MissPezzimizt

Jo, jag överlevde Blåkulla o Påsken i år med - som den rutinerade Häxa jag är nu
:D

Efter önskemål kommer här........ återigen.... 


Påsken sög MUZTEN ur Häxan…!!
Men, annars är påskmust faktiskt riktigt gott!!
Jag är helt slut efter den GULA helgens bravader och har käkat både Ägg och PåskGodis till figurens förbannelse. Jag måste uppgradera min kvast till nästa år och skaffa mig en nyare modell.
Resan till Blåkulla tog en evighet och jag blev omflugen av den ena fartdåre-kärringen efter den andra.
Snacka om träsmak i baken, när jag väl landade! *ont*

På vägen tappade jag både kaffekitteln och Katten (Smulan), då jag var tvungen att väja hastigt för att inte bli ner-prejjad av ett flygplan, fullproppat med rikemans-häxor som reste 1:a klass.
(Smulan får jag döpa om till Fläcken, om hon nu inte lyckas att landa på tassarna någonstans i Belgien.)

Kaffekitteln var en STOR förlust för mig,för utan koffein-kicken så blev det svårt att hålla sig vaken.
Trots allt, jag är ju trebarns-Kärring nu!!
Dock så framhävde Sömnigheten mina Ögon-påsar och alla mina rynkor extra mycket, så min IMAGE var klockren.
En nykommen finne gjorde också susen.
Efter lite concealer och puder så passerade den som värsta vårtan.
Jag var rätt i modet för en gångs skull!

Väl framme så upptäcker jag att PåskGubben skickat ned sin syster som flickväns-vakt, så där STÖRTADE mina "Härja Fritt och Flörta Planer".
(Åhh. Smulan.)

Istället för sjalett hade jag en blommig duk som jag snuvat morsan på och det blev en hel del höjda ögonbryn ifrån de andra påsk-kärringarna i senaste fjäderprydda modellerna. Jag kanske blir känd som FUSK-Häxan nu (trots min krökta näsa) och blir antagligen utan inbjudan nästa år!??

Jag lyckades i alla fall lägga ägg (i morfars skägg.) eftersom det var tiden mitt emellan i cykeln. Min ägglozzning satte fart på hormonerna och jag kacklade som en riktig Höna om problemen med Tuppen och Kycklingarna där hemma i hönsgården, för ett gäng sympatiska Kärringar från Sjukvården.

På vägen hem BÅGNADE kvasten av min tyngd efter all påskmat.

Väl hemma så sa PåskGubben:
- Vad du ser SPÄND ut! Som om någon stuckit upp en pinne i arslet på dig!!
- Åhhh.. om du bara visste!!
*snegla surmulet på smala kvastskaftet*

Sedan haltade jag in i sängen, drog täcket över huvudet och tackade alla Påsk-Gudar för att det är ett helt år tills nästa ruggtid!!

*kramen..*
:D

-----------
Alla fördelar med Internet och elekronisk post kan vara hur jädrans bra som helst, så länge man inte råkar skicka någonting fel, eller får alldeles fel mail-adress.
Då är det inte riktigt lika lyckat längre!!
Jag minns den sommaren, då jag nyss hade träffat och lärt känna min karl!

På den gamla, goda tiden då vi var nyförälskade och passionerade(och ett par överhuvudtaget, skratt), så var han och gnetade ett par veckor i vår trevliga Hufvudstad.

Jag ville skicka nytagna och lagom avklädda foton (på mig.. hehe ) till honom som en överraskning, och jag knåpade ihop ett gulligt (läs: porrigt) mail om allt kul vi hade kunnat hitta på (både utanför och iiii sängen) om/när jag åkte upp till honom.
*skrattar lite och känner en rodnad sprida sig över kinderna*

Jag fick iallafall mailadressen av karlen på ett sms ( förnamn.efternamn @ hotmail.com... Inget svårt alls ju… trodde jag!!) och skickade sedan, alldeles fnittrig och lite lagom glad, iväg min lilla överraskning.
Men den eftermiddagen var det istället jag som blev lite lagom överraskad...... !!

Svaret i min mailbox lät som följer:

" Hejsan du "Mitt namn" !
Vad trevligt att Du skrev till mig....
Jag är en 22 årig infödd stockholmskille och ja, vad jag heter, ..... det vet du tydligen redan.
TACK för väldigt fina Bilder och Ord ! :D
Du är jävligt fräsch !!!

MEN…. Jag tror… att Du tror…. Att JAG är någon annan… än den jag faktiskt är !
Trots detta, Om du kommer och besöker Sthlm i sommar så tveka inte att höra av dig. Jag har typ samma intressen som du. ;) "



ARRRRGGGHHHHHHH!!!
*höll på att DÖ av pinsamhet*
Och jag var både ARG och GENERAD när jag ringde min pojkvän (som ger ut fel adress när Han är stressad tydligen..) och jag lipade som ett barn.
Han bad om ursäkt ca 1006 ggr innan jag äntligen förlät honom.

Ibland ville jag vara elak och då jäklades jag dock tillbaka med honom och utbrast:
- Nä , nu är jag sådär lite lagom sugen på Lammkött igen. Jag tror jag går och mailar din namne, hehe ! 
Eller:
- Fy för vad Du är trist och "gubbig" idag ! Vad kostade en enkel tågbiljetten till Stockholm nu igen ???
...om blickar hade kunnat mörda....   ;)

Hmmm.... Kanske är felsända mejl inte så himla tokigt… för självkänslans skull ??!
*flina*

------

Jag sitter och funderar …..
(Nä, det osar inte bränt!! *räcka tunga*)


* Varför klyddar och hackar datorn ALLTID, när man är trött, vill lägga sig, men bara mååååste fixa en sak till???

* Varför fastnar man i VARENDA JÄDRANS rödljus i stan, de gånger man har riktigt bråttom någonstans??
(Hmmm… märks min frustration idag, tro??)

* Varför har man HUR MYCKET TID SOM HELST att fördriva, när man har riktigt trist (minuterna som skulle blivit timmar måste ha dött?!) och absolut ingen tid alls, när man äntligen har jätteskoj??

* Varför är alltid PENGARNA SLUT precis innan Löning, när man alltid behöver dem som mest?

* Varför kan man INTE SOMNA, när man vet man ska upp tidigt nästa morgon och göra viktiga things?
Och varför är man så förbenat trött, att man sitter och nickar i soffan, när man ska ha myskväll och inte behöver lägga sig?

* Och VARFÖR frågar jag varför, när jag egentligen redan vet svaret??



...... Jo, det är nämligen "Lagen om all jävlighet" som styr det här!!!
Livet vill "fucka" en helt enkelt !

Nöjd kan man tydligen vara när man är död ??!?!



Nääe...  LiggaDags, nattinatt .....
*gone*

Fait accompli

Fait accompli
Allting är sagt
Jag måste ge mig för en stenhård övermakt
Jag ville tro på vår kärlek ändå
Du står i vår hall
och blicken är kall
Och nu vill du gå

Böcker och sånt hämtar du sen
men jag tror aldrig du vill komma hem igen
Vi hade ett liv,
lät det glida förbi,
vad lättjan förstör
nu står vi inför
ett Fait accompli

Och slagen i spillror ligger min värld
Hopplös för alltid försvunnen förbrunnen
av lågor förtärd
Ur askan går du
pånyttfödd och nu,
nu är du fri
Det är Fait accompli

Skulle vi hört,
skulle vi känt
att något särskilt, något konstigt hade hänt
Tecken i skyn nej dem såg inte vi,
vad ledan förstör,
nu står vi inför
ett Fait accompli

Min Kärleks Gudinna och Bästa Vän
Ekot av klackar i trappan dör ut och en dörr slår igen
En saga är all
ett ömkansvärt fall
Vårt haveri
Fait accompli

Och slagen i spillror ligger min värld
Hopplös för alltid försvunnen förbrunnen
av lågor förtärd
Ur askan går du
pånyttfödd och nu,
flyger du ut,
fågeln Fenix till slut
Nu är du fri
Det är Fait accompli

Fait accompli

Fait accompli

http://www.youtube.com/watch?v=V3grEtYedXY



*suck.... *

Jag är en fruktansvärt nojjig turizt och borde egentligen stanna hemma och skona alla medresenärer och deras nerver!
Men Tji den!
- Om jag lider… så ska andra också ha det trist..hehehe!!
*gnuggar händerna elakt*
Rädda och pezzimiztiska mamman klagar, gnäller och oroar sig över precis allt möjligt:

På vägen till KanarieHolmarna sitter jag likblek och klamrar mig krampaktigt fast i flygplansstolen, samtidigt som jag frågar pojkvännen om minzta lilla ljud eller turbulens.
- Vad var det? Kan vingarna lossna? Varför gråter spädbarnet så… vet det något som vi inte vet?? När är vi framme? Varför är det så kallt??

Väl framme så får jag GIVETVIS min mens (5 dagar för tidigt) och panikartat stoppar jag trosorna fulla med toapapper, med samma konsistens som smörgåspapper, innan vi springer i flygande fläng för att hinna med vår turistbuss till hotellet.
- Det var den jävla semester-passionen det! Jätteskoj! Ska jag behöva gå omkring i bikini med en mage uppsvullen som en ballong??

Andra dagen är jag översållad med soleksem, röda små kliande skit-prickar preciz överallt, samtidigt som jag bränt både näsa, händer och fötter i solen.
(Svensk Blekfis som jag är ... så blir jag RÖD direkt).
Allt gör ONT och är Besvärligt!!

På fjärde dagen börjar jag sakna barnen något alldelez fruktansvärt (trodde jag ALDRIG, men omöjligt händer när man minst anar det!!) och för att bedöva dåliga samvetet över att mamma har Roligt ????, utan kidz, så shoppar hon upp karlens halva lön på leksaker, kläder och godis till de små.

Näst sista dagen känner jag mig illamående och börjar givetvis inbilla mig att jag har någon tropisk variant av maginfluensan.
- Fan, skulle aldrig käkat den där bakade potatisen! Eller var det kanske räktoasten? Eller spättan?? Öhhh… döda mig, någon! MÅR ILLA!!!
Killen erbjuder sig att befria mig från mina plågor med en omedelbar strypning, men vore synd om han åkte i fängelse, .......... så jag tackar nej.
Börjar iztället oroa mig över flygplansfärden hem!!!

Väl tillbaka i Sverige-land gråter jag nästan av lättnad, även om jag "håller masken" för alla som frågar om vi haft det trevligt utomlands på tu man hand!!
- Jo, var så varmt och skönt! Underbar mat och härligt väder! Tur man får sådana här chanser att VILA UPP SIG!!
*ler falskt*

Sedan kommer skrikiga kidzen!
De klagar otacksamt över presenter, äckligt godis och fel färger på kläderna man inhandlat. Och 3 timmar senare, när de äntligen ligger i sängen, smyger jag närmare karlen och frågar försiktigt:
- Åhhh..Älskling, när kan vi åka nästa gång???

Jag har varit totalt förvirrad sedan barnsben!!
Och en riktig tvärt-emot-unge!!

På min lillasysters dopdag så klämde min pappa (jädrans Knas-farsa!) mina fingrar i bildörren på gamla Volvon. Jag tjöt i högan sky och morsan fick provisoriskt knyta en vit näsduk om mina onda fingrar.
( Oh ja… det gör genazt mindre ont med en nedsnorad bomullsbit…)

*himlar med ögonen*

Inne i kyrkan satt folk tysta i bänkraderna, åtminstone tills prästen kom in i sin vita klädnad, då jag högt ropade:
- Titta… nu kommer Doktorn och lagar min hand!!
( Hmmm … Det fnissades rätt så rejält i kyrkan… men inte fanken hjälpte det mot mina onda fingrar! *suck*)

Om det var något man absolut inte fick göra som barn… , så var det exakt precis det som jag skulle göra som trotsig liten flicka. (Åhhh… Ljuva 70-talet… då tapeterna och kläderna var äckligt brun-orange-färgade i blommönster och pedofiler inte ännu var uppfunna.)
Vi var på picknick i en skogsglänta där det fanns en liten bäck.
För att hålla oss borta från vattnet och eventuella drunkningsolyckor, så varnade mamma och moster för krokodilerna som gömde sig bland pinnar och grodyngel.

- Åhhh.. Spännande ! Undrar hur de därna krokodilerna egentligen ser ut ??, funderade jag, försökte se någonting.... vinglade .. balanserade.... och drattade givetvis på ändan.

Trozorna var våta och min tröja var genomsur… Morsan var allmänt bara sur!
Men jag var skitglad över att jag inte hade drunknat, råkat svälja ett grodyngel eller blivit krokodilskinn.. nä, förlåt mig… alligatorföda, menar jag ju givetviz!! *ler*

Sedan drabbades jag av det fruktade, personlighetsförändrande helvetet som börjar på bokstaven T !
Då när man blir alldeles totalt vilsen i pannkakan och inte vet vad man slänger för grodor (eller ankor) ur sin förut så välvårdade mun.
- NÄ.. inte Tourettes syndrom… något mycket, mycket värre… nämligen TONÅREN!! *trumvirvel*

Min ogräddade pannkakssmet innehöll 2 mått dåligt självförtroende, 1 kg naivitet, 3 teskedar trotsighet, 4 gram nedvispade akne-prickar och nästan en hel liter känzlighet. (Det blev många, långa och svåra regn-perioder pga hjärta, smärta, romantik och drama-spel)
Jag var minst sagt lovligt förvirrad, förutom att jag konstant "bumpade" in i möbler, saker och folk, eftersom jag var ovan vid min nya, mjukare kropp.
Nåja… jag överlevde! ( BAH!!! Jag hörde nog hur några feminizt-hatande män suckade besviket där… hehehe !)

Och nu för tiden är jag en grym Expert på att vara BÅDE förvirrad och att baka världenz bästa pannkakor (enligt min stora påg… som jag aldrig tänker klämma fingrarna på !!)
Mina tröjor och trosor är nu torra (för det mesta) och jag har skaffat mig en hel del (krokodil-) skinn på näsan!!

*>PÖZZ*

Jag ska erkänna att jag tror jag är en Cyborg eller nåt?!

Kanske har jag en högspänningsledning eller en stålplatta inopererad innanför skallbenet?? (Skulle vizzerligen kunna förklara de FRUKTANSVÄRDA migrän-anfallen ju.)
Eller så är jag en kvinnlig Terminator, utan att veta om det?!
Varför jag tror detta?

Jo, för att jag har en kuslig, nyupptäckt förmåga att kunna påverka elektriska saker runt omkring mig, ............... och då speciellt mobiltelefoner !!
* Väntar mig att FBI eller CIA snart bryter ner min dörr och använder mig som experiment i något undangömt laboratorium… en aning paranoid och smågalen *.

Ni vill ha exempel, säger ni??
Ok… here we go….:

En väns mobil fick FLIPP och började texta mig tomma sms.
Jag fick ca 12 st, innan jag hann ringa upp och fråga varför han höll på med telefonterror. Vännen var totalt oförstående, då hans mobil legat i fönsterkarmen och han inte enz var i närheten.
Varför sms:ade den just mig? :(

Ett av mina Ex råkade slänga in sin mobil, tillsammans med tvätten, på 40 grader strykfritt. Jag hade ett 8 minuter inspelat skvalp-meddelande på min telefon, då hans nalle tydligen ringde på hjälp, innan den dog i den skummande tvättmedels-döden!
Grymma öde!

Min syster kom och sörplade i sig gratiskaffe hos mig (som vanligt…flina) och lade fram sin mobil på mitt köksbord.
Jag tog upp och tittade på hennes nya display-bild ( värsta porr-hunken ) och lade tillbaka telefonen.
Plötsligt pep den till och började sedan ladda batteriet… utan att vara kopplad till någon laddare whatsoever??!!

Det är dock inte bara mobiler som Freakar Ut i min närhet. Jag får stötar av bilar och lyckas ladda ur bilbatterier bara jag åker med en sväng på stan.
Jag har ( omedvetet??) kraschat exets hårddisk och också fått vännens kaffekokare att börja brinna. Vid de tillfällena var jag BARA irriterad över något och svor fruztrerat inom mig.
POFF !! så dog karlarnas maskiner i ett rökmoln och ett hav av gnistor.

Ouppps?!

När teven plötsligt la av en söndag, så ropade ex-pojkvännen:
- Vad gjorde du nu då?
( Positivt dock att han inte längre tjafsar med mig…blir ju dyrt med nya apparater varannan månad!! )



Hehehe…..I`ll be back… Hasta la vista, Baby!!