Senast Skrivet

Slumpa en blogg

Iris

my place in cyberspace

lite roliga bilder.... :-)

 


 



Jag skrev om Gaza...

Jag skrev ett inlägg om Gaza förmiddags. Tydligen ansågs det stötande, för inlägget plockades bort av dom som har den makten här i Bloggby.

Kanske var det bilden av soldaten som stod med geväret riktat mot en pojke i 5-års åldern som ansågs vara för hemsk. Eller den där en 13-årig palestinsk pojke blivit fastbunden på den israeliska militärbilens huv/framruta och använd som "human shield" som de inte ville att folk skulle se.

Jag vet inte. Jag tycker bara det är så hemskt. Mitt hjärta gråter för folket, för barnen, de döda, skadade och nu föräldralösa...

Och ilskan mot Israel, som dödat över 80 barn och säkert fler i skrivande stund, bara växer. Dom säger sig inrikta sig mot militära mål, men jag kan inte se hur det rättfärdigar att bomba en moské full med folk. Hade det varit en kyrka hade det varit annat ljud i skällan...

Många  pratar om  att värna om mänskliga rättigheter, USA bland annat....
Var är dom nu? Blinda? Eller räknas inte palestinier som människor?

Gott Nytt År!


Gott Nytt År!

 

Vad blir ditt Nyårslöfte?

Många gånger har jag tänkt på att detta med nyårslöfte bara är fånigt. Nått man lovar bara för att man ska och sen inte håller.

Men nu känns det ändå som ett bra tillfälle för förändring. Nystart.

Mitt nyårslöfte denna gång blir att försöka bli mer positiv. Att istället för att klaga, tala om det som är bra istället.

Och handlingskraft. Sluta skjuta upp saker till "sen" eller "imorgon". För det känns ju så bra när man fått det gjort och inte har vad det nu gäller hängande över sig.

*mumlar nått i förbifarten om vikten och banta, lika som många andra år*

Jag vill också passa på att önska alla ett riktigt
GOTT NYTT ÅR!
och hoppas att vi orkar hålla våra löften denna gång. :-D

Gaza och Afrika och tårta...

Har just suttit och läst igenom dagens nätupplaga av Aftonbladet.

Har läst om bombningarna i Gaza, om alla döda och skadade.

Har läst om svälten i Afrika, i bland annat Kenya, och bilder av de magra barnen brände sig fast på min näthinna.

Och Nyårs-tårtan som företaget jag arbetar i bjuder på, bara växte i munnen.

Så läste jag om lottovinsten på 110 miljoner som ingen ännu hämtat ut.
Och tänk om det var jag, som hade vunnit alla de pengarna.... och åkt ner till Kenya med lastbilar fyllda med mat och mediciner, till de magra barnen, så svaga av svält.

Men det är inte jag, som vunnit alla de där pengarna. Jag kan bara sitta här och be för alla dom som lider i världen, av krig och grymhet, av svält och sjukdomar. Ge en slant till Röda Korset och hoppas att det ska räcka så att den där magra lille stackaren får leva en dag till.

 

Kvinnofälla...?

Såg Debatt på TV i går, tyvärr inte hela men ungefär sista halvan.

Ämnet denna gång var moderaternas förslag om att begränsa tiden för små barn på dagis/förskola till 40 timmar i veckan. Ett förslag som jag lätt kan se både för och nackdelar med.

Det som på ett sätt störde mig, var att någon ansåg att detta var en sk kvinnofälla därför att om man måste gå ner i arbetstid för att inte ha barnen för länge på dagis, så var det oftast kvinnan som gjorde det istället för mannen.

Jag personligen kan inte se att detta att vara hemma mer med sina barn på något sätt är en fälla. Jag skulle önska, verkligen, att jag kunde gå ner i arbetstid, kanske till och med jobba halvtid för att få mer tid hemma med mina barn. Helst skulle jag vilja kunna vara hemma med mina barn på heltid fram till 3 års ålder.

Ibland funderar jag varför det anses vara fel, eller dumt, jag hittar inget bra ord på det, om man inte är karriärsugen utan hellre skulle vilja vara hemmafru.

Det som däremot gör detta förslag svårt är att det ju ofta är för ekonomins skull man är tvungen att jobba heltid och då har svårt att skära ner på arbetstid. Då måste man ju lösa den biten först, eller hur...?

 

Operation imorgon...

Jaha, så var det dags igen då.... för min andra karpaltunnel-operation.

Den första, på högerhanden, gjorde jag i oktober förra året, och handen har funkat kanon-bra sen dess. Så nu ser jag fram emot att ta vänsterhanden imorgon.

Tack och lov är jag mestadels högerhänt och den är ju avklarad, var ett himla bök sist med påklädning, knyta skor, mascara, för att inte tala om badrums-besök...

Blir nog lättare denna gång, beräknar vara hemma från jobbet ca en vecka.... jag har ju skrivbordsarbete, får väl köra med pekfingervalsen ett tag...:-)

Maken har fått en LYSANDE idé...*iris fått huvudvärk*

Vi har planerat ett tag att möblera om hemma, främst i vårt och barnens rum. Denna ommöblering innefattar en våningssäng och vi har hållit utkik på blocket etc för att se om vi hittar någon som passar. Hittills har det inte varit någon som vi har nappat på så förra helgen var vi till en närbelägen möbelaffär.

Där fanns en jättefin säng av den modell där den nedre sängen är bredare, stadig och bra. Men lite dyr tyckte vi så vi sa att vi skulle fundera på saken.

Då kom maken på den i hans tycke STRÅLANDE idén att: "Jag BYGGER en själv!"

Till saken hör att min make har många kvaliteter, men snickeri hör inte till dem.
I tankarna går jag igenom det han försökt få till, de extra hyllorna i mitt glasskåp i köket *suckar*.... vägghyllan i förrådet som sitter upp och ner.....

Maken försökte övertyga mig om att han visst kunde fixa det här, han har skrivit ut ritningar och mått, kollat materialkostnader och vilka verktyg som behövs och var han kan få tag på/låna och hålla till etc. Och i bästa "Äntligen Hemma"-stil är han övertygad om att han, med hjälp av sin bror (datanörd och inte snickare) kan slänga ihop den där på lördag.

Mina invändningar om att han inte har någon erfarenhet av snickeri eller av att arbeta med trä viftar han bort med att han faktiskt hade 2 veckors typ praktik på ett möbelsnickeri i Marocko då dom byggde ett skåp, för ca 8-10 år sedan, så han vet vad han pratar om...
Han är väldigt entusiastisk och i eftermiddag ska dom iväg och handla grejor....

Själv är jag mer än tveksam till projektet som fortgår trots mina ihärdiga protester och tänker ta med barnen någonstans långt bort under morgondagen.

Det blir vekligen spännande det här......*suckar uppgivet roat*

Kärleksförklaring från sonen....

Igår kväll satt vi i favoritfåtöljen och myste, jag och 3-årige sonen.

Så vänder han sig om, ger mig en kram och klapp på kinden och säger: "Du är söt mamma, jag älskar dig*...

Modershjärtat svällde och smälte direkt, kramade tillbaka och talade om att jag älskar honom också. Så tittade vi på barnprogram en stund till...

Kunde inte heller låta bli..... personlighetstestet

Kunde inte heller, liksom  Leo Beata  låta bli att göra det där personlighetstestet...

Resultat...:

"Din personlighetstyp:

Populära och känsliga, med enastående social kompetens. Utåtriktade och empatiska. Uppriktiga och ärliga i sin strävan att förstå hur andra mår. Tycker i allmänhet inte om att vara ensamma. Ser allt ur ett mänskligt perspektiv och ogillar objektiv analys. Mycket framgångsrika i att hantera relationsproblem och att leda debatter. Vill vara till nytta för andra och sätter troligen andras väl före sitt eget.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Lärare, konsulter, psykologer, socialarbetare, personalvetare, präster, affärsbiträden, säljare, HR-personal, direktörer, eventkoordinatorer, politiker, diplomater, skribenter, skådespelare, designers, hemmafruar/hemmamän, musiker."

Hmm, ja det var ju intressant.....  endel stämmer ju i fråga om yrke..... vad gäller personlighet har jag alldeles för mycket Jante som sitter och viskar på min axel för att säga något om :-)

Ikväll ska jag faktiskt...

göra ett allvarligt försök att lägg mig i tid...*gäsp*

Samma sak säger jag, varje dag...

... och varje kväll blir det lika.

Varje dag sitter jag och gäspar, blinkar, dricker en massa kaffe för att bli piggare och LOVAR mig själ, att ikväll ska jag lägga mig kl 20.00!!

Och varje kväll är det så skönt, när middag och disk är avklarad, ungarna ligger i säng, att sitta där i soffan i myskläder, slötitta på TV och mysa med maken och vips..... så är klockan 23... eller 24......

Och här sitter jag, på jobbet med en extrastark dubbel espresso och hoppas att koffeinet ska värka bättre idag än igår.... *gäääääääsp*...

Utmanad av Rozie...

Reglerna: Svara på alla frågor, välj ut 4 personer som du vill ska svara och utmana dem i deras bloggar och be dem läsa din. Låt personen som utmanade dig veta när du svarat på utmaningen!

Vilken mat äter du ofta?
Ris, bulgur, kyckling, lamkött, oliver.... älskar nektariner(säsong för det nu), och från december -feb har jag min årliga apelsinfrossa :-)

När du är på kalas, är du den personen som sitter eller hjälper du till att duka av?
Alltid den som dukar på, dukar av, hämtar grejer, torkar av, ibland diskar... svårt för att sitta stilla när andra jobbar och känna mig onyttig :-/

Var sitter du helst när du bloggar?
Oftas blir det när jag är på jobbet och det är lugnt en stund, sällan jag sitter framför datorn hemma eftersom jag sitter framför den hela dagarna på jobbet. Men bäst blir det när jag kan sitta hemma, i lugn och ro, helst sent på kvällen.

Köper du ofta triss?
Förut köpte jag vid varje löning, men nu var det jättelänge sedan !

Vilket land eller stad har varit din bästa semester?
Marocko, mitt andra hem!

Vilken TV-kanal tittar du på mest?
3:an, 5:an,  men oftast tycker jag inte att det är några bra program på nån kanal, är så hjärtinnerligt trött på Filip och Fredrik!

Utmanad av mig: En busig men snäll tant med åsikter, Guncai - penna eller svärd, Mr Galahad, Khadija - ur min synvinkel.

Med hela världens sorger på mina axlar...

Jag undrar hur mycket en människa egentligen kan ta emot, när det gället vetskap och information.
Läste någonstans att det informationsflöde man fick för drygt 100 år sedan per år, kan jämföras med det man får i en dagstidning idag.

Frågan är hur mycket man egentligen klarar att ta emot i form av negativa nyheter. För hela tiden blir man ju matad med elände. Krig, svält, våldsbrott, våldtäckter, misshandel, droger, pedofiler, kidnappningar, mord. För att inte tala om naturkatastrofer med orkaner, översvämmningar, jordbävningar, föroreningar etc.

Sedan har vi kvällarna på TV som är fyllda av kriminalserier typ CSI, Criminal minds, Bones, Cold Case etc etc, hela tiden mord, otrygghet, det ena dådet värre än det andra.

Och så alla spel där det går ut på att kriga, slåss, mörda...

Blir man inte avtrubbad efter ett tag? Orkar man ta in allt, ha medkänsla med allt?

Är det egentligen konstigt att våldet på gatan blir mer och våldsammare. Att folk blir deprimerade. Att alkohol och droger ökar.

I mörka stunder mister man lätt framtidstron.

Kallt kaffe

Har jag vanligtvis. Idag mest hela dagen, så långt den nu gått.

Jag sitter på jobbet, hämtar ibland en kopp gott, hett kaffe.... så börjar telefonen ringa... och ringa....

Och så sitter jag här med mitt kalla kaffe... igen..  *suck'


Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna