Jag sitter som fastklistrad varje gång "Spårlöst" tv4 måndagar sänds. Jag grips av människoödet men fachineras av alla de fantastiska människor som adopterar och verkligen finns där och stöttar sina barn. Tårarna är nära.
Jag hoppas och tror att ingen mor i världen lämnar ifrån sig sitt barn med vilja. Många är unga, fattiga och kan inte ta hand om sitt barn och få det till ett bra liv. Det gör färfärligt ont i varje mors hjärta att lämna ifrån sig sitt barn och jag tror att man aldrig glömmer sitt barn. Hade man haft möjligheter i fattiga länder så vill nog alla leva tillsammans, i normala fall, givetvis finns det även här undantag.
Alla blir inte adopterade och alla får inte ett bra liv, utan bli gatubarn.
I de fall de berörda barnen i Spårlöst hittar sitt ursprung och finner glädje blir jag också rejält rörd.