Det är så man ska må

Ja det är bra ta till dom när det behövs.
Minns en gång när jag bidde tvungen att ta dom. Hehe blev så avslappnad att jag somnade i fåtöljen..Och det behövdes då. Sova! Huga så jag mådde innan..
Önskar dig en fin torsdag
kram

Jag hade nog gått för länge och mått som jag gjorde..Det är bättre att ta tag i det i tid.

Nej efter den vändan började jag med lyckopiller och voila´då blev jag normal i mitt sätt att tänka=)

under en (mörk) tid i mitt liv så var jag sjukskriven, gick på "lycko-pills" samt lugnande (sobril, för att komma förbi mina panikattacker). DÅ kändes dom toppen... sen ett par år senare i en mkt stressig situation fick jag som du, tabletter av en vän... och det enda jag gjorde var att sitta på min köksstol o böla... ..så nu passar jag mig för lugnande men säger som du, i vissa stunder behövs de, OCH de hjälper=)

Jag är ochså livrädd för tabletter!!! ALLA!!! Läkarna har ifrågasatt så många gånger hur jag kan välja att vara utan alla möjliga piller jag blir erbjuden för psyket,smärtan,sömnen, jag är rädd helt enkelt..

Men så fick jag ett par tabletter till natten som är "milda" som jag tar ibland, jag var i desperat behov av att få sova så jag provade dom!!! Funkar så där,blir avslappnad i kroppen..
Men denna rädslan kan inte en del förstå? jag vill inte äta en massa piller!!! Jag står hellre ut med smärtan,brottas med tankar men jag är klar i huvudet iallafall!!!

Är också extremt tveksam till att ta piller, men ibland måste man, när man är helt utmattad, när kroppen behöver vila, när hjärnan behöver vila.

Skönt att kunna vila ut helt, få nya krafter.

//Herr S

...jo jag behövde nog d egentligen;)

Tabletter behöver absolut inte vara fel, men jag anser att ska man äta dem regelbundet så ska det kombineras med terapi och förhoppnigsvis är det ju under en viss period. Sen ska man inte glömma att det finns människor som saknar tillräcklig tillförsel av serotonin och endorfin, vilket gör att de alltid kommer att känna sig deprimerade om de inte får det tillskottet via piller. Det är inget man kan göra något annat av och då är det tur att det finns sådana. :-)

OJ, btw, så skönt att du fick en paus och ett piller någon gång då och då är nog ingen fara, kanske bara bra för dig. Men jag förstår dig, jag är likadan... Kram

Här finns Behån. Billigare - inkl frakt - än hos Wonderbra i Sverige och i större storlekar: http://cgi.ebay.com/Wonderbra-Lingerie-D-to-G-Strapless-Bra-9150-BLACK_W0QQitemZ380144097660QQcmdZViewItemQQptZUK_Women_s_Underwear_Design_2?var=&hash=item9757057834

Hur skulle det se ut med ditt bloggande om du kunde börja hålla kvar tankar. Nä, bättre nu då ;)

Fast i verkligheten är det tur att piller finns. Ibland. Om man inte blir som en kvinna jag vet som tar två-tre treo för att hon "Kan få huvudvärk sen" :s

R

Hmm...det finns bra och dåligt med det mesta. När jag gick in i väggen för ett antal år sedan fick jag träffa en beteendevetare som inte ens visste hur han själv skulle bete sig ; D

Sen finns det bra och dåliga piller om man så behöver. Inget fel med det.

Försök att hitta andningspauser i vardagen...skaffa en avslappnings CD eller liknande. Dom hjälper rätt bra tycker jag. Men då krävs att man får lugn och ro. Man kan inte slappna av med ena ögat öppet ; )

Skönt att du fick möjlighet att känna dig lite bättre. Är det flytten som gör dig så stressad...eller har du redan klarat av den??

Vad skönt Trollis och en Panodil eller 2 är ju inteså farligt =)

Jag har också en helt hemsk värk nu =( känner mig överkörd av tåget nästan varenda kväll =(

Kram Kram och sov gott

När varken kropp eller hjärna kan slappna av så blir det ohållbart i längden.. När tankarna åker omkring och hjärnan känns som en sån där elektrisk glob (när du håller fingrarna mot glaset så sprakar och blixtrar det) då hjälper inte avslappningsband tycker jag. Då ska mina kaotiska tankar brottas med tankarna på att jag MÅSTE lyssna, andas och slappna av=(
Att i samma stund försöka slappna av i kroppen och andas rätt blir bara pannkaka..(för mig alltså)

Jag har själv lugnande medicin som jag tar vid behov, inte varje dag, och det håller mig vid liv och sans..

Antidepp medicin har jag ätit i alla de sorter men allt jag får är biverkningarna så det är inget för mig. Dessutom är namnet "lyckopiller" helt missanvisande. Lycklig blir man inte men kanske kommer man ett steg närmare sitt forna jag.
Medicin och terapi (om du hittar ngn bra) är nog det bästa. Plus att man ska försöka orka hitta någon sorts ljuspunkt här i livet. Om det så är att sortera skosnören...
Tycker inte du ska vara rädd för att ta lugnande. Inte rädd men på din vakt. Nu är det väldigt få som fastnar i "missbruk" men så länge man är medveten om faran så tycker jag det är helt ok. Du måste ju orka med din vardag och ditt liv också...