Barbamama

Natten mot i går vaknade jag av en hemsk smärta i axeln och ut i armen. Tårarna bara rann och jag visste inte vad jag skulle ta mig till, det blev inte så mycket mer sömn den natten. I morse när jag gick till jobbet värkte det fortfarande, ringde doktorn när jag kom till jobbet och fick en tid i dag.

I dag när jag vaknade så hade jag inte alls så ont som i går, vissa rörelser gjorde ont men jag kunde använda armen som vanligt, vilket jag inte kunde i går. Kändes konstigt att gå till doktorn, men jag gjorde det ändå. Han kände och klämde och det gjorde ju ont, men han kunde inte göra mer än att konstatera att det är så det är med denna sjukdom. Inget kändes svullet eller inflammaterat. Han förnyade mina mediciner och gav mig även nya...

Är sjukt less på denna sjukdom, kan förstå människor som tror att det bara är ngt man hittar på, får ju själv sådana tankar. Ena dagen har man så ont så man skriker, andra dagen känns det ok... helt enkelt sjukt...

Här mörklägger jag hemmet, drar ned persiener, vi är inte hemma ;-) Orkar inte med alla barn som ringer på i dag, godiset är för länge sedan slut.... Nu är det stängt hos oss. En undran, affärer runt omkring mig hade lösviktgodis på extrapris förra veckan, inte den här veckan. Antar att de gör så för att verklinge tjäna pengar, för vem har kvar godis till idag om man köpte det förra veckan? Inte jag i alla fall, så då blev det godis för ordinarie pris denna vecka....

Ska berätta om resan till Barcelona..snart... foton kommer också snart... det var en toppenresa i alla fall :-)

Direktrapport fran Spaninen... i morgon bar det av hem igen... vill inte till kylan och det trakiga vadret.... Har har vi haft det superbra, varmt, soligt och skont. I dag ar det den enda dag som inte solen har skinit. Istallet har det varit mulet, lite regn och blast jattemycket, men det har varit UNDERBART! Varmt ha det anda varit och vindarna har varit ljumma.. sa himla skont.. Jag har fotat massor, som vanligt.. men vi har inte gjort det vi hade tankt fran borjan, vi har gjort andra harliga saker. Ska beratta om det nar jag ar hemma...Jag mar bra i alla fall!

Ett man och en kvinna var på semester, efter middagen ville maken ta en tupplur. Frun bestämmer sig då för att ta en tur i båten, fastän hon inte känner till sjön. Hon åker ut en bit, lägger ankar och tar fram en bok och sätter sig och läser.

Plötsligt kommer skogvaktaren förbi i sin båt. Han stannar bredvid kvinnan och säger:
- God morgon, frun! Vad gör ni?
- Jag läser en bok, svarar hon och tänker, syns inte det?!
- Det är fiskebegränsning här, informerar han.
- Ja, det är möjligt men jag fiskar inte, jag läser.
- Ja, men du har utrustning till det. Så vitt jag vet, så kan du ju börja när som helst. Jag måste ta med dig in till stationen och skriva en rapport.
- För att jag läser? svarar hon tvivlande.
- Ja, det är fiskebegränsning här, informerar han igen.
- Men jag fiskar ju inte, jag läser.
- Jo, men du har utrustning till det, så du kan ju börja när som helst. Jag måste ta med dig in till stationen.
- Om du gör det blir jag tvungen att anmäla dig för sexuella trakasserier, säger kvinnan.
- Men jag har ju inte rört dig, säger skogvaktaren.
- Det är sant, men du har utrustning till det. Så vitt jag vet, så kan du ju börja när som helst.
- Ha en bra dag, frun! sa skogvaktaren och åkte iväg.

SLUTSATS: Argumentera aldrig med en kvinna som läser. Det är troligt att hon kan tänka samtidigt.

Så i dag... äntligen.. eller vad man nu ska säga.... så fick min son sin diagnos.. det blev så som vi trodde ADHD, fast utan hyperaktiviteten, han är mer åt det andra hållet.. Sedan fick vi även utlåtandet från sjukgymnasten på habiliteringen... den var både positiv och negativ, det positiva var att han är väldigt duktig med bollar, att kasta, fånga osv. där var han över och till och med mycket över medel.  När det gällde balans och kordinationen var det åt det andra hållet, han var väldigt långt ifrån medel. Så det är något vi måste ta med till gymnastiken och något han måste träna på. Vi ska bli kallade till habiliteriingen även om det normalt inte är där som vi ska vara men de tyckte att han kunde få hjälp där till att börja med.

Samtidigt som jag känner mig enormt lättad att vi äntligen har diagnosen så känner jag mig helt tömd, helt slut.... vet inte om jag ska släppa fram tårarna eller hålla tillbaka.. Jag är också arg för varför kunde de inte ha lyssnat på mig tidigare så han kunde ha fått hjälp när han fortfarande gick på låg eller mellanstadiet, nu går han på höstterminen i nian och ska välja in till gymnasiet i början av nästar år....och han kommer nog inte ha de betyg som han behöver...

Känner mig ensam i dessa tankar, skulle behöva lite bakup lite omtanke just nu....

Samtidigt som jag känner mig ledsen och arg känner jag mig stolt, enormt stolt över min son. Han är fortfarande så himla glad och positiv. Jag har märkt på honom att han mår bra av att vi har gjort denna utredning, han försöker ännu mer att få till det i skolan och han lyckas flera gånger och blir så himla glad över det. Han har också blivit lugnare och mer öppen i och med denna utredning.

En sak som fick oss att skratta i dag i alla fall var när han berättade att han hade blivit mätt och vägd.. och han var inte lite stolt när han talade om för mig att han var 179 cm lång! Den där lilla bebisen som jag fick för snart 15 år sedan är nästan 180 cm lång.. hur kunde han bli så stor? Varken jag eller hans pappa är direkt långa.... goungen min....

fick i dag en beställning på en bild... har fått 2 uppdrag där de vill att jag ska fota... bara att inse det finns de som gillar mig och det jag gör......måste fundera på det här...en härlig känsla..

så var det då dags att räkna ned dagarna till nästa resa. På lördag åker jag och lillkillen till Barcelona med min väninna. Jag har checkat in oss på Ryanairs hemsida och minneskort är tömda, batterier till kameran är laddade och det mesta är nedpackat. För ovanlighetens skull så packade jag INTE för en månad sedan som jag brukar göra, jag packade nu i helgen, börjar kanske bli van ;-) Det ser ut att bli bra väder så det blir inte så mycket med varma kläder i våra väskor... men bikini och badbyxor är nedpackade.... längtar och jag hoppas att resan blir lyckad och att lillkillen kommer att tycka att det blir så spännande som han hoppas.....

Känner mig riktigt jävla off....dagen började med att jag hade ett missat samtal från en nära vän... hon hade ringt i natt.....inget meddelande.. lite orolig blir man.

Sedan så var det strul med t-banan så när den kom till Gullmars så var det packad... och ännu mer packad blev den. Jag hatar stå ihop packad så som jag var tvungen att göra i dag.. får nästan panik, som tur var hade jag lurarna med mig så jag kunde lyssna på musik och sedan stod jag och blundade hela vägen till t-centralen.

Kommer in till jobbet och får ett fruktansvärt samtal på mobilen.. det var från min vän som hade ringt i natt... det var inte roligt... önskar att  man kunde ha hjälpt henne......och jag blir så ledsen och arg för hennes skull och då blir det automatiskt att jag mår sämre.. men det får vara så... jag finns för min vän och kommer alltid att göra det. Men vilken dag....

vaknade i morse på hyfsat bra humör och kände mig ok... gick några timmar och så började det gå nedför.......så nu sitter jag här och tycker synd om mig själv. Känner att jag är glad att jag har kunnat vara hemma i dag och inte har haft en massa måsten.... Den där jäkla värken som bara kommer så där... när den har lust att komma...... hoppas att jag mår bättre imorgon då det är jobbdag....

vet inte riktigt vad jag ska skriva... så det blir foton istället ;-)

bio med Mauro, Harry Potter såg vi. Inte alls lika bra som de tidigare Harry Potterfilmerna.. :-( 

Men det var mysigt att vara med Mauro :-)

yoga på friskvårdsdagen med jobbet

Kallt ute, mysigt hemma med tända ljus

Isaac piercade sig, jag tycker de blev snyggt :-)