| ödmjuk medkänsla empati älska vara närvara sanning |
Vi pratar om kärlek och hur det är att älska, samtidigt konkurrerar vi med varandra.
Vi kräver förståelse och omtanke trots att vi inte förstår riktigt oss själva.
Ofta påstår vi att kärleken är fri och förklarar hur känslan är att älska, i samma stund gör allt för kontrollera den andra.
Vi flyr från eget ansvar men omedvetet skyller ifrån oss på alla andra.
Vi påstår att vi förstår hur andras liv är men vi kommer aldrig i närheten av deras känslor eller tankar.
Och när vi tror att vi sparar sanningen föratt inte ska såra den andra, men vem lurar vi egentligen? mer än oss själva.
För det mesta är vi livrädda att möta andras kritik, försvaret blir att vi kritisera de andra.
Så många gånger vi missar livets finaste budskap, bara föratt vi antar även misstänker det värsta.
Vi dömer och värderar samt väger varandras ord och gör de till våra egna tankar,och när vi tolkar hamnar vi ofta i vår egen fälla.
Vi talar med andra om personer som vi aldrig har möt, och förklarar hur de borde leva, med andra ord egot måste underhållas föratt komma bort från oss själva.
Vi längtar och önskar, men frågan är hur ofta önskar vi och ber för någon annan?.
Vi är experter på andras känsloliv men på vägen missar vi det väsentliga och ögonblick tar sig till nästa.
Vår trygghet zon är en stor och gammal börda från en trossats där ingen förändring våga sig komma.
Men den största förmåga som vi har gemensamt att vi anpassar oss medan vi jämför oss till alla andra.
Att odla närvaro skapar medkänsla och ödmjukhet snarare än separerar och vi får rikedomen om oss och även alla andra.
.
Copyright.