du har ditt på det torra. Du riskerade aldrig att vräkas, du gav aldrig upp något IGENTLIGEN. Tycker det är synd att du inte testade detta liv längre.
Jessica
17 april 2009, kl 23:26
Jo, jag gav upp en sak. Min journalistiska opartiskhet, och det var läskigt. Att vara privat och tycka och granska på samma gång. Det är svårt och jag vet inte riktigt hur jag skulle ha gjort det bättre. Men jag tror ändå på den här formen, för att jag ser hur mycket engagemang det skapar, i viktiga samhällsfrågor. Och i mig som människa och reporter. Den kraften vill jag lära mig att använda ännu bättre.
Och jag är inte säker vare sig på mitt jobb, eller att jag aldrig ska bli sjuk eller hamna i ekonomisk svårighet någon gång i livet. Det har få råd att vara.
Och jag är inte säker vare sig på mitt jobb, eller att jag aldrig ska bli sjuk eller hamna i ekonomisk svårighet någon gång i livet. Det har få råd att vara.
anonym
17 april 2009, kl 22:20
Jag kommer aldrig glömma Jessica och dig Erling och vad den här bloggen har gjort i mitt liv. Om du Jessica jobbar kvar på Aftonbladet om något år vill jag skriva ett vykort till dig och berätta hur det har gått för mig och hur jag ser tillbaka på dessa år av mitt liv.
Den här bloggen dök upp just som jag trodde att jag inte skulle orka mer och den sa till mig: du gör allt du kan, det är inte dig det är fel på, i självaverket är du väldigt stark som inte gått under efter allt och du har så mycket det är bara det att du sitter fast just nu, håll ut. Den har fått mig att förstå att jag inte är så värdelös som situationen jag befinner mig i kan få mig att känna.
/ "Här känns det som att jag får göra min röst hörd"
Den här bloggen dök upp just som jag trodde att jag inte skulle orka mer och den sa till mig: du gör allt du kan, det är inte dig det är fel på, i självaverket är du väldigt stark som inte gått under efter allt och du har så mycket det är bara det att du sitter fast just nu, håll ut. Den har fått mig att förstå att jag inte är så värdelös som situationen jag befinner mig i kan få mig att känna.
/ "Här känns det som att jag får göra min röst hörd"
Jessica
18 april 2009, kl 00:34
Du gör hela alltet värt något!
Kram
Kram
17 april 2009, kl 22:21
Har inte följt bloggen, men tycker det är bra att testa socialbidraget. Undrar om du också har testat hur man blir bemött som socialbidragstagare hos socialtjänsten. Skulle kanske annars kunna vara ett nästa steg? att gå till olika socialkontor och uppge sig för att vara fattig och i behov av ekonomiskt bistånd - jag skulle själv gärna vilja läsa/se vad en sådan undersökning skulle visa...
Jessica
17 april 2009, kl 23:36
Det är svårt att göra, utan att stjäla någon annans personnummer. För mig hade det tagit ett drygt år att bli utförsäkrad från a-kassan förutsatt att jag såg till att mista jobbet först. Dessutom skulle jag aldrig kunna låtsas att jag var någon annan än den jag är. Jag ville inte Wallraffa som socialbidragstagare. Det får andra göra. Jag ville beskriva vad som händer alla de som snart går från att ha ett arbete till att inte ha. Granska det som reporter och samtidigt leva på riksnormen. Sedan fick jag debatten om välfärden på köpet, det var en fantastisk bonus.
17 april 2009, kl 22:21
...Förlåt mig...
...också ett innerligt TACK till Erling.
*niger fint*
...också ett innerligt TACK till Erling.
*niger fint*
17 april 2009, kl 22:25
Jessica !
Jag skulle kunna sitta här och ösa superlativer över den här bloggen,alla öden,alla människor som Erling men jag orkar inte,så det får bli ett anspråkslöst tack i all enkelhet,jag har inte råde med mer.
Din personliga bild är den verklighet jag och många med mej lever i.Vissa några månader ,andra flera år,kanske hela livet.
Det som tog mej hårdast och som fick mej att börja gråta var dock illustrationen.
Den är talande,den är otäck och den är sann.
Tacka Paul Wallander för den.
Kram till alla fattiga,utsatta,utstötta,sjuka och arbetslösa.
Jag skulle kunna sitta här och ösa superlativer över den här bloggen,alla öden,alla människor som Erling men jag orkar inte,så det får bli ett anspråkslöst tack i all enkelhet,jag har inte råde med mer.
Din personliga bild är den verklighet jag och många med mej lever i.Vissa några månader ,andra flera år,kanske hela livet.
Det som tog mej hårdast och som fick mej att börja gråta var dock illustrationen.
Den är talande,den är otäck och den är sann.
Tacka Paul Wallander för den.
Kram till alla fattiga,utsatta,utstötta,sjuka och arbetslösa.
Jessica
18 april 2009, kl 00:36
Jag har mejlat din kommentar till Paul. Är inte säker att han bloggar. Han blir jätteglad, jag också. Tack för ditt stöd, jag ska snart ta fasta på din cigg/pizza uppmuntran!
Kram
Kram
anonym
17 april 2009, kl 22:32
fattigsidan.se ser jättebra ut! Helt fantastiskt!!
17 april 2009, kl 22:33
Till Jessica
Det kommer bli tomt när du slutar med Fattigbloggen. Du har gjort ett så fantastiskt bra jobb att jag blir alldeles rörd.
Får gå in på Erlings www.fattigsidan.se senare.
Kram
Det kommer bli tomt när du slutar med Fattigbloggen. Du har gjort ett så fantastiskt bra jobb att jag blir alldeles rörd.
Får gå in på Erlings www.fattigsidan.se senare.
Kram
anonym
17 april 2009, kl 22:44
Jag fick också tårar i ögonen av att titta på Pauls bild. Exakt så känns det i min kropp och själ. Jag blir väldigt ledsen över att läsa tex Johan som anser att detta är kvällstidningsjournalistik i ett nötskal och försöker förfula detta när det betyder så mycket för många.
Jag är väldigt trött och yr det är så mycket att ta in , mina egna känslor och alla berättelser plus alla påhopp på folks berättelser.
Förstår om du är trött Jessica men det törs jag knappt skriva för då skriver väl nån att ja men nu kan hon glömma det här och gå och köpa pizza och leva som vanligt igen...
Jag är väldigt trött och yr det är så mycket att ta in , mina egna känslor och alla berättelser plus alla påhopp på folks berättelser.
Förstår om du är trött Jessica men det törs jag knappt skriva för då skriver väl nån att ja men nu kan hon glömma det här och gå och köpa pizza och leva som vanligt igen...
anonym
17 april 2009, kl 22:48
Ja man tappar mycket (allt) självförtroende. Känslan av att vara värdelös och kanske dum har plågat mig ett tag.
Var och en vill ju klara sig själv. Ligger i vår natur, ingen vill leva på andra!
Var och en vill ju klara sig själv. Ligger i vår natur, ingen vill leva på andra!
Jessica
18 april 2009, kl 00:43
Kunde inte ha sagt det bättre själv!
Josefina
17 april 2009, kl 23:04
"Den dagen du kliver in på socialkontoret tappar du i människovärde. Då kan du inte längre räkna med samma rättigheter som du hade i går. Det gäller grundläggande och basala rättigheter." (från Jessicas inlägg)
Det viktigaste är väl att ta reda på vad det här beror på. För det står knappast i någon lag, proposition, handbok eller riktlinje från Socialstyrelsen att de som går in på ett socialkontor blir mindre värda.
Hur mycket beror på strukturella problem? Hur mycket sitter i biståndstagarnas medvetanden? Hur mycket sitter i omvärldens tankar? Och det viktigaste: HUR kan det förändras?
Det viktigaste är väl att ta reda på vad det här beror på. För det står knappast i någon lag, proposition, handbok eller riktlinje från Socialstyrelsen att de som går in på ett socialkontor blir mindre värda.
Hur mycket beror på strukturella problem? Hur mycket sitter i biståndstagarnas medvetanden? Hur mycket sitter i omvärldens tankar? Och det viktigaste: HUR kan det förändras?
17 april 2009, kl 23:11
Jag har reggat mej på fattigsidan.
Gör det ni också.
här är länken:
http://www.fattigsida...
'Little Miss Nothing'
:)
Gör det ni också.
här är länken:
http://www.fattigsida...
'Little Miss Nothing'
:)
senada
17 april 2009, kl 23:11
Det värsta av allt var när vi fick soc bidrag att så fort man blev myndig och sen ville fortsätta läsa vidare var man tvungen att ta CSN. Så är det inte för andra vars föräldrar inte tar soc bidrag. Jag tackar staten att den tvingade mig att ta lån som jag ännu efter 13 år inte hr lyckats betala tillbaka.
tjoo
17 april 2009, kl 23:13
Kommentar till #4 ERLING LARSSON
Kanonsida har redan skickat massor av ider Och flera är på g då jag själv brinner för denna sak.
Dock så är du nog ett strå vassare ERLING
Bränn inte bara ut dig.
Men det är som jag säger kan man hjälpa en så kan man leva på detta i flera dagar.
Kanonsida har redan skickat massor av ider Och flera är på g då jag själv brinner för denna sak.
Dock så är du nog ett strå vassare ERLING
Bränn inte bara ut dig.
Men det är som jag säger kan man hjälpa en så kan man leva på detta i flera dagar.
Lilla jag
17 april 2009, kl 23:20
Till alla er som ser ner på oss som uppbär försörjningsstöd, vill jag bara säga en sak:
"Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem"
Vad är ni beredda att göra??
"Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem"
Vad är ni beredda att göra??
17 april 2009, kl 23:24
Jag förstår inte hur man kan tycka att Jessica hånar de fattiga när hon istället är modig nog att testa på att gå i de fattigas skor.
En månad i de fattigas skor är en månad längre än vad någon annan journalist mig veterligen gjort.
Ingen annan journalist har lyckats med det Jessica gjort, nämligen att höja deras röst och synliggöra de i samhället...
Jag kan inte se på vilket sätt det skulle vara kränkande för de fattiga att Jessica testat livet som fattig, ju fler som testar på det, ju större chans att förståelsen ökar och det innebär i sin tur en större chans till förändring...
Den här bloggen har lyft fram en mängd åsikter både för och emot.
Var någon annanstans finns den möjligheten på samma sätt, att kunna föra en diskussion tillsammans med de människor som är drabbade...
Istället är det mer regel att en mängd förståsigpåare diskuterar saker de aldrig upplevt och inte har en tanke på att faktiskt ta diskussionen till de personer det handlar om.....
Men jag kan förstå att det måste vara skrämmande för en del journalister det Jessica gjort, för tänk om det här är en start på den nya tidens journalistik...Att man nu inte längre bara kan sitta på en stol och skriva texter utan att man nu måste resa sig upp och testa på en massa hemska saker, usch som att leva på lite pengar en månad...usch och fy....
Eller usch tänk om man skulle behöva föra en diskussion med fattiga människor..usch sånt sysslar inte seriösa journalister med...
En månad i de fattigas skor är en månad längre än vad någon annan journalist mig veterligen gjort.
Ingen annan journalist har lyckats med det Jessica gjort, nämligen att höja deras röst och synliggöra de i samhället...
Jag kan inte se på vilket sätt det skulle vara kränkande för de fattiga att Jessica testat livet som fattig, ju fler som testar på det, ju större chans att förståelsen ökar och det innebär i sin tur en större chans till förändring...
Den här bloggen har lyft fram en mängd åsikter både för och emot.
Var någon annanstans finns den möjligheten på samma sätt, att kunna föra en diskussion tillsammans med de människor som är drabbade...
Istället är det mer regel att en mängd förståsigpåare diskuterar saker de aldrig upplevt och inte har en tanke på att faktiskt ta diskussionen till de personer det handlar om.....
Men jag kan förstå att det måste vara skrämmande för en del journalister det Jessica gjort, för tänk om det här är en start på den nya tidens journalistik...Att man nu inte längre bara kan sitta på en stol och skriva texter utan att man nu måste resa sig upp och testa på en massa hemska saker, usch som att leva på lite pengar en månad...usch och fy....
Eller usch tänk om man skulle behöva föra en diskussion med fattiga människor..usch sånt sysslar inte seriösa journalister med...
Ung Reumatiker!
17 april 2009, kl 23:24
Tack för den här bloggen, har varit otroligt nyttig för väldigt många personer!
Jag har själv aldrig varit i kontakt med soc, och förhoppningsvis kommer jag aldrig att ha det i framtiden heller, i alla fall inte som den verkar funka nu.
Men tänk också på att det inte bara är socialbidragstagare som har det så här. Dem senaste åren har regeringen rustat ner all trygghet för dem sjuka. Och dem slog i en väldigt tung spik 1 juli förra året. Sjuka jagas med knölpåk, får ofta samma eller mindre pengar än riksnormen trots extra utgifter för habilitering/mediciner osv.
Och nu för tiden är det nästan omöjligt att bli klassad som arbetsoför. Kan du se är du arbetsför även om du så är förlamad i princip. Sjukt hårt system, att bli friskförklarad fast man är sjuk måste vara bland det värsta som kan hända.
Själv har jag turen att trots min reumatism vara arbetsför, och förhoppningsvis är jag det länge än. Och när jag väl kommer till den situationen att jag ej längre är arbetsför hoppas jag sverige återigen har ett trygghetssystem som är värt att bejubla, det hade vi på 70-80talet men inte nu längre.
Jag är ju trotsallt bara 25 år gammal, och mycket kan ännu hända i mitt liv.
Återigen tack för en otroligt behövd blogg, och för ditt stora engagemang.
Jag hoppas att du även efter bloggen är avslutad kommer skriva artiklar om sveriges fattigdom, om socialbidrag, om försäkringskassan osv!
Mvh
Ung Reumatiker!
Jag har själv aldrig varit i kontakt med soc, och förhoppningsvis kommer jag aldrig att ha det i framtiden heller, i alla fall inte som den verkar funka nu.
Men tänk också på att det inte bara är socialbidragstagare som har det så här. Dem senaste åren har regeringen rustat ner all trygghet för dem sjuka. Och dem slog i en väldigt tung spik 1 juli förra året. Sjuka jagas med knölpåk, får ofta samma eller mindre pengar än riksnormen trots extra utgifter för habilitering/mediciner osv.
Och nu för tiden är det nästan omöjligt att bli klassad som arbetsoför. Kan du se är du arbetsför även om du så är förlamad i princip. Sjukt hårt system, att bli friskförklarad fast man är sjuk måste vara bland det värsta som kan hända.
Själv har jag turen att trots min reumatism vara arbetsför, och förhoppningsvis är jag det länge än. Och när jag väl kommer till den situationen att jag ej längre är arbetsför hoppas jag sverige återigen har ett trygghetssystem som är värt att bejubla, det hade vi på 70-80talet men inte nu längre.
Jag är ju trotsallt bara 25 år gammal, och mycket kan ännu hända i mitt liv.
Återigen tack för en otroligt behövd blogg, och för ditt stora engagemang.
Jag hoppas att du även efter bloggen är avslutad kommer skriva artiklar om sveriges fattigdom, om socialbidrag, om försäkringskassan osv!
Mvh
Ung Reumatiker!
Jessica
18 april 2009, kl 00:42
Jag lovar, och tack för att du orkat hänga med också. En av de uthålligaste!
17 april 2009, kl 23:25
Tack Jessica....bra jobbat
Connie
17 april 2009, kl 23:28
Snälla!!!!! Du menar vel inte att fattigbloggen ska avslutas/läggas ned. Ser ni inte att just den här bloggen betyder väldigt mycket för de som är utsatt, och för att anhöriga/vänner får sig en AHA upplevelse...de börjar inse hur det är att leva på soc. Och så är det väldigt bra för psyket att lesa att det är flera som sitter i samma sits, och kan diskuttera om det. Var så snäll, och låt denne Fattigbloggen fortsätta. Den är jätte viktig och behövs.
tjoo
17 april 2009, kl 23:29
Kommentar #23 senada
Sant sant dock är det så fortfarande ska du börja plugga ett ämne som ge gymnasiepoäng och man har rätt till ATT söka CSN SÅ MÅSTE du göra det IFALL DU HAR SOCIALBIDRAG.
SÅ till er alla som GÅR in tankarna till att plugga något tänk igenom eran sitts fler talet och gör inte misstaget att börja plugga innan ni får svar FRÅN CSN.
Och ni som lever på SOC och inte kan ta lån på CSN AV OLIKA anledningar tyvärr GLÖM PLUGGANDET.
Då får man inte plugga för då kan man ju inte söka CSN.
Hur gör man då undar jag ??
Leva på bidrag MEN VILL PLUGGA. Och söka jobb som inte finns.
Till er ungdommar som har hoppat av eller tänker hoppa av gymnasiet
MITT BÄSTA RÅD TILL ER HOPPA INTE AV GYMNASIET
Sant sant dock är det så fortfarande ska du börja plugga ett ämne som ge gymnasiepoäng och man har rätt till ATT söka CSN SÅ MÅSTE du göra det IFALL DU HAR SOCIALBIDRAG.
SÅ till er alla som GÅR in tankarna till att plugga något tänk igenom eran sitts fler talet och gör inte misstaget att börja plugga innan ni får svar FRÅN CSN.
Och ni som lever på SOC och inte kan ta lån på CSN AV OLIKA anledningar tyvärr GLÖM PLUGGANDET.
Då får man inte plugga för då kan man ju inte söka CSN.
Hur gör man då undar jag ??
Leva på bidrag MEN VILL PLUGGA. Och söka jobb som inte finns.
Till er ungdommar som har hoppat av eller tänker hoppa av gymnasiet
MITT BÄSTA RÅD TILL ER HOPPA INTE AV GYMNASIET
KålleKalle
17 april 2009, kl 23:33
Jättebra med fattigsidan.se
Som någon annan sa, så bränn inte ut dig Erling, du kan inte hjälpa alla tyvärr.
Det bästa vore om fattigsidan blir en sida där man kan få tydlig och bra information om vad som gäller lagmässigt gällande socialbidrag. Att man kan komma med frågor. Att veta vad andra utslag varit i länsrätten och regeringsrätten. Att man kan veta vad man har rätt till, så att kommuner inte kan göra egna bedömningar som strider mot lagarna.
Som någon annan sa, så bränn inte ut dig Erling, du kan inte hjälpa alla tyvärr.
Det bästa vore om fattigsidan blir en sida där man kan få tydlig och bra information om vad som gäller lagmässigt gällande socialbidrag. Att man kan komma med frågor. Att veta vad andra utslag varit i länsrätten och regeringsrätten. Att man kan veta vad man har rätt till, så att kommuner inte kan göra egna bedömningar som strider mot lagarna.
Helle
17 april 2009, kl 23:35
Hej
Jag har följt denna blogg sen första dagen och jag tycker både du och Erling borde ha ett heders pris . Du för att du tar upp nåt många vet e fruktansvärt svårt och nervärderande och vissa tycker bara att de e skitsnack. Och Erling du för att du väljer att fortsätta göra nåt åt de, hjälpa dom som inte vet sina rättigheter. Jag har varit en av dom och de va defentivt inte kul. Idag e jag sjukskriven ,dock efter jobbat ett år på heltid och 8 år sammanlagt för att överleva på timmanställning och soc samtidigt som jag var sjuk men inte hade rätt till att sjukskriva mig. Jag kämpa mig igenom de men föll ihop när jag väl fick en fast tjänst. Vilket kändes fruktansvärt. Men jag gör nu allt för stunden för att inte hamna på soc igen för jag vill definitv inte tillbaka till var jag va innan som ledde till min sjukskrivning i slutändan.
Där finns ingen logik att sparka på dom som redan ligger. Vårt välfärdssystem som alla snackar om e inte så bra som folk tror. Och jag tror denna bloggen har öppnat visas ögon. Inte alla men en del och det är en bra början.
Tack igen
Jag har följt denna blogg sen första dagen och jag tycker både du och Erling borde ha ett heders pris . Du för att du tar upp nåt många vet e fruktansvärt svårt och nervärderande och vissa tycker bara att de e skitsnack. Och Erling du för att du väljer att fortsätta göra nåt åt de, hjälpa dom som inte vet sina rättigheter. Jag har varit en av dom och de va defentivt inte kul. Idag e jag sjukskriven ,dock efter jobbat ett år på heltid och 8 år sammanlagt för att överleva på timmanställning och soc samtidigt som jag var sjuk men inte hade rätt till att sjukskriva mig. Jag kämpa mig igenom de men föll ihop när jag väl fick en fast tjänst. Vilket kändes fruktansvärt. Men jag gör nu allt för stunden för att inte hamna på soc igen för jag vill definitv inte tillbaka till var jag va innan som ledde till min sjukskrivning i slutändan.
Där finns ingen logik att sparka på dom som redan ligger. Vårt välfärdssystem som alla snackar om e inte så bra som folk tror. Och jag tror denna bloggen har öppnat visas ögon. Inte alla men en del och det är en bra början.
Tack igen
Jessica
18 april 2009, kl 00:46
Jag har också varit sjukskriven, det går att komma tillbaka, även om det inte känns så just då.
Kram
Kram
17 april 2009, kl 23:36
Ställer mig upp och applåderar åt Jessicas otroliga engagemang och hoppas att alla andra följer med mig!
Tack Jessica för allt du har gjort och för alla kommentarer du har släppt igenom som är mina. Kommer fan att sakna dig! Haha!
Varm vårkram!
Tack Jessica för allt du har gjort och för alla kommentarer du har släppt igenom som är mina. Kommer fan att sakna dig! Haha!
Varm vårkram!
Weng
17 april 2009, kl 23:39
Med alla miljarder i skatter som betalas in varje år, SKA/borde det inte finnas några problem...
Trist att dom som verkligen behöver pengar/hjälp inte får tillgång till det. Pengarna finns men betalas ut som bonusar eller till giriga, arbetsskygga personer eller verksamheter.....
Välståndet borde räcka till alla....
Försök hjälp en som har det svårt så får du själv kanske hjälp när det behövs....
/Moderat (oväntat?)
Trist att dom som verkligen behöver pengar/hjälp inte får tillgång till det. Pengarna finns men betalas ut som bonusar eller till giriga, arbetsskygga personer eller verksamheter.....
Välståndet borde räcka till alla....
Försök hjälp en som har det svårt så får du själv kanske hjälp när det behövs....
/Moderat (oväntat?)
Jörgen
17 april 2009, kl 23:44
Hittade tyvärr bloggen först i går och har tyvärr inte hunnit läsa allt. Verkar finnas väldigt mycket intressant här.
Jag hade ingen aning om att människor behandlades på det här viset.
Jag hoppas bloggen kommer att ligga kvar en tid även efter det att du slutar blogga så folk har möjlighet att läsa den.
Tror att många utsatta människor skulle ha enormt stöd av att läsa om alla andra och se att de inte är ensamma i sin bedrövliga sittuation.
Av det lilla jag hunnit läsa i bloggen har gett mig ett helt annat perspektiv.
Har en vän som lever på Socialbridrag, men har inte föräns nu förstått hur jobbigt det måste vara.
Kvittoredovisningen låter väldigt skrämmande. Vi vanliga människor kan fråga våra polare, ska vi åka till evenemang X i staden Y nästa helg. Jag kan köra om vi delar på bensinkostnaden. Men hur redovisar man sånt för Soc?
Hur redovisar man tex en garderobsavgift då man sällan får ett kvitto när man lämnar in jackan på krogen.
Att man går på krogen behöver ju inte innebära att man gör av med massa pengar, jag kan gå på krogen och vara helt nykter om jag vill, om jag tex känner för att lyssna på någon trubbadur eller bara träffa folk.
Bra blogg Jessica och fattigsidan skall jag kolla in. Man kan ju aldrig veta om man själv hamnar i denna sittuation en dyster dag i framtiden.
Jag hade ingen aning om att människor behandlades på det här viset.
Jag hoppas bloggen kommer att ligga kvar en tid även efter det att du slutar blogga så folk har möjlighet att läsa den.
Tror att många utsatta människor skulle ha enormt stöd av att läsa om alla andra och se att de inte är ensamma i sin bedrövliga sittuation.
Av det lilla jag hunnit läsa i bloggen har gett mig ett helt annat perspektiv.
Har en vän som lever på Socialbridrag, men har inte föräns nu förstått hur jobbigt det måste vara.
Kvittoredovisningen låter väldigt skrämmande. Vi vanliga människor kan fråga våra polare, ska vi åka till evenemang X i staden Y nästa helg. Jag kan köra om vi delar på bensinkostnaden. Men hur redovisar man sånt för Soc?
Hur redovisar man tex en garderobsavgift då man sällan får ett kvitto när man lämnar in jackan på krogen.
Att man går på krogen behöver ju inte innebära att man gör av med massa pengar, jag kan gå på krogen och vara helt nykter om jag vill, om jag tex känner för att lyssna på någon trubbadur eller bara träffa folk.
Bra blogg Jessica och fattigsidan skall jag kolla in. Man kan ju aldrig veta om man själv hamnar i denna sittuation en dyster dag i framtiden.
Helén
17 april 2009, kl 23:45
Jag vet inte vad jag ska säga mer än att jag så väl känner igen mig. När du öppnar dörren så är du ingenting längre. Det lilla egenvärde du hade försvinner och förintas.
Du är inte vatten värd och en sämre människa. Någon som inte kan tänka själv och som måste försvara sitt liv
Du är inte vatten värd och en sämre människa. Någon som inte kan tänka själv och som måste försvara sitt liv
17 april 2009, kl 23:46
Tack för allt du lyft fram den här månaden!!! Nyttig läsning för alla... hoppas bara att det här oxå når ända fram till Reinfeldt men de e väl bara att glömma...
Nu fattas det bara att nån på AB eller nån annan tidning skulle orka med hur det är att leva som handikappad en månad... det är heller inte lätt i Sverige idag... jag har haft min reumatism sen jag var 3 år... nu e jag 55... så jag vet hur förändringarnas vindar har blåst även inom detta område... och ändå är jag "lyckligt" lottad!?!?!?!
Nu fattas det bara att nån på AB eller nån annan tidning skulle orka med hur det är att leva som handikappad en månad... det är heller inte lätt i Sverige idag... jag har haft min reumatism sen jag var 3 år... nu e jag 55... så jag vet hur förändringarnas vindar har blåst även inom detta område... och ändå är jag "lyckligt" lottad!?!?!?!
tjoo
17 april 2009, kl 23:46
Kommentar #21 Josefina
tYVÄRR så är det så det jessica skriver är sant. Om du går igenom bloggen så finns det personer och även dom som jobbar inom socialtjänsten som har dom tankarna.
Det står i boken lagkommentarena om Socialtjänstlag (2001:453)
typ att leva på socialbidrag så ska man inte klassas som en andrahands människa man ska mötas med respek och så vidare
Kommer inte ihåg ordagrant har inte boken framför mig.
Redan där i boken så upplyste dom om problemet och nu 8 år efter så finns det problemet fortfarande kvar.
Det har alltid varit något fult att gå till socialen tyvärr. Och så kommer det att förbli det finns och kommer alltid att finnas dom som har dom tankarna.
Och ja du blir mera respekterad om du kan lite när du kliver in på socialkontoret änn om du inte är på läst.
Jag har själv varit med om att jag har blivit utkastad i ett ärende bara för att jag kunnde så mycket mera om lagarna förarbeten m.m i ett ärende så socialsekreteraren kallade på vakt.
Då blev jag ett problem i stället.
Har varit med om i ett annat ärden att jag suttit tyst och harklat till då dom har varit ute och cyklat. Jag var tvungen att vara tyst då jag "inte " hade något med ärendet att göra då hete det att vi har inte någon fullmakt.
Men att harkla är ju inte förbjudet vad jag vet om. Och gissa om jag råka göra det några gånger.
tYVÄRR så är det så det jessica skriver är sant. Om du går igenom bloggen så finns det personer och även dom som jobbar inom socialtjänsten som har dom tankarna.
Det står i boken lagkommentarena om Socialtjänstlag (2001:453)
typ att leva på socialbidrag så ska man inte klassas som en andrahands människa man ska mötas med respek och så vidare
Kommer inte ihåg ordagrant har inte boken framför mig.
Redan där i boken så upplyste dom om problemet och nu 8 år efter så finns det problemet fortfarande kvar.
Det har alltid varit något fult att gå till socialen tyvärr. Och så kommer det att förbli det finns och kommer alltid att finnas dom som har dom tankarna.
Och ja du blir mera respekterad om du kan lite när du kliver in på socialkontoret änn om du inte är på läst.
Jag har själv varit med om att jag har blivit utkastad i ett ärende bara för att jag kunnde så mycket mera om lagarna förarbeten m.m i ett ärende så socialsekreteraren kallade på vakt.
Då blev jag ett problem i stället.
Har varit med om i ett annat ärden att jag suttit tyst och harklat till då dom har varit ute och cyklat. Jag var tvungen att vara tyst då jag "inte " hade något med ärendet att göra då hete det att vi har inte någon fullmakt.
Men att harkla är ju inte förbjudet vad jag vet om. Och gissa om jag råka göra det några gånger.
17 april 2009, kl 23:47
Hej Jessica,
Har följt din blogg nästan från början. Tycker det har varit jätteintressant. Jag är gift och bosatt i USA sedan mer än 10 år, och har nog alltid trott att Sverige är ett välfärdsland, att vi tar hand om de som behöver hjälp. Framförallt när jag jämför med det land jag själv bor i, där anställningstrygghet är liten, och allmän sjukvård eller pension inte finns. Har nu fått ett helt nytt perspektiv och det tackar jag för.
Har följt din blogg nästan från början. Tycker det har varit jätteintressant. Jag är gift och bosatt i USA sedan mer än 10 år, och har nog alltid trott att Sverige är ett välfärdsland, att vi tar hand om de som behöver hjälp. Framförallt när jag jämför med det land jag själv bor i, där anställningstrygghet är liten, och allmän sjukvård eller pension inte finns. Har nu fått ett helt nytt perspektiv och det tackar jag för.
Connie
17 april 2009, kl 23:49
Har precis sett att det kommer en annan sida efter att den här slutar: http://www.fattigsida...
Connie
17 april 2009, kl 23:52
Tack för allt, Jessica.
mercury
17 april 2009, kl 23:52
Jag ville personligt tacka till Jessica Ritzen för sitt insats att avslöja sanning om dagens Sverige.
Under 70,80 talet har Sverige toppat lista välmående land med ett hyfsad livs standard och att i Sverige finns ingen hemlösa.
Jag ville inte tala om politiken men egentligen allt är faktisk politik.
Ulof Palme och hans riktiga Socialdemokratiska partiet gjorde Sverige välkända och toppade världens lista dem bästa länder att leva.
(efter hans död faktisk Social demokratiska partiet har ändrat i negativ linje )
På den tiden Svenska krona hade riktigt värde (nu är Svenska krona riktigt skrap valuta, den sämsta av dem väst ländernas valuta);
På den (Ulof Palme tiden) betalade vi 32 % inkomstskatt men man fick sina skattepengar tillbaka genom ett välfungerande välfärd om man hade behöv.Skolor,Vård ,tandvård allt fungerande utmärkt nästan.
I dag Svenska folket är fortfarande högst beskattad i Europa medan man får nästan ingen tillbaka om man behöver.
Skolor,Vård,Tandvård,Socialen,Försäkringskassan, A kassan allt gått sönder pga felaktiga och katastrofala statens politiska ledning.
Nu VD, topp politiker känner miljarder på bara några år medan Svenska folket har förvandlats till slavar jobbar från morgonen till kvällen för usla löner, betalar 32 % inkomst skatt medan välfärden fungerar katastrofalt.
Jag skulle säga så att alla skall inte betala lika hög skatt eftersom vi har inte lika löner, dvs lägsta löner skall betala minst och när jag säger minst då betyder högst 10 %.
Höga beskattning ingen problem för Svenska folket om välfärden funkar utmärkt och med hög livskvalitet annars slopa inkomst skatt från dagens 32 %
till 10 % högst !
Vi ville inte att våra skattepengar går till egna politikernas, VD, chefernas fickor ,punkt slut !
I dagens Sverige finns riktigt obalans när gäller sociala klyftor, rika och välmående mot slavar.
Under 70,80 talet har Sverige toppat lista välmående land med ett hyfsad livs standard och att i Sverige finns ingen hemlösa.
Jag ville inte tala om politiken men egentligen allt är faktisk politik.
Ulof Palme och hans riktiga Socialdemokratiska partiet gjorde Sverige välkända och toppade världens lista dem bästa länder att leva.
(efter hans död faktisk Social demokratiska partiet har ändrat i negativ linje )
På den tiden Svenska krona hade riktigt värde (nu är Svenska krona riktigt skrap valuta, den sämsta av dem väst ländernas valuta);
På den (Ulof Palme tiden) betalade vi 32 % inkomstskatt men man fick sina skattepengar tillbaka genom ett välfungerande välfärd om man hade behöv.Skolor,Vård ,tandvård allt fungerande utmärkt nästan.
I dag Svenska folket är fortfarande högst beskattad i Europa medan man får nästan ingen tillbaka om man behöver.
Skolor,Vård,Tandvård,Socialen,Försäkringskassan, A kassan allt gått sönder pga felaktiga och katastrofala statens politiska ledning.
Nu VD, topp politiker känner miljarder på bara några år medan Svenska folket har förvandlats till slavar jobbar från morgonen till kvällen för usla löner, betalar 32 % inkomst skatt medan välfärden fungerar katastrofalt.
Jag skulle säga så att alla skall inte betala lika hög skatt eftersom vi har inte lika löner, dvs lägsta löner skall betala minst och när jag säger minst då betyder högst 10 %.
Höga beskattning ingen problem för Svenska folket om välfärden funkar utmärkt och med hög livskvalitet annars slopa inkomst skatt från dagens 32 %
till 10 % högst !
Vi ville inte att våra skattepengar går till egna politikernas, VD, chefernas fickor ,punkt slut !
I dagens Sverige finns riktigt obalans när gäller sociala klyftor, rika och välmående mot slavar.
Ninni
17 april 2009, kl 23:54
Att inte vara lika mycket värd som icke-socialbidragstagare är det värsta. För så är det.
Jag skulle tro att det är betydligt fler som har negativa fördomar mot bidragstagare än de som inte har det.
Det skulle vara intressant att höra mera av dina personliga upplevelser, har du tex blivit sedd på annat sätt eller upplevt dig stå utanför? Har du känt dig som en parasit när du köpt något eller betalt en räkning som normen inte är tänkt att vara till?
Vi har har sett här på bloggen att kraven på dig är stora. Du har gjort fel, du är inte rätt person att uttala dig, du skulle gjort på annat sätt eller kommit fram till andra slutsatser. Så kan man tycka om andra journalistiska insatser också men kanske inte lika hätskt och tvärsäkert?
Även du tycks ha blivit smittad av kravet att bidragstagare ska vara fläckfria samtidigt som de har begått (nästan) alla fel man kan begå.
Slutligen ett Stort TACK till dig Jessica för att du satt fokus på socialbidraget och vågat, orkat föra denna blogg. Jag hoppas du snarast unnar dig den där hämtpizzan du längtade efter tidigare.
Jag skulle tro att det är betydligt fler som har negativa fördomar mot bidragstagare än de som inte har det.
Det skulle vara intressant att höra mera av dina personliga upplevelser, har du tex blivit sedd på annat sätt eller upplevt dig stå utanför? Har du känt dig som en parasit när du köpt något eller betalt en räkning som normen inte är tänkt att vara till?
Vi har har sett här på bloggen att kraven på dig är stora. Du har gjort fel, du är inte rätt person att uttala dig, du skulle gjort på annat sätt eller kommit fram till andra slutsatser. Så kan man tycka om andra journalistiska insatser också men kanske inte lika hätskt och tvärsäkert?
Även du tycks ha blivit smittad av kravet att bidragstagare ska vara fläckfria samtidigt som de har begått (nästan) alla fel man kan begå.
Slutligen ett Stort TACK till dig Jessica för att du satt fokus på socialbidraget och vågat, orkat föra denna blogg. Jag hoppas du snarast unnar dig den där hämtpizzan du längtade efter tidigare.
tjoo
18 april 2009, kl 00:00
Kommentar till #29 Stig Olsson
Ja vad säger man om politkernas röst i denna debatt.
Jag personligen har skrivit om och om igen och efterlyst att jag vill ha deras kommentarer på saker och ting.
Jag hade en tro att någon politiker skulle göra sin röst hörd.
Dock så började deras kampanj
"BLUNDAR VI SÅ FINNS DET INTE"
exat samma tid som fattig bloggen och sen slutar väl i samma veva som denna blogg dör ut.
Men det roliga är att dom smygläser allt som skrivs här för det ska dom nite inbilla mig att dom inte gör.
Kan det vara så att det är detta POLIKTIKERNA är rädda för att dom som lever på socialbidrag skulle göra "uppror" på nätet och därför stifta att alla som lever på socialbidrag inte ska få tillgång till att ha internet.
Ja det låter tyvärr inte bättre.
För ska man man lång dra det så alla som skriver här på nätet och lever på bidrag
deras inlägg "finns" " inte".
SÅ en tanke till er som söker jobb via näter och skickar mail och lever på bidrag era jobbansökningar finns inte heller.
Är det inte lite konstigt att nästan hela sverige har tillgång till NÄT och det finns över 4.5 mijloner datorer i sverige enligt SCB men både dator och internet är en klass fråga.
Ja kanske för 15 år sedan men nu nää det är frågan om ett redskap ( fritid, jobb ) som alla ska ha tillgång till ovsätt om du lever på bidrag eller inte.
politiker dax att vakna till liv nu
Ja vad säger man om politkernas röst i denna debatt.
Jag personligen har skrivit om och om igen och efterlyst att jag vill ha deras kommentarer på saker och ting.
Jag hade en tro att någon politiker skulle göra sin röst hörd.
Dock så började deras kampanj
"BLUNDAR VI SÅ FINNS DET INTE"
exat samma tid som fattig bloggen och sen slutar väl i samma veva som denna blogg dör ut.
Men det roliga är att dom smygläser allt som skrivs här för det ska dom nite inbilla mig att dom inte gör.
Kan det vara så att det är detta POLIKTIKERNA är rädda för att dom som lever på socialbidrag skulle göra "uppror" på nätet och därför stifta att alla som lever på socialbidrag inte ska få tillgång till att ha internet.
Ja det låter tyvärr inte bättre.
För ska man man lång dra det så alla som skriver här på nätet och lever på bidrag
deras inlägg "finns" " inte".
SÅ en tanke till er som söker jobb via näter och skickar mail och lever på bidrag era jobbansökningar finns inte heller.
Är det inte lite konstigt att nästan hela sverige har tillgång till NÄT och det finns över 4.5 mijloner datorer i sverige enligt SCB men både dator och internet är en klass fråga.
Ja kanske för 15 år sedan men nu nää det är frågan om ett redskap ( fritid, jobb ) som alla ska ha tillgång till ovsätt om du lever på bidrag eller inte.
politiker dax att vakna till liv nu
Eva Nilsson
18 april 2009, kl 00:07
Jessica. Jag vill bara säga att du är fruktansvärt bra.Det du har gjort och skrivit om ska du ha en stor eloge för.
Hoppas det blir mer i framtiden.
Tack
Hoppas det blir mer i framtiden.
Tack
We
18 april 2009, kl 00:19
Och var tog mitt inlägg vägen???
18 april 2009, kl 00:41
Mitt sista inlägg kom inte heller med.. men men. Jag har skrivit om Jessica i min blogg iallafall. Nu tackar jag för mig och för den här tiden. Ta hand om er alla!
anonym
18 april 2009, kl 00:45
tjoo! Bra uppmaning till de unga att inte hoppa av gymnasiet.
jag gjorde det och det berodde på att jag redan då mådde så dåligt att jag inte ville leva jag såg ingen framtid.
Det är nog så det är för många som inte klarar att gå kvar, de mår för dåligt och hur blir deras framtid om de inte ens mår bra när de är så unga och VAD BEROR DET PÅ ATT DE MÅR SÅ DÅLIGT ?
Och jag undrar vad tex Ellen skulle säga om mig att jag får skylla mig själv ?
Om hon mådde lika dåligt som jag gjorde då skulle hon inte heller klara att gå i skolan.
För om jag hade klarat det hade jag klarat det.
jag gjorde det och det berodde på att jag redan då mådde så dåligt att jag inte ville leva jag såg ingen framtid.
Det är nog så det är för många som inte klarar att gå kvar, de mår för dåligt och hur blir deras framtid om de inte ens mår bra när de är så unga och VAD BEROR DET PÅ ATT DE MÅR SÅ DÅLIGT ?
Och jag undrar vad tex Ellen skulle säga om mig att jag får skylla mig själv ?
Om hon mådde lika dåligt som jag gjorde då skulle hon inte heller klara att gå i skolan.
För om jag hade klarat det hade jag klarat det.
Klas
18 april 2009, kl 01:03
Skulle vara bra om du uppmärksammade att det faktiskt är en del protester på gång ute i landet, ifrån t e x RESURS och SALO. Nåja, jag gör det istället här:
http://protestera.jus...
RESURS hemsida:
http://resurs.ning.co...
SALOs hemsida:
http://www.anstallnin...
http://protestera.jus...
RESURS hemsida:
http://resurs.ning.co...
SALOs hemsida:
http://www.anstallnin...
18 april 2009, kl 01:20
Jag får faktiskt en tår i ögat nu, såhär i slutfasen av Fattigbloggen. Mer än någonsin har jag fått bevisat i vilken mån en del människor bryr sig om nänniskovärdet. Hur olika det kan vara i många kommuner, olika regler och vad jag skulle vilja kalla fusk. Ärligt talat blir jag väldigt ledsen och framförallt besviken att det Sverige jag trodde var så säkert och robust, egentligen är en mästare på att hyckla och nedvärdera de som har det sämre ställt.
Ledsen men samtidigt glad att Jessica gjorde det här, jag hoppas för allt i världen att detta kommer ge ett rejält eko i maktens hallar. Tack Jessica!
Ledsen men samtidigt glad att Jessica gjorde det här, jag hoppas för allt i världen att detta kommer ge ett rejält eko i maktens hallar. Tack Jessica!
Richard
18 april 2009, kl 01:56
kommentar till #30 tjoo
Jodå, du kan studera lite, du har full rätt att använda din fritid på vilket sätt du vill, det finns prejuicerande fall där. Och det står dessutom tydligt i handboken för försörjningstöd att man inte kan bli tvingad att ta lån. Jag har själv läst upp några ämnen på distans medans jag söker arbete och har praktik. Men såklart du inte kan gå i skolan på verkliga lektioner oc samtidigt vara arbetsökande. (även om det antagligen vore bättre för många).
Jodå, du kan studera lite, du har full rätt att använda din fritid på vilket sätt du vill, det finns prejuicerande fall där. Och det står dessutom tydligt i handboken för försörjningstöd att man inte kan bli tvingad att ta lån. Jag har själv läst upp några ämnen på distans medans jag söker arbete och har praktik. Men såklart du inte kan gå i skolan på verkliga lektioner oc samtidigt vara arbetsökande. (även om det antagligen vore bättre för många).
Johan
18 april 2009, kl 02:01
"Svar från Jessica:
Jo, jag gav upp en sak. Min journalistiska opartiskhet, och det var läskigt."
Inget kritiskt tänkande blev nog anledningen till att jag inte tyckte om denna blogg så mycket. Här hade du en chans att göra mer än att belysa att det finns ett problem. Att det blev litet av en "gnällblogg" kan vara en av anledningarna till att man inte tar den seriöst. För ensidigt ger motsatt effekt.
Jag förstår inte vad du antyder när du pratar rättigheter. Man har skyldigheter för att få rättigheter. När vi pratar "skälig levnadsstandard" är det väldigt subjektivt. Om man inte kan försörja sig själv så är det väl rimligt att man kan vara lite tacksam att man får hjälp. Med det menas inte att man skall stå med mössa i hand och ta emot en loska i ansiktet...men någon tacksamhet? Socialbidrag är sista möjliga livlinan att redovisa kvitton är väl det minsta av problemen? Kanske låter jag hård? Livet är hårt för i princip alla..de med guldsked är få. Inget är gratis- inte ens socialbidrag, gör man som man ska så blir man inte nedvärderad av andra. Att visa kvitton är väl inte så högt pris att betala för att få hundralappar/tusenlappar?
Jag hoppas de som kan jobba får ett jobb, och de som inte kan då har möjlighet till mer stöd. Men för att det skall ha en chans, måste vi ha en bättre debatt än denna.
Ni som attackerar andra för deras åsikter betänk att allas åsikter för diskussionen framåt, med tanke på ensidigheten i denna debatt, behövdes det nog extrema åsikter från andra hållet för att få den mer ballanserad.
Tack för mig, och tack jessica för din tid, även om det skulle uppskattas med mer(någon) neutralitet
Jo, jag gav upp en sak. Min journalistiska opartiskhet, och det var läskigt."
Inget kritiskt tänkande blev nog anledningen till att jag inte tyckte om denna blogg så mycket. Här hade du en chans att göra mer än att belysa att det finns ett problem. Att det blev litet av en "gnällblogg" kan vara en av anledningarna till att man inte tar den seriöst. För ensidigt ger motsatt effekt.
Jag förstår inte vad du antyder när du pratar rättigheter. Man har skyldigheter för att få rättigheter. När vi pratar "skälig levnadsstandard" är det väldigt subjektivt. Om man inte kan försörja sig själv så är det väl rimligt att man kan vara lite tacksam att man får hjälp. Med det menas inte att man skall stå med mössa i hand och ta emot en loska i ansiktet...men någon tacksamhet? Socialbidrag är sista möjliga livlinan att redovisa kvitton är väl det minsta av problemen? Kanske låter jag hård? Livet är hårt för i princip alla..de med guldsked är få. Inget är gratis- inte ens socialbidrag, gör man som man ska så blir man inte nedvärderad av andra. Att visa kvitton är väl inte så högt pris att betala för att få hundralappar/tusenlappar?
Jag hoppas de som kan jobba får ett jobb, och de som inte kan då har möjlighet till mer stöd. Men för att det skall ha en chans, måste vi ha en bättre debatt än denna.
Ni som attackerar andra för deras åsikter betänk att allas åsikter för diskussionen framåt, med tanke på ensidigheten i denna debatt, behövdes det nog extrema åsikter från andra hållet för att få den mer ballanserad.
Tack för mig, och tack jessica för din tid, även om det skulle uppskattas med mer(någon) neutralitet
FA
18 april 2009, kl 02:14
Älskar dig!
Jessica
18 april 2009, kl 02:17
älskar dig!
Lina
18 april 2009, kl 02:53
Jag är så glad att detta har uppdagats!
Jag måste (läs MÅSTE) själv gå på soc, för att våran kära nya regering menade på att a-kassa på studerande villkor var skit.
Och jobbgarantin är inte att hänga i granen.
Men jag måste säga att det är modigt och bra av dig Jessica att visa upp den andra delen av Sverige som många inte ser, fattigdomen.
Jag är tacksam att ha fått läsa din resa genom allt detta.
Och jag måste säga att jag är ganska nöjd med soc som jag har att göra med, men jag måste säga att jag blir rädd när jag ser vissa exempel.
Ett sista visdomsord från mig som passar denna bloggen och vad Jessica och Erling gjort, och även mitt motto: "Jag blir hellre känd och hatad för nått bra jag har utfört, som gör saker bättre för mig och andra människor/medmänniskor, på lång sikt.
Än att vara okänd och älskad för att jag har varit för feg, för att enbart rädda mitt egna skinn, för en kort stund.”
/ Lina aka iLcH
Tack för mig och jag önskar alla ett lycka till.
Och ta med även detta: ensam är inte alltid starkast, men enar vi oss så blir vi iaf starkare!
Jag måste (läs MÅSTE) själv gå på soc, för att våran kära nya regering menade på att a-kassa på studerande villkor var skit.
Och jobbgarantin är inte att hänga i granen.
Men jag måste säga att det är modigt och bra av dig Jessica att visa upp den andra delen av Sverige som många inte ser, fattigdomen.
Jag är tacksam att ha fått läsa din resa genom allt detta.
Och jag måste säga att jag är ganska nöjd med soc som jag har att göra med, men jag måste säga att jag blir rädd när jag ser vissa exempel.
Ett sista visdomsord från mig som passar denna bloggen och vad Jessica och Erling gjort, och även mitt motto: "Jag blir hellre känd och hatad för nått bra jag har utfört, som gör saker bättre för mig och andra människor/medmänniskor, på lång sikt.
Än att vara okänd och älskad för att jag har varit för feg, för att enbart rädda mitt egna skinn, för en kort stund.”
/ Lina aka iLcH
Tack för mig och jag önskar alla ett lycka till.
Och ta med även detta: ensam är inte alltid starkast, men enar vi oss så blir vi iaf starkare!
tjoo
18 april 2009, kl 03:30
Kommentar #51 Richard
Kan du hänvisa mig till dom dära prejuicerande fallen . Jag skulle vilja studer vidare i dom
Jag har nämligen ett ärende Som har fått avslag på ( dock mindre än ett år sedan )Men det har retat mig en längre tid. för jag ett svagt minne om det dära med att man inte kan tvingas ta lån.
Detta står i avslaget Ifrån en socialtjänst här i Sverige
CITAT //
EFTER SOM VI inte får beviljar försörgningsstöd på gymnasienivå
//
Kan man misstolka denna meningen ovan??
klar som helst elelr hur
Och där står till och med klart och tydligt att hoppar personen av så var det ända anledningen va i såfall via CSN-AVSLAGET.
Och med motivering att studier är den snabbast vägen till ett jobb.
Dom hade till och med kontaktat sina KONSULENTER i ärendet och det står med i beslutet.
Misstagen killen gjorde var att han hade på börjat sina studer innan csn fatta beslut.
SÅ jo jag har belägg för det jag skrev då jag kan plocka fram beslutet svart på vitt.
Jag har retat mig på detta beslut ett bra tag Nu. Och det som retar mig mest är att det står inget om hur man kan överklaga detta beslut.
Få se är inte detta ett tydligt tecken på att socialtjänsten tolkar sina egna regler lite som dom vill.
Kan du hänvisa mig till dom dära prejuicerande fallen . Jag skulle vilja studer vidare i dom
Jag har nämligen ett ärende Som har fått avslag på ( dock mindre än ett år sedan )Men det har retat mig en längre tid. för jag ett svagt minne om det dära med att man inte kan tvingas ta lån.
Detta står i avslaget Ifrån en socialtjänst här i Sverige
CITAT //
EFTER SOM VI inte får beviljar försörgningsstöd på gymnasienivå
//
Kan man misstolka denna meningen ovan??
klar som helst elelr hur
Och där står till och med klart och tydligt att hoppar personen av så var det ända anledningen va i såfall via CSN-AVSLAGET.
Och med motivering att studier är den snabbast vägen till ett jobb.
Dom hade till och med kontaktat sina KONSULENTER i ärendet och det står med i beslutet.
Misstagen killen gjorde var att han hade på börjat sina studer innan csn fatta beslut.
SÅ jo jag har belägg för det jag skrev då jag kan plocka fram beslutet svart på vitt.
Jag har retat mig på detta beslut ett bra tag Nu. Och det som retar mig mest är att det står inget om hur man kan överklaga detta beslut.
Få se är inte detta ett tydligt tecken på att socialtjänsten tolkar sina egna regler lite som dom vill.
Lina
18 april 2009, kl 03:53
Jag är så glad att detta har uppdagats!
Jag måste (läs MÅSTE) själv gå på soc, för att våran kära nya regering menade på att a-kassa på studerande villkor var skit.
Och jobbgarantin är inte att hänga i granen.
Men jag måste säga att det är modigt och bra av dig Jessica att visa upp den andra delen av Sverige som många inte ser, fattigdomen.
Jag är tacksam att ha fått läsa din resa genom allt detta.
Och jag måste säga att jag är ganska nöjd med soc som jag har att göra med, men jag måste säga att jag blir rädd när jag ser vissa exempel.
Ett sista visdomsord från mig som passar denna bloggen och vad Jessica och Erling gjort, och även mitt motto: ”Jag blir hellre känd och hatad för nått bra jag har utfört, som gör saker bättre för mig och andra människor/medmänniskor, på lång sikt.
Än att vara okänd och älskad för att jag har varit för feg, för att enbart rädda mitt egna skinn, för en kort stund.”
/ Lina aka iLcH
Tack för mig och jag önskar alla ett lycka till.
Och ta med även detta: ensam är inte alltid starkast, men enar vi oss så blir vi iaf starkare!
Jag måste (läs MÅSTE) själv gå på soc, för att våran kära nya regering menade på att a-kassa på studerande villkor var skit.
Och jobbgarantin är inte att hänga i granen.
Men jag måste säga att det är modigt och bra av dig Jessica att visa upp den andra delen av Sverige som många inte ser, fattigdomen.
Jag är tacksam att ha fått läsa din resa genom allt detta.
Och jag måste säga att jag är ganska nöjd med soc som jag har att göra med, men jag måste säga att jag blir rädd när jag ser vissa exempel.
Ett sista visdomsord från mig som passar denna bloggen och vad Jessica och Erling gjort, och även mitt motto: ”Jag blir hellre känd och hatad för nått bra jag har utfört, som gör saker bättre för mig och andra människor/medmänniskor, på lång sikt.
Än att vara okänd och älskad för att jag har varit för feg, för att enbart rädda mitt egna skinn, för en kort stund.”
/ Lina aka iLcH
Tack för mig och jag önskar alla ett lycka till.
Och ta med även detta: ensam är inte alltid starkast, men enar vi oss så blir vi iaf starkare!
tjoo
18 april 2009, kl 05:37
Detta är lite rolig läsning som sagt detta Bevisar att dom jobbar inom socialtjänsten är *CENSUR* och är fortfarande det. Läs (allt och ) den näst sista stycket som börjar på Förutom normen....
Bakgrund Ds 2004:5
26
Westermark och Sten-Åke Stenberg) undersöktes socialtjänstens sätt att bedöma rätten till och behovet av socialbidrag under en månad för sex typfall.
Studien genomfördes våren 1994 i elva kommuner. Bedömningen gjordes av 211 socialbidragshandläggare. De fick också besvara enkätfrågor om organisatoriska förutsättningar, yrkesbakgrund och utbildning, attityder och inställning till socialbidragstagare och orsaker till socialbidragstagande.
Studien visade att i de tre bedömningsmässigt enklare typfallen gjordes en likartad bedömning av rätten till socialbidrag. Däremot varierade beloppet påtagligt mellan kommunerna och i viss mån också inom kommunen. I ett av fallen varierade beloppet från 840 kr till 14 900 kr.
Huvuddelen (80 %) av handläggarna beslutade om bidrag med 5 100–7 400 kr. I de enkla fallen hade den lokala nor-men störst betydelse för bedömningen. De tre komplicerade fallen bedömdes mer olika. Mellan hälften och två tredjedelar av handläggarna beviljade bidrag. Men en viss samstämmighet fanns i bedömningen inom kommunerna. I drygt hälften av kommunerna gjorde 80 procent av handläggarna en lik-artad bedömning om avslag eller bifall skulle ges. Det tyder på att lokala riktlinjer förekommer eller att lokal praxis utvecklats i viss utsträckning.
Förutom normen spelar handläggarnas egen bak-grund, t ex ålder och kön, attityder till socialbidrag och bidrags-tagare en viss roll för om bidrag skulle beviljas eller inte. För två av de tre fallen som bedömdes hade den lokala normen inte signifikant betydelse för bidragssummans storlek.
Kommuntyp spelade också roll. Det var svårare att få bidrag och bidrag gavs med mindre be-lopp i storstäderna och de större städerna.
Bakgrund Ds 2004:5
26
Westermark och Sten-Åke Stenberg) undersöktes socialtjänstens sätt att bedöma rätten till och behovet av socialbidrag under en månad för sex typfall.
Studien genomfördes våren 1994 i elva kommuner. Bedömningen gjordes av 211 socialbidragshandläggare. De fick också besvara enkätfrågor om organisatoriska förutsättningar, yrkesbakgrund och utbildning, attityder och inställning till socialbidragstagare och orsaker till socialbidragstagande.
Studien visade att i de tre bedömningsmässigt enklare typfallen gjordes en likartad bedömning av rätten till socialbidrag. Däremot varierade beloppet påtagligt mellan kommunerna och i viss mån också inom kommunen. I ett av fallen varierade beloppet från 840 kr till 14 900 kr.
Huvuddelen (80 %) av handläggarna beslutade om bidrag med 5 100–7 400 kr. I de enkla fallen hade den lokala nor-men störst betydelse för bedömningen. De tre komplicerade fallen bedömdes mer olika. Mellan hälften och två tredjedelar av handläggarna beviljade bidrag. Men en viss samstämmighet fanns i bedömningen inom kommunerna. I drygt hälften av kommunerna gjorde 80 procent av handläggarna en lik-artad bedömning om avslag eller bifall skulle ges. Det tyder på att lokala riktlinjer förekommer eller att lokal praxis utvecklats i viss utsträckning.
Förutom normen spelar handläggarnas egen bak-grund, t ex ålder och kön, attityder till socialbidrag och bidrags-tagare en viss roll för om bidrag skulle beviljas eller inte. För två av de tre fallen som bedömdes hade den lokala normen inte signifikant betydelse för bidragssummans storlek.
Kommuntyp spelade också roll. Det var svårare att få bidrag och bidrag gavs med mindre be-lopp i storstäderna och de större städerna.
18 april 2009, kl 07:47
Jag tycker att det är bra att någon har vågat sig på det här livet frivilligt, och att det är någon som jobbar på Aftonbladet gör inte saken sämre.
Har vi tur så kanske våra politiker tar till sig lite av det du har skrivit, och personligen så hoppas jag verkligen att dom gör det.
För som det är nu så ska man tydligen inte få ha drömmar och göra någonting av sitt liv.
För att dra ett exempel så :
Min flickvän studerade på 50% för att läsa upp sina betyg, så att hon skulle kunna söka till högskola.
Hon fick ca: 3900:- i månaden och ansökte om hjälp hos soc, som tyckte att hon hade tillräckligt med pengar.
Det är så att man blir mörkrädd.
Har vi tur så kanske våra politiker tar till sig lite av det du har skrivit, och personligen så hoppas jag verkligen att dom gör det.
För som det är nu så ska man tydligen inte få ha drömmar och göra någonting av sitt liv.
För att dra ett exempel så :
Min flickvän studerade på 50% för att läsa upp sina betyg, så att hon skulle kunna söka till högskola.
Hon fick ca: 3900:- i månaden och ansökte om hjälp hos soc, som tyckte att hon hade tillräckligt med pengar.
Det är så att man blir mörkrädd.
18 april 2009, kl 07:52
Vill passa på berätta om en av alla händelser som jag hade när jag var tvungen komplettera mitt sjukbidrag från F. K. med bidrag från soc.
Det var i början på 90-talet och mitt sjukbidrag skulle gå över i sjukpension som det hette på den tiden.
En dag fick jag hem ett brev där det stod att F. K. hade överfört över 7000 kr till soc.
Jag förstod ingenting.
Det visade sig att jag fått sjukpensionen beviljad retroaktivt och eftersom jag haft understöd från soc denna tid så använde man sig av något som heter "kvittning".
Jag hade inte skrivit på något papper om någon kvittning, visste inte ens att man samkörde F.K. och soc på den tiden.
Jag visste inte ens att jag skulle fått dessa pengar.
Och så gjorde de på detta sätt över mitt huvud.
Snacka om att känna sig livegen.
Tyvärr mådde jag så fruktansvärt dåligt, och denna händelse gjorde inte precis att jag mådde bättre.
All min energi gick åt för att klara
mitt barn, så jag orkade tyvärr inte ifrågasätta saken.
Jag hade villigt skrivit på papper om återbetalning, fast att sköta detta så respektlöst.
Ja, jag har inte glömt det än.
Hellgirl
18 april 2009, kl 08:08
Det här är ett av de bästa "experiment" jag hört talas om väldigt länge. Det var ett väldigt bra initiativtagande från er sida. Jag är glad att du fått upp ögonen för hur det är att vara en sån där lat-parasit-bidragstagare och jag hoppas fler fått upp ögonen för detta för det är precis som du beskriver i din sammanfattning. Den dag man tvingas glänta på dörren till soc så förlorar man nästan allt (i mina ögon) människorvärde man haft.
Jag tvingades kräla för soc när mitt ex gjorde slut. Jag hade turen att ha den lägsta a-kassan så den räckte precis till att betala hyra för så jag behövde "bara" söka bidrag för resten. Men jag fick ju stämpeln på mig. Jag hade a-kassa OCH hjälp av soc. Jag sökte jobb så jag stressade sönder mig. Jag vet inte hur många magkatarrer jag hade det var bara rena turen att jag inte fick blödande magsår. Men folk fattar verkligen inte. Har man inget jobb är man ingenting värt i det här landet. Det är massvis med människor som tvingas av en eller annan anledning att leva av socialbidrag och ändå står politiker och andra människor och säger att det inte finns fattiga människor i Sverige.
Jag tvingades kräla för soc när mitt ex gjorde slut. Jag hade turen att ha den lägsta a-kassan så den räckte precis till att betala hyra för så jag behövde "bara" söka bidrag för resten. Men jag fick ju stämpeln på mig. Jag hade a-kassa OCH hjälp av soc. Jag sökte jobb så jag stressade sönder mig. Jag vet inte hur många magkatarrer jag hade det var bara rena turen att jag inte fick blödande magsår. Men folk fattar verkligen inte. Har man inget jobb är man ingenting värt i det här landet. Det är massvis med människor som tvingas av en eller annan anledning att leva av socialbidrag och ändå står politiker och andra människor och säger att det inte finns fattiga människor i Sverige.
Susanne
18 april 2009, kl 08:36
Vilket kanon arbete du/ni gjort. Ni har fått den korrektas uppfattningen och synen på hur Sverige ser ut. Första gången jag läst den här bloggen och förstår vilket arbete som ligger bakom.
Hoppas ngn av våra politiker vågar sig fram, men det skulle förvåna mig. Dom har det bra. Dom behöver inte oroa sig för om dom kan äta idag, eller om dom får ut sin medicin från apoteket nästa vecka. Dom vänder inte på några kronor som vi lägre ställda alltid tvingas göra, och jag kan tala om att efter att ha haft ett tufft liv där socialbidrag har varit ett måste och som varit det enda sättet att över huvud taget kunna leva, om än nätt och jämt överleva ska man skrapa med foten och fortsätta "tigga" för att få ha tänderna hela, att få bidrag för att dammsugaren har gått sönder. Ett ekorrhjul som aldrig stannar. Det är som du skriver.. Går man in genom den dörren så har man inget värde längre. Man blir en börda och belastning för samhället och det leder ofta till sjukdom.Man ska buga och vara tacksam för det man får, men vems pengar är det då? Jo mina egna skattepengar som jag får tillbaka några kronor från. Vem betalar vårdavgifterna? Inte politikerna, utan gemene man får gång på gång ringa återbud för att pengar inte finns, eller så går man hem med ett inbetalningskort som inte kan betalas bara för att man är sjuk och måste få vård.
Tyvärr resluterar denna stress i att många blir stressutbrända och får söka sig till psykiatrin, och väl där är man inne i ett annat system som på sikt kan kännas värre än soc dörrar. NU är man helt i händerna på ngn annan, och självkänslan.. den lilla självkänsla man har kvar försvinner. Att därefter behöva gå till en allmänläkare kan vara katastrof, då oavsett åkomma eller sjukdom få kastat i ansiktet att... "Du har ju en kontakt med psyk... Är inte dom bra tycker du." "Och har du ont i ryggen kanske du skulle börja träna på gym, eller gå och simma."
Har du inga pengar så vänd dig till soc...
Jo hallååå.. Det var där det började.
Kontentan blir enligt min mening... Man är en boll i ett flipperspel och ingen människa längre.
Den krassa verkligheten som många lever i, men som kanske har gett upp att kämpa.
Tack Jessica för erat enorma arbete..
Numera sjukpensionär.
Hoppas ngn av våra politiker vågar sig fram, men det skulle förvåna mig. Dom har det bra. Dom behöver inte oroa sig för om dom kan äta idag, eller om dom får ut sin medicin från apoteket nästa vecka. Dom vänder inte på några kronor som vi lägre ställda alltid tvingas göra, och jag kan tala om att efter att ha haft ett tufft liv där socialbidrag har varit ett måste och som varit det enda sättet att över huvud taget kunna leva, om än nätt och jämt överleva ska man skrapa med foten och fortsätta "tigga" för att få ha tänderna hela, att få bidrag för att dammsugaren har gått sönder. Ett ekorrhjul som aldrig stannar. Det är som du skriver.. Går man in genom den dörren så har man inget värde längre. Man blir en börda och belastning för samhället och det leder ofta till sjukdom.Man ska buga och vara tacksam för det man får, men vems pengar är det då? Jo mina egna skattepengar som jag får tillbaka några kronor från. Vem betalar vårdavgifterna? Inte politikerna, utan gemene man får gång på gång ringa återbud för att pengar inte finns, eller så går man hem med ett inbetalningskort som inte kan betalas bara för att man är sjuk och måste få vård.
Tyvärr resluterar denna stress i att många blir stressutbrända och får söka sig till psykiatrin, och väl där är man inne i ett annat system som på sikt kan kännas värre än soc dörrar. NU är man helt i händerna på ngn annan, och självkänslan.. den lilla självkänsla man har kvar försvinner. Att därefter behöva gå till en allmänläkare kan vara katastrof, då oavsett åkomma eller sjukdom få kastat i ansiktet att... "Du har ju en kontakt med psyk... Är inte dom bra tycker du." "Och har du ont i ryggen kanske du skulle börja träna på gym, eller gå och simma."
Har du inga pengar så vänd dig till soc...
Jo hallååå.. Det var där det började.
Kontentan blir enligt min mening... Man är en boll i ett flipperspel och ingen människa längre.
Den krassa verkligheten som många lever i, men som kanske har gett upp att kämpa.
Tack Jessica för erat enorma arbete..
Numera sjukpensionär.
margaretap
18 april 2009, kl 08:43
Jessica!
Tack för en jättebra blogg. Jag har läst varenda kommentar och tycker det är synd att det är slut. Nu kommer jag att gå över till Erlings sida i fortsättningen.
Den blir väl tyvärr inte lika synlig, eftersom den inte syns i någon tidning, men den kommer nog att få jättemånga läsare. Ska rekommendera den till alla jag känner.
/Mor till en som får "försörjningsstöd"
Tack för en jättebra blogg. Jag har läst varenda kommentar och tycker det är synd att det är slut. Nu kommer jag att gå över till Erlings sida i fortsättningen.
Den blir väl tyvärr inte lika synlig, eftersom den inte syns i någon tidning, men den kommer nog att få jättemånga läsare. Ska rekommendera den till alla jag känner.
/Mor till en som får "försörjningsstöd"
Lena
18 april 2009, kl 08:44
Nu vill jag inte kommentera socialbidraget som sådant, att det finns är en självklarhet tycker jag. Det jag vill kommentera är vår människosyn och hur vi behandlar andra människor. Det börjar faktiskt redan med grannen, med de du träffar i affären, att bara säga ursäkta mig när man ska gå förbi någon, att le mot den du möter, att hjälpa en människa i nöd.
Igår blev jag fast vid ett trafikljus, min bil slutade fungera och lade av. Jag satte ut triangeln bakom bilen för att se till att bilarna tog en annan fil. Det enda som mötte mig (hundratals bilar åkte förbi) var tutande för att folk var irriterade. Jag stod där och önskade att åtminstone en enda person kunde stanna och fråga om jag behövde hjälp med att rulla bilen runt hörnet medan jag väntade på att någon kom och bogserade mig. INTE EN ENDA stannade och frågade. Till slut kom två som jag jobbar med och hjälpte mig. Det tog ca 2 minuter och jag är så tacksam mot dessa.
En annan gång åkte jag med min lillasyster och en kompis på en enslig väg. Vi mötte två personer i en annan bil som åkte mitt i vägen (vägen var smal), och jag försökte åka ut mot sidan medan han trängde sig förbi. Det resulterade att jag hamnade i diket. De stoppade sin bil och klev ut. De tittade på oss och sa att det där blir svårt att få upp. Lycka till! Och så åkte de!!!
Vi fick knata flera kilometer till en gård och hoppas att någon fanns där och som tur var skulle de förbi just där vi hade vår bil och de kunde hjälpa oss.
Vad är vi för slags människor som slår på de som redan ligger? Var är vår medmänsklighet? Är vi så isolerade grån varandra att vi inte ens kan vara vänliga mot grannen? Folk står ju och kollar i dörren innan de går ut i trappuppgången för att slippa möta sin granne!!!!
Skärpning! What goes around comes around....
Vad har hänt med medmänskligheten?
Igår blev jag fast vid ett trafikljus, min bil slutade fungera och lade av. Jag satte ut triangeln bakom bilen för att se till att bilarna tog en annan fil. Det enda som mötte mig (hundratals bilar åkte förbi) var tutande för att folk var irriterade. Jag stod där och önskade att åtminstone en enda person kunde stanna och fråga om jag behövde hjälp med att rulla bilen runt hörnet medan jag väntade på att någon kom och bogserade mig. INTE EN ENDA stannade och frågade. Till slut kom två som jag jobbar med och hjälpte mig. Det tog ca 2 minuter och jag är så tacksam mot dessa.
En annan gång åkte jag med min lillasyster och en kompis på en enslig väg. Vi mötte två personer i en annan bil som åkte mitt i vägen (vägen var smal), och jag försökte åka ut mot sidan medan han trängde sig förbi. Det resulterade att jag hamnade i diket. De stoppade sin bil och klev ut. De tittade på oss och sa att det där blir svårt att få upp. Lycka till! Och så åkte de!!!
Vi fick knata flera kilometer till en gård och hoppas att någon fanns där och som tur var skulle de förbi just där vi hade vår bil och de kunde hjälpa oss.
Vad är vi för slags människor som slår på de som redan ligger? Var är vår medmänsklighet? Är vi så isolerade grån varandra att vi inte ens kan vara vänliga mot grannen? Folk står ju och kollar i dörren innan de går ut i trappuppgången för att slippa möta sin granne!!!!
Skärpning! What goes around comes around....
Vad har hänt med medmänskligheten?
Carina
18 april 2009, kl 08:47
#52 Johan
"Att visa kvitton är väl inte så högt pris att betala för att få hundralappar/tusenlappar?" och "Man har skyldigheter för att få rättigheter."
Problemet är kanske att när man väl behöver socialen så är man väldigt stressad över sin ekonomiska situation. Just denna ovilja ifrån soc att i förväg berätta om exakt alla papper och kvitton man ska ha med sig är stressande. När man kommer på sitt första möte till socialen så måste man oftast komplettera en del papper vilket gör att beslutet dröjer en hel del, blir man glad och tacksam då? Varför inte bara säga i telefonen att du behöver alla dessa papper med dig för att vi ska kunna ta emot din förfågan om ekonomiskt bistånd. Flera på fattigbloggen bad Jessica om att skriva vilka papper man behöver ha med sig, men jag har följt bloggen från första dagen och har inte hittat denna information ännu.
"Att visa kvitton är väl inte så högt pris att betala för att få hundralappar/tusenlappar?" och "Man har skyldigheter för att få rättigheter."
Problemet är kanske att när man väl behöver socialen så är man väldigt stressad över sin ekonomiska situation. Just denna ovilja ifrån soc att i förväg berätta om exakt alla papper och kvitton man ska ha med sig är stressande. När man kommer på sitt första möte till socialen så måste man oftast komplettera en del papper vilket gör att beslutet dröjer en hel del, blir man glad och tacksam då? Varför inte bara säga i telefonen att du behöver alla dessa papper med dig för att vi ska kunna ta emot din förfågan om ekonomiskt bistånd. Flera på fattigbloggen bad Jessica om att skriva vilka papper man behöver ha med sig, men jag har följt bloggen från första dagen och har inte hittat denna information ännu.
18 april 2009, kl 09:36
We must try and remember what we're here for
You will suffer the darkness alone no more
You will have the strength of all of us gathered here today
That is something they can never take away
You will suffer the darkness alone no more
You will have the strength of all of us gathered here today
That is something they can never take away
18 april 2009, kl 09:54
Jag pratade med en grannar och andra bekanta igår och det verkar vara många som missat "Fattigbloggen" av olika orsaker. Många har inte tillgång till internet och många har helt enkelt bara ögnat igenom nyheterna på Aftonbladet. Kunde det inte vara en idé att ge ut "Fattigbloggen" som pappersbilaga under en period? Kommer den ligga i arkivet på hemsidan en tid framöver?
Tack för den här tiden Jessica *kram*
Tack för den här tiden Jessica *kram*
18 april 2009, kl 10:01
TACK, för att du finns Jessica!
*ros*
Aza
18 april 2009, kl 10:04
Hej och tack för att du visar den andra sidan av Sverige som väldigt många inte vill se eller kännas vid. Klyftorna är stora. Att leva på socialbidrag är det ju knappt att överleva, räkningarna som trillar in varje månad kan knappt täckas med pengar man får. Själv så är jag inte beroende av socialen, men känner en del som är det. Och jag vet hur jäkligt det är. Men man får tacksam för det lilla man får, uppskatta varje krona till sista öret. Jag jobbar deltid, pluggar deltid och ändå så har jag knappt pengar till maten varje månad. Jagar extra timmar hela tiden, men har ibland mindre inkomst än om jag hade gått till socialen. Så vi deltidare tillhör den skaran som också kan knappt klara sig, trots ett jobb. Det gäller att vara innovativ, men många har inte den orken som krävs, lusten har försvunnit efter all den kamp. Vi lever för dagen som vi försöker sträcka ut den som mycket det går.
Så tack för att du visar hur livet funkar för den stora delen av vårt samhälle, för alla behöver hjälp då och då men får den så sällan.
/Aza
Så tack för att du visar hur livet funkar för den stora delen av vårt samhälle, för alla behöver hjälp då och då men får den så sällan.
/Aza
modernghost
18 april 2009, kl 10:13
Den där bilden skulle jag vilja ha som plakat, en stor poster som man skulle kunna hänga upp på socialkontorets ytterdörr, så att människor som går dit skulle veta vad det är dom ger sig in på:
***
En öppning
till det svarta hålet
tomma intet
eviga mörkret
Ett steg över tröskeln
och man faller
faller
faller
som en fjäder
som en sten
i all oändlighet
utan att landa
***
En öppning
till det svarta hålet
tomma intet
eviga mörkret
Ett steg över tröskeln
och man faller
faller
faller
som en fjäder
som en sten
i all oändlighet
utan att landa
18 april 2009, kl 10:19
@-}-}-}--- (det där ska föreställa en ros :) till Jessica ! )
Fattigsidan finns uppe nu,den är underkonstruktion ännu MEN forumet är igång!
Gör din röst hörd,du är inte ensam !Sluta inte berätta!
http://www.fattigsida...
Little Miss Nothing
Fattigsidan finns uppe nu,den är underkonstruktion ännu MEN forumet är igång!
Gör din röst hörd,du är inte ensam !Sluta inte berätta!
http://www.fattigsida...
Little Miss Nothing
Martin
18 april 2009, kl 10:23
Hej Jessica!
Du har skrivit om hur det är att leva på soc! Alltså "Lyxlirarna" i fattigdomens Sverige.
Nu kan du börja skriva om hur det är att klara sig som långtidsarbetslös. Det är en klas lägre än socialbidragstagare.
Som du skriver är soc normen 3800 + hyra på runt 5-6 tusen + el och dyl. Det blir runt 10-11 tusen i runda tal.
En långtidsarbetslös som lever på 50% sjukbidrag och resterande 50% som är 65% av en (lågavlönad) lön från år 2000. Det blir ungefär 8000 kr netto och som ska täcka hyra, el och allt annat som mat, läkare, mediciner o dyl.
Solsemester har man inte ens råd att drömma om för krämporna låter inte sova gott om natten.
Du kanske svarar att man kan gå till soc och begära utfyllnad men problemmen är att jag "äger" en lägenhet som jag bor i.
Jag kan sälja den men det blir inte mycket över eftersom jag fortfarande betalar av ett lån på den. Det skulle kanske räcka i ett år med soc normen men sedan är jag där utan varken lägenhet eller pengar som räcker enligt soc normen.
När du väl skrivit om detta då kan du börja skriva om hur det är att leva som fattig pensionär med krämpor, räkningar, medicin- och läkarkostnader. Det är den fattigaste gruppen i fattigsverige.
Lycka till.
Martin
Du har skrivit om hur det är att leva på soc! Alltså "Lyxlirarna" i fattigdomens Sverige.
Nu kan du börja skriva om hur det är att klara sig som långtidsarbetslös. Det är en klas lägre än socialbidragstagare.
Som du skriver är soc normen 3800 + hyra på runt 5-6 tusen + el och dyl. Det blir runt 10-11 tusen i runda tal.
En långtidsarbetslös som lever på 50% sjukbidrag och resterande 50% som är 65% av en (lågavlönad) lön från år 2000. Det blir ungefär 8000 kr netto och som ska täcka hyra, el och allt annat som mat, läkare, mediciner o dyl.
Solsemester har man inte ens råd att drömma om för krämporna låter inte sova gott om natten.
Du kanske svarar att man kan gå till soc och begära utfyllnad men problemmen är att jag "äger" en lägenhet som jag bor i.
Jag kan sälja den men det blir inte mycket över eftersom jag fortfarande betalar av ett lån på den. Det skulle kanske räcka i ett år med soc normen men sedan är jag där utan varken lägenhet eller pengar som räcker enligt soc normen.
När du väl skrivit om detta då kan du börja skriva om hur det är att leva som fattig pensionär med krämpor, räkningar, medicin- och läkarkostnader. Det är den fattigaste gruppen i fattigsverige.
Lycka till.
Martin
18 april 2009, kl 10:26
Jag har följt din blogg i en månad nu och tycker framförallt att du har skapat en bra debatt. Men jag anser även att du missat en sida av myntet.
Jag har själv levt på socialbidrag, under en period på 90-talet, och det var redan då svårt att få det att gå ihop. Jag vet inte om jag är eller var speciell på något sätt, men jag känner inte igen mig i dina offerberättelser. Visst det var inte lätt att få socialbidrag: Jag fick höra både att jag för för korkad för att förstå regler, för ovårdad för att få ett hyreskontrakt och obenägen att förstå hur man sökte jobb, och skulle därför aldrig få något (länsrätten tyckte givetvis annorlunda. Hovrätten likaså, det brydde sig aldrig om att ta upp fallet när soc överklagade länsrättens beslut). Men jag kände mig aldrig som ett offer. Jag kände en otrolig styrka. Jag kände att som svensk har jag rätt till en skälig levnadsnivå. Jag har rätt till mat på bordet och tak över huvudet, och ingen ska någonsin komma och säga till mig att jag är mindre värd än någon annan.
...men så har jag i och för sig alltid varit lite utav en fighter, och fightas kommer jag snart få göra igen. Kommer snart tillbaka till Sverige efter ett år på studier i England, och något jobb finns inte i sikte. Vi får se vad det säger på soc i oktober, då sparpengarna är slut och jag står där och kräver min rätt, igen, så som jag brukar göra.
Jag har själv levt på socialbidrag, under en period på 90-talet, och det var redan då svårt att få det att gå ihop. Jag vet inte om jag är eller var speciell på något sätt, men jag känner inte igen mig i dina offerberättelser. Visst det var inte lätt att få socialbidrag: Jag fick höra både att jag för för korkad för att förstå regler, för ovårdad för att få ett hyreskontrakt och obenägen att förstå hur man sökte jobb, och skulle därför aldrig få något (länsrätten tyckte givetvis annorlunda. Hovrätten likaså, det brydde sig aldrig om att ta upp fallet när soc överklagade länsrättens beslut). Men jag kände mig aldrig som ett offer. Jag kände en otrolig styrka. Jag kände att som svensk har jag rätt till en skälig levnadsnivå. Jag har rätt till mat på bordet och tak över huvudet, och ingen ska någonsin komma och säga till mig att jag är mindre värd än någon annan.
...men så har jag i och för sig alltid varit lite utav en fighter, och fightas kommer jag snart få göra igen. Kommer snart tillbaka till Sverige efter ett år på studier i England, och något jobb finns inte i sikte. Vi får se vad det säger på soc i oktober, då sparpengarna är slut och jag står där och kräver min rätt, igen, så som jag brukar göra.
anonym
18 april 2009, kl 10:29
Själv heter jag Blizna på fattigsidan.se.
Det är ett vackert ord och jag tror att boken jag en dag ska skriva ska heta så.
Det betyder "ärret".
Kom till fattigsidan.se och diskutera och skapa gemenskap.
Jag förstår inte riktigt ännu hur det fungerar men snart går det som en dans.
/"Här känns det som att jag får göra min röst hörd"
Det är ett vackert ord och jag tror att boken jag en dag ska skriva ska heta så.
Det betyder "ärret".
Kom till fattigsidan.se och diskutera och skapa gemenskap.
Jag förstår inte riktigt ännu hur det fungerar men snart går det som en dans.
/"Här känns det som att jag får göra min röst hörd"
modernghost
18 april 2009, kl 10:37
Tack för en givande, upplysande och mycket välbehövlig blogg, Jessica!
Bra jobbat!
Som många här redan påpekat, skulle det vara bra att få bloggen tryckt. Dock tycker jag att den skulle sprida sig snabbare och nå flera om den skulle publiceras som en bilaga till Aftonbladet, som t.ex. Nöjesbladet.
Men, hur som helst, så gjorde du något väldigt extremt här och jag är uppriktigt förvånad att det gick att genomföra. Har attituder i Sverige börjat förändras? Det märks tydliga förändringar i tidningarnas innehåll på senare tiden - vad kan det bero på? Det kan man undra...
Ha det fortsatt trevligt med din pizza, dina sig och en redig stänkare, det sista lär förmodligen behövas. Skål på dig och för dig, Jessica!
Mvh.
modernghost
Bra jobbat!
Som många här redan påpekat, skulle det vara bra att få bloggen tryckt. Dock tycker jag att den skulle sprida sig snabbare och nå flera om den skulle publiceras som en bilaga till Aftonbladet, som t.ex. Nöjesbladet.
Men, hur som helst, så gjorde du något väldigt extremt här och jag är uppriktigt förvånad att det gick att genomföra. Har attituder i Sverige börjat förändras? Det märks tydliga förändringar i tidningarnas innehåll på senare tiden - vad kan det bero på? Det kan man undra...
Ha det fortsatt trevligt med din pizza, dina sig och en redig stänkare, det sista lär förmodligen behövas. Skål på dig och för dig, Jessica!
Mvh.
modernghost
18 april 2009, kl 10:43
Jag har vari utomlands i 3 år och var tvingat att stanna. Det som har hänt har mycket med det du berättar att göra. Nu kom jag hem och börjar om allt från början och har hittat det underbara bloggen som du har skapat. Jag är oerhört tacksam för dit insats i allmänkunskapen. Du är hjälte. Det är sund att du inte fortsätter eftersom frågan är mycket djupare. Du öppnade ju dörren bara i en månad. Här har du samlat ett stort nätverk av berörda och intresserade.
Stanna om du kan, och förvandla det här blogget till ett ”public policy forum” där ”public diplomacy” kan födas.
Även om du inte gör så, stor tack!
Stanna om du kan, och förvandla det här blogget till ett ”public policy forum” där ”public diplomacy” kan födas.
Även om du inte gör så, stor tack!
Sarah
18 april 2009, kl 10:47
Hej Jessica! Jag har följt din blogg hela tiden. Och jag har inte skrivit nått under tiden för det har kännts för jobbigt.. Det är så mycket jag vill tacka dig för. Det är helt otroligt det du har gjort, du har lyft fram detta som ingen annan lyckats med. Du är en otroligt medmänniska och du visar verkligen att du bryr dig , FRÅN DITT HJÄRTA inte bara "i jobbet".Jag är en tjej som är 21 år.. har hamnat väldigt dåligt i livet då jag hamnade i "socialens klor" som 12 åring.. jag vet hur det är att ha med dom att göra ii många år.. jag vet hur det är att bli förnedrat och trampad på .. Men jag bestämde mig för att ALDRIG ge upp och det lönade sig .. trots att jag sitter på flera stora sjukdomar så har jag tagit mig vidare.Jag har suttit på behandligngshem i flera flera år..där jag blivit utsatt för massor .. när jag äntligen kom därifrån så vart jag helt plötsligt återigen ett offer i socialens klor på nytt.fick socialhjälp men den var inte bra..försökte fly in i kärleken då o träffade en äldre man som jag inledde ett förhållande med, vilket slutade i katastrof eftersom jag inte hade jobbat nått med mig själv..När detta förhållande äntligen tog slut så vände jag mig återigen till socialen och det första samtalet jag ringde då när jag var bostadslös och sjuk då var det en kvinna som sa" du har inte tillräckligt många skulder, du kommer inte få nån hjälp med lägenhet" .hade jag gett upp då, vilket såå många gör FÖR MAN ORKAR INTE. ja då hade jag fått bo hos min gamla farmor,. men jag vägrade ge mig.. efter MASSVIS med samtal OÄNDLIGA MÖTEN massa TJAT och påtryckande från min sida så sitter jag här idag med berättigad ersättning från försäkringskassan för mina sjukdomar och en LÄGENHET FRÅN SOCIALEN, ni vet den jag inte var berättigad? den som högsta chefen godkände på 10 minuter, men den lilla socialhandläggaren sa att jag inte alls skulle få..
Ja ja.. jag tackar dig så mycket igen jessica.. och önskar alla härinne som behöver det ett stort LYCKA TILL NI ÄR STARKA! och så duktigta!!
kramar Sarah
Ja ja.. jag tackar dig så mycket igen jessica.. och önskar alla härinne som behöver det ett stort LYCKA TILL NI ÄR STARKA! och så duktigta!!
kramar Sarah
18 april 2009, kl 11:26
Till Martin #69 och alla som lever under socialbidragsnormen.
Sök hjälp! Ni har rätt till det. De folkvalda politikerna i vårt land har skapat socialtjänsten för att de anser (oavsett partitillhörighet) att det ska finnas hjälp att få om man ligger under "normen".
Sverige är än så länge till stor del ett välfärdsland och ingen (utom vissa rabiata individer och ,tyvärr, många socsekr.) vill se svältande, tiggande människor på gatorna i vårt land.
Sök hjälp! Ni har rätt till det. De folkvalda politikerna i vårt land har skapat socialtjänsten för att de anser (oavsett partitillhörighet) att det ska finnas hjälp att få om man ligger under "normen".
Sverige är än så länge till stor del ett välfärdsland och ingen (utom vissa rabiata individer och ,tyvärr, många socsekr.) vill se svältande, tiggande människor på gatorna i vårt land.
18 april 2009, kl 11:36
Till Lena #61
Nog undrar man.....det enda vi kan göra är att själva hjälpa, visa vänlighet, le och vara medmänskliga.
Jag stannde på natten och tog ett ungt par på släp för dom hade fått fel på bilen. När vi kommit till närmsta mack var dom översvallande tacksamma (vinter, kallt, natten). Dom sa också "Vi hade aldrig stannat! Hur kom det sig att du både ville och vågade stanna?" Jag sa som det var "Jag är uppfostrad så och deeet sitter i ryggmärgen så jag kan inte låta bli. Man kan inte leva och vara rädd för varandra!"
Det roliga och intressanta var att dom sa att i framtiden skulle dom också stanna och hjälpa andra! Så det lönar sig för oss alla, på många fronter, om vi hjälper varandra.
Kram
Nog undrar man.....det enda vi kan göra är att själva hjälpa, visa vänlighet, le och vara medmänskliga.
Jag stannde på natten och tog ett ungt par på släp för dom hade fått fel på bilen. När vi kommit till närmsta mack var dom översvallande tacksamma (vinter, kallt, natten). Dom sa också "Vi hade aldrig stannat! Hur kom det sig att du både ville och vågade stanna?" Jag sa som det var "Jag är uppfostrad så och deeet sitter i ryggmärgen så jag kan inte låta bli. Man kan inte leva och vara rädd för varandra!"
Det roliga och intressanta var att dom sa att i framtiden skulle dom också stanna och hjälpa andra! Så det lönar sig för oss alla, på många fronter, om vi hjälper varandra.
Kram
18 april 2009, kl 11:48
Till A-B Karlsson #57
Just att man blir så knäckt så man inte orkar protestera, kräva sin rätt eller överklaga känner jag igen så väl. Jag har kämpat och kämpat som ensamstående mamma, tunga jobb, sjukdom och nu soc! Innan har jag inte klagat, utan varit nöjd med livet även om jag knorrat lite om pengar.
Det som fick mig att sluta fungera normalt var när soc tvingade mig flytta och lurade på mig en hyresskuld som växt till 60.000kr ung samt flera privata skulder! Jag blev så psykiskt och fysiskt utmattad att jag inte återhämtat mig än, om jag nånsin gör det.
Kram
Just att man blir så knäckt så man inte orkar protestera, kräva sin rätt eller överklaga känner jag igen så väl. Jag har kämpat och kämpat som ensamstående mamma, tunga jobb, sjukdom och nu soc! Innan har jag inte klagat, utan varit nöjd med livet även om jag knorrat lite om pengar.
Det som fick mig att sluta fungera normalt var när soc tvingade mig flytta och lurade på mig en hyresskuld som växt till 60.000kr ung samt flera privata skulder! Jag blev så psykiskt och fysiskt utmattad att jag inte återhämtat mig än, om jag nånsin gör det.
Kram
18 april 2009, kl 11:55
Ville bara säga att du gjort ett bra jobb som satt fokus på "fattigsverige" lite mer och att du och andra på AB faktiskt borde fortsätta jobba med och lyfta frågan även fortsättninvsvis. Sen om de tär i bloggform eller annat är inte det viktiga men en sak är säker, det är viktiga saker!
R.
R.