Vi får väl se...

Nu vill jag inget annat än att vara ute i solen mest hela dagarna. Ligga vid sjön, ut och rida, kanske till och med bada med hästarna. Snart är det semester, snart är det bara det som gäller.

Är det ett omen om att skit kommer in i mitt liv? Borde jag se det som om de högre makterna tycker jag är skit? Är det mitt öde som talar till mig? För hur jag än försöker så kan jag inte i mitt liv förstå hur en mås har lyckast placera sin skit på min balkongdörr av en händelse. Den måste ju haft ett uppdrag att genomföra för att kunna precisera sig så, eller?

Idag fick jag den, den fina nya leksaken. Det här är ju något nytt för mig så jag var lite tveksam till att pröva den, men det är klart att jag inte kan motstå...

Efter fyra timmars väntan här hemma så gav jag mig på den på allvar och jooooo den funkade! Den funkade väldigt bra, men fan det gick så snabbt och hårt, jag hann ju i knappt med själv och en halvtimme efteråt känner jag av effekterna i hela kroppen fortfarande. Mina läppar är forfrafande svullna och halvt bortdomnade (jo jag menar läpparna i ansiktet), mina bröst är redo för beröring och resten av min kropp bara väntar på mannen i mitt liv.

Jag vet inte ännu vad jag ska tycka och tänka om min leksak, den visste ju helt klart vad den gjorde, men frågan är om den inte visste det lite väl bra, det gick ju såååå snabbt.

Jag får nog utforska saken lite närmre tror jag...

Tänk hur saker och ting kan förändras, hur ens livssyn kan förändras nästan från en dag till en annan. Det var inte länge sedan jag var helt slutkörd, mentalt tom och utan någon som helst energi. Vad härligt skönt det är när man börjar ta sig ur det tillståndet. Vad underbart det är när man nästan är helt tillbaka på topp.

Just nu har jag så otroligt mycket energi och den energin lägger jag på mig själv och min egen framtid. Jag fokuserar på mig för det är vad jag behöver och det känns obeskrivligt bra. Jag har lite jobb kvar att ta itu med, men det är bara en tidsfråga innan jag har fullkomlig igen.

Livet spelar en små spratt och tänk så många nyanser det bjuder oss på.

Jag har aldrig ägt en sådan tidigare, jag har aldrig testat att leka med en sådan någon gång men man har ju sett och hört om dem. De ska ju vara så fantastiska sägs det.

Tidigare har jag väl tänkt att jag kanske borde testa, men om jag ska vara ärlig har jag egentligen inte varit så nyfiken, men igår kväll var jag tydligen det. Igår kväll, klockan var närmare tolv och jag borde ha gått och lagt mig för länge sedan, så beställde jag mig en alldeles egen leksak på nätet.

Den verkar sannerligen lovande, inte för stor, inte för ful, inte för söt inte för någonting utan bara alldeles perfekt. Dessutom ska den vara bra för både det ena och andra, den borde kunna höja mig till oanade höjder. Hoppas jag!

För er nyfikna kan jag säga att jag hittade den här.

Jag väntar med spänning på min nya fina leksak!

På flyget hem lade jag märket till en man. Mannen som satte sig brevid mig var lite äldre, äldre än mig då alltså, han var i 55 - 60-årsåldern. Han såg ut som urtypen av en konstnär, en äldre lite vimsig konstnär som målar tavlor. Hans byxor och jacka eller var det kanske en slavsig kavaj var begefärgade. Han hade en vit- och blårandig tröja under, en snusnäsduk kring halsen och ett par väldigt slitna svarta skor som var täckta med alla tänkbara fäger. På huvudet hade han en blå basker a la konstnär och det mörka håret var rufsigt, lockigt med några gråa insprängda strån. I den ena handen hade han en sliten gamal väska som såg ut att vara minst 20 år gammal. Han var som tagen ur en gammal film om konstnärer och det enda som störde bilden var den datorväska han hade i den andra handen.

Han började resan med att läsa aftonbladet, eller var det kanske Svenskan? Han slog upp tidningen, Aftonbladet, men i mittuppslaget hade han placerat Svenska Dagbladets finansdel som han lusläste från början till slut. Jag tyckte det var lite lustigt att han försökte dölja vad han egentligen läste, var det för att finansdelen inte alls passade in i hans konstnärsimage? Det kanske inte passar sig att en konstnär läser finanssidorna? Han var dock så koncentrerad när han väl börjat läsa att han inte lade märket till mig och mina nyfikna blickar.

Lagom tills flygplanet lyft och nått sin maxhöjd, när lamporna slocknat för säkerhetsbältestvång lade han undan tidningen och lutade sig tillbaka. Han slöt ögonen och somnade in i en lätt sömn. Flygturen tog bara 35 minuter och när planet landade skuttade det till lite. Det var förmodligen en vindpust som slog till planet så att det åkte lite i sidled. Konstnären som fortfarande sov blev så rädd att han automatiskt satte sig framstupa med händerna över huvudet. Han kurade en liten stund tills han insåg att det inte var någon fara, tittade sig förvirrat runt och utbrast till mig Oj vad rädd jag blev!. Ja, sade jag, planet hoppade till lite vid landning. Ja, ja, det blåser nog en hel del, svarade han och nöjde sig där med konversation.

Strax där efter reser han sig upp, tar sina väskor och går sin väg. Han lämnar mig med mina tankar om vem han är, vad han har gjort och vart han är på väg. Har han sitt hemvist på Gotland där han lever i en liten stuga långt ute på landet och målar naturen, havet och de karga omgivningarna? Har han en stuga där ute han åker till så fort han får chansen men bor i Stockholm till vardags? Var han på väg till Stockholm för att ställa ut sina alster han har arbetat med under det gånga året. Är han en känd och framstående konstnär? Borde jag veta vem han är? Lever han som en erimit ute bland de karga klipporna på Gotland eller kanske till och med ute på Fårö, eller är han en social man som lever gott bland vänner och nära? Kanske han inte ens är den konstnären han vill framstå att vara, kanske han lever gott på penningplaceringar men tycker om att se ut som en fattig konstnär.

Jag vet inte varför men av någon anledning lämnade han ett avtryck hos mig, han gjorde mig nyfiken på hans livshistoria. Kanske var det just det han är ute efter, att få människor omkring honom att fundera.

Det är lustigt det här med åldrar. Det var ju inte många år sedan 25 verkade ganska så gammalt, eller jo ganska så många år seden då, men ändå. Numera får jag snudd på åldersnoja när jag tänker att jag inom mindre än två år kommer att fylla 35.

När jag fyllde 30 år funderade jag länge på om jag skulle ha en fest eller inte. Det kändes inte som om det var så mycket att fira. Till slut bestämde jag mig för att det var bättre att fira och minnas det roliga istället för att avstå och inte minnas alls. Sagt och gjort, jag hade en superhärlig 30-årsfest som var mycket lyckad.

Ett år senare när jag skulle fylla 31 år var det katastrof. Usch det var bra mycket hemskare att fylla 31 än 30. Det var precis som om det var på riktigt nu. När kan man ju inte längre säga att man precis har passerat 30-årsstrecket, man är inte längre nybörjare. Det året firade jag utan att överdriva i en veckas tid. En dag med familjen, en dag med nära vänner, en dag med arbetskamrater, en dag med nära vänner och familj, en dag med ännu fler vänner osv. Det var en riktigt rolig vecka måste jag säga.

Nu när jag både hunnit fylla 32 och 33 år så har det här med 30 avdramitiseras och nu hägrar 35. Usch så hemskt för 35 är verkligen, verkligen vuxet på RIKTIGT! Dessutom såg jag inne på någons sida här på bloggen och där stod det 39 år. Ve och fasa för att fylla 39 tänker jag nu, för tänk, då är man ju nästan 40 och 40 är ju läskigt gammalt.

Ja jag antar att det fortsätter på detta vis. Jag hoppas att jag kan förlika mig med min ålder då som nu. Frågan är om jag alltid kommer att tänka så här eller om det handlar om att jag inte gjort allt jag skulle ha velat göra innan man blir "gammal".

Läs mig, förstå mig, fundera, resonera ,diskutera. Vrid, vänd, vik ihop, väckla ut. Lär dig, lär mig, utveckla dig, utveckla mig, utveckla oss. Låt mig förstå dig, lär dig förstå mig, håll med mig, var emot mig, argumentera, skrik och skratta. Bli berörd, bli glad och ledsen, förbannad, fundersam och rörd. Gör mig arg, undrande, sökandes, få mig att fundera. Var en bitch, var en vän, var en komiker, var ifrågasättande, men vad du än gör, tråka inte ut mig genom att lämna mig oberörd.

/Jaja

Dagen har varit bra, riktigt bra faktiskt. Min underbara chef har varit god nog och hållt sig borta från kontoret! Jippi så skönt! Prestationerna har varit som de bör så jag känner mig riktigt nöjd nu.

Idag pratade jag bland annat med en potentiell kund som jag pratat med ett antal gånger tidigare. När jag sade att jag helt säkert skulle kunna fixa den kandidat han söker blev han imponerad! Fixar du detta åt mig Jojo så lovar jag att jag ska bjuda dig på... hmm.. eeh en hel flaska XZQ (Nej det heter inte så, jag fattade bara inte vad det var men gott lät det och framför allt exklusivt!).  sa han.

Jo mina kunder har en förmåga att säga sådana saker till mig.  Så nu lär jag ju  jobba baken av mig för att fixa detta underbarn till honom. Det gäller ju att leva upp till det när man varit så kaxig! *Host*´Å andra sidan kan jag inte påstå att det skulle skada med lite mindre rumpa!

Något jag annars kan rekommendera er alla är att inte, absolut INTE gå på Medborgarplatsens Systembolag klockan sex en fredagskväll när våren är som varmast. Jisses så långa köer och så mycket folk, men skam den som ger sig!

NU ska ett glad vin verkligen smaka! SKÅL!

Idag känns det verkligen som om livet är på topp! Solen skiner, det är ljummet i luften och fredag! Dessutom har jag överpresterat på jobbet redan och det känns så skönt. I helgen ska jag till Ikea, vara ute i det finfina vädret och träffa lite vänner. Jag ska dessutom se till att arbeta på mitt blivande företag och söka lite jobb.

Livet är väl ändå underbart?

/Jaja

Det gör mig alldeles, alldeles jätteglad att det faktiskt blir uppåt 20 grader i helgen! Tänk er så underbart och tänk vad härligt med massor av sol!

Det enda negativa med dett är ju att jag hade planerat att jobba lite på min blivande framtid i helgen. Ja ja jag hinner kanske det med, men ut måste jag ju bara när värmen kommer!

/Jaja

Ja att det är ett nytt inlägg när det är en ny blogg är väl kanske inte så underligt, men här är jag i alla fall!

/Jaja