Senast Skrivet

Slumpa en blogg
Psykopat , vem är det?
En svårupptäckt bedragare som tar över andras liv och egendom.

KAN VEM SOM HELST BLI PSYKOPAT?

Psykopaten kan liksom andra ha olika intelligensnivå, den smartare är beräknande, slug och tänker långsiktigt, en sk. vardagspsykopat är oftast intelligent och planerar sitt handlande för att nå ett önska resultat.

En sådan psykopat är mästare på att manipulera och hjärntvätta sina utvalda, denna kan även med ord, handling, ilska och spelade känslor styra sin omgivning till sin fördel.

Vardagspsykopaten har stor insikt i vad lagen tillåter och har stor förmåga att styra sitt handlande, allt för att undgå upptäckt och laglig bestraffning.

Ser man till den kriminella och grovt våldsbenägna psykopaten saknar denna de spärrar som vardagspsykopaten trots allt uppvisar, den kriminella har således inte någon övre tydlig gräns när det gäller grovheten av våld och onda handlingar.

Den kriminella är en tickande bomb för omgivningen, från ingenstans kan denna slå till och skapa förintelse för andra, handlingar som rån, våldtäkt och även dödligt våld är utan samvetsförebråelser tillåtet i dennas värld.

De kriminella psykopaterna är få till antal men syns, hörs och hamnar förr eller senare i fängelset, väl ute igen återfaller de allra flesta till gamla synder, ett nygammalt ordspråk kan låta, en gång psykopat alltid psykopat.

Vardagspsykopater som är desto fler arbetar mera smart och smygande, dessa planerar sitt handlande och förgör sina offer långsiktigt vanligtvis med hot, lögner, förtal och psykiskt våld.

Även stort fysiskt våld kan används av vardagspsykopaten, detta våld riktas nästan uteslutande mot de allra närmaste och sker i det dolda utan vittnen.   Att anmäla en sådan psykopat betyder att ord står står mot ord, denna avgår oftast med segern på grund av sin vältalighet och förmågan att göra lögner till sanningar.

Hur kan någon frivilligt bli psykopat?                                                       Svaret är hur naturligt som helst, ingen psykopat har själv valt sin diagnos, det är naturen själv som stått för valet, vid första tanken låter detta som en saga.

Empati betyder förmågan att känna ånger och medkänsla men även förmågan till egna äkta känslor och att förstå andras känslor, empati formar en person till det denna blir och är.                                                                            Fullproppad med empati finns grunden för att göra en person till ängel, helt utan empatisk förmåga gör naturen en person ond och bedräglig.

En person som har fullt mått av empati kan aldrig bli psykopat, denna lider och mår dåligt själv av att göra illa andra, psykopaten däremot har inga sådana känslor som plågar.

Hur kan någon ha empati men inte andra, detta är en stor svårlöst fråga som det forskas i, klart är att grunden för empati inlärs från födelsen och i unga år, som vuxen när störningen blivit en personlighet finns inte möjligheten att lära in empati, det går ej heller att tvinga någon att känna empati.

 

46 kommentarer
Hannah
23 februari 2009, kl 00:00
Jag tror vem som helst kan bli psykopat, men ju tidigare "Jobbet" med att forma en psykopat börjar, desto troligare är att han/hon verkligen blir psykopat.

Sedan är det en stor del som psykologer och andra förståsigpåare missar: Allt hänger inte bara ihop med individen eller den närmaste familjen. Det har oxo att göra med samhället i stort - vilken roll har "min" grupp i samhället vid min tid att leva?

Tex.... på 1800-talet ansågs många kvinnor hysteriska - nu inser vi att det var pga att de saknade makt, det var en typ av rop på hjälp, en maktlöshet som tog sig den formen. Under slaveriet for många slavar illa, eftersom de tillskrevs allehanda olika egenskaper - för att de var en utsatt grupp som inte kunde försvara sig.

Intressant att tänka på, vilka grupper det är i dagens samhälle som är utsatta? Inte alltid så lätt att se, utvecklingen sker så fort. Men jag tror "förmågan" att bli psykopat mycket hör ihop även med vilken "grupp" man tillhör, och hur maktlös man känner sig. De tar till de maktmedel de kan, i förhållande till hur mycket plats de tycker att de själva ska ta.
S-O
24 februari 2009, kl 21:57
Ursäkta att jag dröjt med mitt svar på din kommentar, jag hade svårt hitta rätta orden, inte alltid lätt skriva så andra förstår vad man menar.



Dina rader får mig att tänka på förmågan att förtränga något, alltså en helt normal människa som av olika omständigheter skulle förtränga den empati som faktiskt finns.

Ett exempel på det är den personen som av sitt land tvingas till en krigsson där det gäller att dö eller dödas.

Kamrater lemlästas och dödas, den som förtränger empatin klarar sig bäst och den som inte lyckas med det dör själv eller skickas hem som ett misslyckat vrak.

Den som förtränger empatin kan då utföra psykopatiska handlingar trots att denna i sitt tidigare liv visat stor empati.

Jag ska försöka förklara min syn på skillnaden mellan en sk. obotlig psykopat och någon som visat tillfälliga psykopatiska handlingar.

Jag tar krigaren igen som ex. när denna återvänder till sitt vanliga liv vaknar empatin och personen plågas av, depression, ånger och samvetskval, empatin plågar obarmhärtigt.

Bevis på detta finns i USA, otroligt många krigsveteraner lider av depressioner och ett mycket stort antal tar livet av sig, förmågan att känna empati blir en tung börda att bära.

Vad som gör en psykopat till psykopat är att denna helt enkelt inte kan känna empati, här uppenbarar sig ingen självrannsakan för de grymma dåden ej heller samvetskval eller ånger, denna kan snarare skryta över sina handlingarna och känna någon sorts stolthet över bedrifterna.

En psykopat är en stor tillgång i en krigisk situation, utan samvete som plågar blir denna en framgångsrik och fruktad motståndare, dennas ovärdeliga personlighet belönas ofta med en högre befattning.

Jag är övertygad att personer som Stalin, Hitler, Idi Amin, Saddam och många andra likt dem varit tvättäkta psykopater.

Kruxet blir att i det övriga normala samhället platsar inte psykopatens empatilösa syn på människor, i det dagliga livet är det ingen tillgång att känslokallt behandla andra människor som om de vore okänsliga döda ting.
23 februari 2009, kl 00:42
Hejhej.Tack för ännu ett utmärkt inlägg om psykopater.

Visst. Om en viss del av hjärnan blir skadad på barnet under förlossningen. Även av ständig misshandel med viss typ av hjärnskador, kan psykopati utvecklas hos barnet för att den delen av hjärnan,ofta en av tinningloberna/pannloben skadats.

(Den numera avlidna, vad man anser var Palmemördaren Christer Petersson, fick sin psykopati pga hjärnskador till följd av misshandel i barndomen, tror man)..

Men valigast är att i.a.f den kriminella psykopaten har utvecklat dessa beteendestörningar ur en kaosartad uppväxt. Ofta med någon förälder som är psykopat.

Våld, sexuella övergrepp och svår ångest av att inte känna tillit och trygghet i barndomen är några exempel på varför ett barn kan utvecklas i den riktningen. Föäldrarnas beteende är mall för hur man ska bete sej som vuxen.

Det går att se och dessutom GÖRA NÅGOT ÅT, om ett barn hamnat snett och går i den riktningen.

Då kallas det UPPFÖRANDESTÖRNING eftersom ingen får diagnosticeras med vuxenkriterier som är under 18 år. (Googla på ordet så får du se).

Psykopaten har jobbat hårt som vuxen för att förtränga dessa hemska barndomsminnen och det ligger i det undermedvetna.

För att hålla det på plats, så det inte poppar upp till det förmedvetna stadiet, eller rent av till det medvetna, och därmed låta ångesten slå till med full kraft, så ger man sej i stället på andra människor. Då mildras ångesten.

Detta sker på ett (nästan)helt omedvetet plan och är just därför så svårt att behandla. Psykopaten anser ju att alla andra är korkade idioter som inte tar för sej. Att andra är till för dem, för att luras, för att ha KUL åt, att manipulera och förnedra.

De är varken aktsamma om sin egen eller andras egendom och heller inte om andras liv, inte ens sitt eget. Inte heller om sina egna barns liv!

Där ser vi ofta barnamördare, såna som under lång tid har plågat ett barn med misshandel tills det slutligen avlider.Barnet har inte varit tyst när de vill att det ska vara de.

Det visar kanske avoghet mot en psykopatisk styvpappa, eftersom barn känner direkt om något är fel och inte lyckas dölja det som vi vuxna.

Om den ickekriminella psykopaten vet jag mindre, men dock en hel del. Men kan inte dra det här och nu.

Men en sak är dock säker: Vare sej psykopati, sociopati eller personlighetsstörningar änågot man bara plötsligt drabbas av hux flux.

Jag önskar dej och de dina en fin måndag.

(Blir inget Norrland för mej nu. Måste till värmen igen snarast. Ska försöka mej ner på stan till ambassaden i morgon för att skaffa ett visum;))
S-O
23 februari 2009, kl 23:34
Tack för dina värdefulla ord och ditt stora kunnande.

Huvudet styr kroppen, en skadad hjärna förorsakar alltid en deffekt, hamnar denna på det känslomässiga området kan resultatet som du påpekar leda till en känslomässig störning.

Du gör rätt som väljer värmen före kalla och snöiga Norrland.

Jag önskar dig en angenäm värmeresa och erkänner att jag blir avundsjuk.
23 februari 2009, kl 23:45
föds man int eoftast som ppsykopat, eller snarare med "anlag" för psykopati (t.ex. med bristande empatiförmåga pga störningar med hjärnans sätt att skicka ut signaler), för annars skulle väl alla som utsattes för extrema trauman i sin barndom t.ex. bli psykopater (iallafall alla ur samma situation), men ändå är dte inte alla som blir psykopater, så även om det till viss del har med barndom osv att göra så måste det väl ha med något medfött att göra också?
S-O
24 februari 2009, kl 00:24
Jag tror ingen föds till psykopat med undantag för de som kan utveckla liknande symtom på grund av en hjärnskada.

Empati måste läras in från födseln liksom allt annat i ett barns utveckling.

Alla små biter sin mamma i bröstet någon gång, mamman visar sitt ogillande och lär på så vis in empati.

Barn som leker kan vara våldsamma mot varandra utan att förstå hur andra upplever det, här är det vuxnas ansvar att få dem att förstå.

En uppfostrare som alltid tar sitt barn i försvar när denna handlat fel mot andra gör enligt mig fel och missar tillfällen att lära in empati.

En hjärna programmeras av yttre omständigheter och det som först fastnar i medvetandet finns alltid kvar någonstans där inne.
Kari Huusko
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/27010
24 februari 2009, kl 00:10
Enligt forskare som kan sin sak till 100% så föds man till psykopat, man kan aldrig bli det senare i livet. Man kan bli typ knäpp på många andra sätt, men man blir ALDRIG psykopat, man födds till en sån.

Det närmaste man kan komma, ifall man mot förmodan vill få de dragen som en psykopat har, är faktiskt ganska så enkel(detta är helt snat)

Ta rohypnol o drick alkohol, där är receptet o detta ska enligt forskare ge snarlika egenskaper som en psykopat har.

Jo, jag har pluggat rättså mycket kring just sånt här o detta är helt verifierade fakta som jag lämnar ut nu.

Ha det S-O!!:D
S-O
24 februari 2009, kl 00:46
Tack för ditt svar.

Forskare kan inte sin sak till 100% vad som finns att läsa om ämnet skiljer från vetare till vetare.

Jag håller med om att någon som inte är psykopat bli det senare i vuxen ålder.

Jag håller inte med om den enkla lösningen att man utan undantag föds till psykopat men däremot att psykopati utvecklas i barnaåren.

Drogade som tappat empatin och gjort illa andra har jag tidigare skrivit om.

Droger sätter hjärnans normala funktioner ur spel och en falsk verklighet blir följden.

En drogad kan liksom psykopaten utföra handlingar utan att förstå innebörden.

En drogad kan även klappa till sin bästa vän för anledningar som inte finns.


Vänja
24 februari 2009, kl 20:11
Mycket intressant inlägg.

Det finns dock en stark trend att förklara allt med defekter och dysfunktioner i hjärnan nuförtiden. En sociolog kan säkert ge en tillfredssställande analys på varför det är så modernt just nu att göra så.

Allvarligt, hjärnskador eller ej, jo visst kan det vara så att det vi kallar psykopater har skador i hjärnan, men vi kommer aldrig ifrån det faktum att man i barndomen grundlägger sin tillit till andra och människosyn, respektive sin bristande sådan. Om allting beror på en hel eller trasig hjärna, så är det ju lika bra att ge upp på en gång och skita i hur vi uppfostrar barn, eftersom det inet har någon betydelse för hur empatiska folk blir eftersom det sitter i hjärnan.

Dessutom, är inte skiljelinjen ganska svår mellan defekter i hjärnan och sociala villkor, t.ex misshandel som leder till skador som någon sade ovan, att man försummar barn så de inte får social stimulans, och närhet etc. Ett exempel på detta är institutionsbarnen i Rumänien, som satt och lealöst vaggade av och an för att de inte fick någon stimulering eller fysisk kontakt med vuxna, de hade ingen att knyta an till. Barn som växer upp utan anknytning till någon blir till vuxna med stora fysiska institutionsskador och beteendestörningar.



De som haft en tuff barndom och inte utvecklas till psykopater, de har förmodligen fått empati någonstans ifrån, tror jag. Man behöver inte vara dömd att vara psykopat för att man haft det svårt.

En liten synpunkt också om du ursäktar på det du säger om att barnet lär sig empati genom att mamman visar ogillande:

Ett barn blir inte inkännande genom att mamman bara visar ogillande då bebisen t.ex biter i bröstet heller, tror jag. Ett barn vill inte skada sina föräldrar genom att bita, det finns ingen sådan medveten ond intention hos barnet, eftersom barnet är helt beroende av sina vårdgivare, utan gör det ofta av misstag. Det kommer an på vuxenvärlden att inte straffa då, och visa ogillande förbehållslöst, då barnet ännu inte kan separera handlingen från sitt jag (det kommer sedan), och kan tolka hela självet som "ont", då det kan leda till att man införlivar i identiteten att man är "ond". Det är viktigt, att vi vuxna ofta läser in beteenden i barn som kan ha förödande konsekvenser för deras identitetsskapande. Nu menar jag inte att bara för att en mamma rynkar på näsan åt att det gör ont när bebisen biter skulle föda en psykopat, såklart.

Men det, och många andra händelser där barnet inte blir sett som det är, missförstått och inte behandlat med empati leder nog till en vuxen utan större sympati för den här världen och empati för andra. Bristen på empati speglar den empati man själv mött, tror jag.

Ursäkta att jag tog upp utrymmet,det är inte avsett som negativ kritik. Tack för övrigt för ett utmärkt inlägg.
S-O
25 februari 2009, kl 22:24
Vänja, jag delar din syn på verkligheten, jag tror liksom du att omgivningen och andras empati och medkänsla i uppfostran smittar av sig.

Att bli illa behandlad och någon annan tröstar och ger stöd främjar även det empatin.

Allt handlar om att förstå andras och sina egna känslor.

Det jag skrev om att bita i mammas tuttar var som exempel menat att mammans ogillande skulle lära barnet att även andra upplever smärta och att det inte är tillåtet att själv utdela smärta.

Empati är ju i grunden förmågan att själv känna och veta andras upplevelser.
24 februari 2009, kl 22:02
men empati är väl inget man uppfostras till, det är väl snarare att skilja på rätt och fel man fostras till. Och´bara för att man vet att man t.ex. inte får slåss och därför inte gör det s¨å betyder ju inte det att man utvecklatnågon empatisk förmåga och kan sätta sig in i den man slårs situation. De flesta psykopater vet ju exakt hur de ska bete sig empatiskt, men däremot så är de oförmögna att känna empati, men de har helt enkelt lärt sig vad ett empatiskt beteende är, och hur kan man då uppfostra ett barn till att verkligen bli empatiskt och inte bara uppföra sig empatiskt? för bara för man lär sig något betyder det ju inte att man förstår.
S-O
24 februari 2009, kl 23:27
Jag är övertygad om att man blir uppfostrad till empati likväl som att uppfostran är att lära sig vad som är rätt och fel.

Det är lätt att lära någon att man inte får slåss men att lära ut empati är inte samma sak.

Ett ekempel kan vara, någon gör något olydigt, straffet blir ett kok stryk och inget annat vad händer då?

Den straffade lär sig att man inte får slåss men någon empati för offret ger det inte.

Hoppar man över de hårda bestraffningarna och i stället förklarar på ett sakligt och kärleksfullt sätt främjar det empatin och den olydiga förstår även att slåss inte är tillåtet.

Empati lärs inte in på en kafferast, från födelsen och flera år därefter är det otaliga dagliga händelser som har betydelse.

Du berör just det som offer för en psykopat har svårast att förstå nämligen den spelade empatin som är inlärd utan att den egentligen finns.

Ja som du skriver, de flesta psykopater vet exakt hur de ska bete sig.

Omgivningen ställer alltid krav hur man ska vara och bete sig och de flesta psykopater är mästare på att läsa av omgivningen och smälta in.

Det är omöjligt att avgöra om den man möter spelar ett spel andra vill se eller om det är den rätta personligheten man ser.

Att uppfostra barn är nog ett av det svåraste föräldrar ställs inför men det är inte enbart föräldrar som uppfostrar.

Syskon,daghem, skola och även alla andra runt ett barns liv uppfostrar.

Man kan inte undgå att tänka tanken att ett hårt och känslokallt samhälle uppfostrar fler störda personer än en kärleksfull och harmonisk omgivning.




26 mars 2009, kl 17:57
Hej! Jag har en undran... Jag har läst någonstans att psykopater ofta missbrukar alkohol, sex, droger etc etc. Mitt ex (som jag först efter skilsmässan insåg var psykopat) har alltid varit arbetsnarkoman. Han jobbar över varje dag och jobbar svart varje helg. Kan paralleller dras till missbruk i detta avseende?
S-O
26 mars 2009, kl 20:34
Missbrukar alkohol- droger? Svår fråga, vissa som kontaktat mig har påstått att deras exemplar använt droger men om psykopater är värre än andra är svårt att bedöma.

Sex? Faktiskt alla som beskrivits för mig och påståtts vara psykopater har överlag missbrukat sex, jag tror då att det missbruket varit spelat i syfte att manipulera och skaffa vinning.

Jag har aldrig hört talas om en psykopat som varit arbetsnarkoman och med eget hårt arbete skaffat egna pengar.

Det brukar vara tvärt om att andra arbetar hårt och psykopaten paratiserar och lurar av dessa sina tillgångar.

Är du säker att han arbetade så mycket som normal knegare? Såg du eller fick du ta del av inkomsterna?

Om du svarar nej finns möjligheten att han lurade dig.

Svarar du ja är han ingen psykopat eller en ovanlig sådan.

Jag kan leka med ord och beskriva hur han borde agerat om han varit psykopat.

Hans myckna bortvaro berodde inte på hederligt arbete utan det var lögner för att vilseleda dig.

Han kunde då fritt ägna sig åt andra erövringar och hitta andra offer att manipulera och lura av sina tillgångar.

Han bodde hos dig, åt din mat, psykade och hotade dig, utnyttjade dig på alla sätt utan att du fick tillgång till hans pengar, han använde otaliga lögner för att vilseleda och lura dig.

Skillsmässan har varit ett helvete, du har fått göra allt själv utan minsta hjälp av honom. Fortfarande försöker han vinna tillbaka dig med rara löften och lovad bättring som du numera vet bara är ord och inget annat.

Stämmer det mesta som jag skrivit finns nog en misstanke att han uppvisar psykopatiskt beteende.

Är han en arbetsnarkoman som slitit ihop pengar och delat dem med dig? Har han behandlat dig med respekt och inte lurat dig? Ja i så fall är han en alldeles vanlig människa.

Hör gärna av dig, jag är intresserad av om du svarar ja eller nej på de 2 frågor jag använde mig av i beskrivningen av psykopat eller inte psykopat.
26 mars 2009, kl 20:41
Fast jag tror trots allt att det är en medfödd skada bara att de som föds utan empatisk förmåga kan präglas på olika sätt och därför blir inte alla av dem extrema psykopater, utan vissa blir bara vardags psykopater
S-O
28 mars 2009, kl 21:31
Medfödd skada är ett tvisteämne men jag tror det är i undantagsfall.

De flesta föds nog normala men yttre påverkan har styrt inlärningen av empati.

En rent medfödd hjärnskada kan naturligtvis göra en människa till vad som helst, även psykopat.

Jag känner en person som var självaste godheten, efter en trafikolycka med viss hjärnskada förvandlades denna till ren psykopat, empatin försvann då på grund av denna hjärnskada.

Trots allt tror jag att de flesta psykopater föddes med samma förutsättningar som andra men någonting i utvecklingen som barn gick fel.

Att ha psykopatiska drag är inte antingen eller, möjligheten att känna empati avgör hur känslokall och brutal psykopaten blir.

Den som helt saknar empatisk förmåga har förutsättningen att bli den allra värsta sorten.

Den som bara har en mindre störning kan inte kallas psykopat, många av oss har något psykopatiskt drag men fungerar ändå tillsynes normalt.

Vardagspsykopatens störning är stor men grymheten når inte upp till den sk. kriminella typen som kan döda utan att känna skuld, det finns trots allt vissa spärrar som förhindrar det allra värsta.

Det svåraste med psykopater är att man inte vet vilken nivå de befinner sig på, först efter lång tid, mycket läsande och grubblande träder den sanna bilden fram.



28 mars 2009, kl 09:05
Hej S-O

Tack för ditt svar och ditt engagemang. Jag har läst en del böcker och information på nätet i ämnet. Mitt x är en psykopat. Men visst, alla kriterier stämmer inte. Han är ingen kvinnokarl (iaf inte så länge vi var tillsammans). Var således aldrig otrogen. Och han slog aldrig. Han visste att jag skulle gå vid första slaget! Och han jobbade, mycket. Vi hade eget företag i många år. Efter skilsmässan vet jag att han jobbar heltid + svart på helgerna. Dessa pengar kommer inte barnen tillgodo! Var han gör av pengarna vet jag ej.

Jag försökte skilja mig under många år. Han tog till tårar, samlade barnen omkring sig och berättade hur elak jag var och grät grät grät. När inte detta hjälpte fick han värsta vredesutbrotten och jag fick ont i magen för varje gång jag tog upp skilsmässa!

Precis som du skriver ovan fick jag ta hand om skilsmässan och allt vad det innebar. Han promenerade ut ur vårt gemensamma hem och såg sig aldrig om. 2 av mina 3 barn tog han med sig. Efter det startade han det stora kriget och det har nu pågått i 2 år!

Han försöker inte få mig tillbaka men jag vet att han själv tror, eller säger sig tro, att jag vill tillbaks. Han tar inte mitt nya samboförhållande på allvar och har sagt till barnen att han aldrig kommer ta tillbaks mig (precis som om det var han som ville skiljas). Jag är nämligen psyk-sjuk!

Ja, det finns en del historier. 18 år varade förhållandet och 2 år skilsmässa som bara blir värre och värre!

Tack igen för ditt svar

/Pia
S-O
28 mars 2009, kl 22:55
Ditt ex. slog dig inte, han är inte den värsta sorten psykopat i alla fall.

Han jobbade mycket även övertid och det är ovanligt för en psykopat men vad gjorde han av pengarna? Du borde sett inkomsterna av det arbetet.

Läser man mellan raderna har han levt ett liv utanför dig, jag antar att du skötte hemmet när ni var ett par och hans liv utanför hemmet hade du inte full insyn i, detta liv kostade nog pengar, detta är bara en gissning av mig och att bara tro något kan vara fel.

Att skapa känslostormar, gråt varvat med vredesutbrott, lögner, förtal och att överföra skulden på dig är ett psykopatiskt drag av många och även det stora kriget som startade när han tappade greppet och kontrollen över dig.

Om du gjorde slut med din nya sambo och erbjöd din fd. att komma tillbaka så skulle han återkomma och ta över ditt liv igen, så fungerar det trots att han vänder allt ansvar på det skedda på dig, en psykopat kan aldrig glömma ett nederlag.

Kriget du nämner kommer aldrig att ta slut så länge han lever, detta på grund av att ni har barn tillsammans, barn är redskap i psykopatens krigföring och hur dessa och du mår väcker inga samvetskval hos honom.

Skadar han barnen är felet ditt, skadar han dig blir han upprymd och glad, en känslokall psykopat är den värsta motståndara man kan ha.

Desto större motstånd du bjuder på desto värre fanstyg hittar psykopaten på.

Är din fd. psykopat vill han inte ta hand om barnen och ge dem kärlek och omvårdnad, nej anledningen är att han vill använda dessa för att skada dig och han skiter i hur barnen mår.

Man kan anmäla en psykopat men det avråds av anledningen att kriget skulle bli ännu värre, han skulle ljuga, ljuga och ljuga igen, han är anmäld men den som fick försvara sig var du.

Till råga på allt tror gärna rättsväsendet på lögnerna, han ljuger och du kan inte bevisa att han ljuger och då blir han gärna trodd.

Ett undantag är att han fysiskt skadar dina barn eller dig och det finns bevis, här kan du anmäla honom men måste då se till att ärendet bara handlar om hans övergrepp, din advokat måste klippa av direkt han försöker svärta ned dig i syfte att överföra skulden på dig.

Det bästa du kan göra är att visa dina barn stor och tålmodig kärlek, låt honom inte väcka tigern i dig, blir du arg förlorar du på den heta ordväxlingen, med tiden kommer dina barn att förstå vem som är äkta av er två.
28 mars 2009, kl 12:58
Hej, jag har träffat ett par psykopater i mitt liv, tyvärr. Det finns många funderingar runt hur de fungerar, hur man bemöter dem och så vidare.

En fundering jag har är:

Om man har en empatistörning, kan de då tycka synd om sig själv? Det kan ibland tyckas som att de sitter och tycker synd om sig själva, alla andra är dumma mot dem. Ingen vill ha dem och de får aldrig som de vill. Men hur kan de känna så när de i själva verket inte förstår empati och har svårt med känslor, som kärlek, att älska, tycka synd om någon eller tänka sig in i andras situation och tankar. Denna fundering känns rörig men hoppas frågan kommer fram endå.

Sen i arbetslivet. Hur ska man bemöta dem? Hur förhandlar man med/mot dem? Det känns ibland både konstigt, läskigt och farligt.

Till sist, jag tycker det är svårt att hitta djupare info om tysta och icke kriminella psykopater. Synd det, undrar just hur många det är som vandrar omkring bland oss.

Ha en skön helg och tack för denna blogg, otroligt välskriven och nyanseras.
S-O
29 mars 2009, kl 00:47
Min övertygelse är att psykopaten kan tycka synd om sig själv men saknar förmågan att inom sig känna och förstå andras känslor.

De har lärt sig hur andra reagerar på ord och handling utan att själv ha förmågan att känna empati, andras känslor blir något som utnyttjas för egen vinning.

Psykopatens vassaste vapen är att väcka äkta känslor hos andra och samtidigt spela egna påhittade känslor.

Överlag spelar alltid psykopaten offret och andra är anledningen till allt ont, det är synd om mig, tro på mig, jag är oskyldig och andra är de onda.

Går inte snyftandet hem kan psykopaten tvärvända och bli ond, aggresiv, hota, förolämpa och nedvärdera, när offret är i upplösning och behöver tröst kommer den spelade snällheten tillbaka igen.

Detta är manipulation och hjärntvätt på hög nivå och allt är inlärt, psykopaten har skolat sig själv i den konsten utan att själv förstå att det är just manipulation.

Alla vill nå framgångar även psykopaten, den normala personen använder äkta känslor och varsamhet, psykopaten som har brist på empati eller ingen alls har lärt in ett beteende som ger framgångar på för andra smärtsamt sätt.

Du undrar hur man ska bemöta dem? Det svåraste är att upptäcka dem bakom den spelade fasade, när man blivit säker på att man mött en psykopat kan man välja hur denna ska bemötas.

Det enklaste är att dra sig undan och aldrig ge sig in i ett krig med psykopaten, aldrig diskutera eller göra denna till sin fiende och på så vis undvika ondskan.

Det ur mänsklig synpunkt rätta sättet är att bjuda motstånd, försöka bevisa att psykopaten ljuger, förtalar och far fram med ojusta metoder men då måste man vara beredd på ett heltidsarbete.

Man får psykopaten som ovän och måste då försvara sig, alla personer psykopaten kan värva som verktyg försöker vinnas med lögner och förtal och denna lyckas alltför ofta vinna sympatier.

Den som försöker strida mot psykopaten måste hela tiden försvara sig mot havet av lögner och förtal, det betyder att man måste kontakta och förklara sin oskuld för många personer, inte bara en gång utan för jämnan.

Psykopaten drar sig inte för att hota om anmälan och kan även göra hoten till verklighet, med manipulerade och även rädda vittnen till hjälp fortsätter lögnvärlden. Rättsväsendet lyssnar och kan inte tro någon kan ljuga så sanningsenligt, sanningen förlorar ofta och en rättegång som domaren vill se ett slut på dömer på lättaste sättet vilket är till psykopatens fördel.

Jag har nu beskrivit hur det kan gå i kriget med en psykopat men det kan finnas undantag.

Lyckas man vinna så många personer över på sin sida att psykopaten känner sig i underläge kan denna själv fly fältet men det gäller att ta av psykopaten ledarrollen.

Är man försiktig i början och ger psykopaten tid att nässla sig in blir det svårt och kräver all energi man kan uppbåda.

Den sista frågan du ställde som handlade om information, massor med den varan finns på länken " mycket läsvärt" som du kan klicka på uppe till höger i min blogg.
1 april 2009, kl 10:01
Intressant läsning. Ibland undrar ja om mannen jag levt med i tre år är psykopat, en hel del stämmer in på han. Ja ngt fel är det men svårt att sätta finger på. Nu har ja i alla fall efter tre års psykisk och fysisk misshandel kommit från han. Nu är han jätte arg på mig hatar mig hindrar mig från att hämta mina saker i sitt hus. Nej jag förstår inte varför han håller på som han gör. Han har i dag en ny tjej o borde ju va nöjd, men han gör sig till ett offer nu o låter sina vänner veta hur hemsk ja är att ja är sjuk i huvudet. När det är han som bråkat han som bråkar nu genom att vara hotfull elak o hindra mig från att hämta mina saker.
1 april 2009, kl 23:38
Han verkar ha problem med sin empati i alla fall.

En hygglig människa svärtar inte ned den han levt ihop med lång tid.

Han har skaffat en ny tjej som han troligen kommer att behandla på samma sätt, var glad att det inte är dig längre han misshandlar.

Du kan polisanmäla honom och på så sätt få de tillhörigheter som är dina och du har rätt till.

Är värdet litet på de saker du har hos honom kan du dra dig undan med ett belåtet leende, du blev ju av med honom och det är värt en hel del.

Men som sagt har du större värden hos honom är nog hårda nypor det enda språk han respekterar, var inte rädd för att anmäla honom.
3 maj 2009, kl 21:24
Plockade lite av vad du skriver.

detta stämmer ju på många i samhället idag särskilt om man går till makthavare eller politiker.

Har vi Psykopater som styr oss eller ?

(En sådan psykopat är mästare på att manipulera och hjärntvätta sina utvalda, denna kan även med ord, handling, ilska och spelade känslor styra sin omgivning till sin fördel.

Vardagspsykopaten har stor insikt i vad lagen tillåter och har stor förmåga att styra sitt handlande, allt för att undgå upptäckt och laglig bestraffning.)
S-O
4 maj 2009, kl 21:40
Logiskt sett borde det finnas många psykopatiskt lagda personer i höga befattningar.

Den snälla personen med stort mått av empati använder medkänsla och samvete i sin strävan att uppnå ett mål.

Denna vi kallar normala personen kan då köras över av en känslokall psykopat som som vinner sympatier med sin psykopatiska framtoning.

Psykopaten som tillåter sig att använda hårda och ojusta metoder kan av överordnade och även andra ses som en stark person som lämpar sig för en befattning där hårda nypor krävs.

Detta gäller den sk. vardagspsykopaten som är mästare att planera och använda metoder som lagen har svårt att beivra, med vunnen makt blir denna person en farlig motståndare för de som inte fogar sig.

Den kriminella psykopaten har svårt att nå en hög post, dennas alltför hårda nypor och metoder blir oftast till lagbrott som syns och kan beivras.

En vardagspsykopat för alltid sina egna krig mot personer som inte fogar sig eller står i vägen, samma gör en kriminell psykopat men dennas metoder stöter sig med ett fungerande samhälle.

I ett land där krig pågår är den värsa sortens psykopater en tillgång, här kommer den känslokalla sidan till sin fulla rätt, de kan döda, tortera, misshandla och efteråt med glädje skratta åt sina grymheter.

I krig hamnar oftast psykopatiska personer i ledande ställning, här är det dödade motståndare som ger medaljer och snällhet bestraffas.
ABC
12 maj 2009, kl 10:12
Jag måste tyvärr säga emot dig här S-O.

Forskningen är till största delen överens om att psykopatin har en genetisk grund vilket kan påvisas av dåligt utvecklade eller obefintliga specifika hjärfunktioner.

Med ditt resonemang skulle man också kunna hävda att psykopati är en klassfråga, ett barn som växer upp under miserabla omständigheter skulle då löpa stor risk att utveckla psykopati och omvänt så skulle psykopater vara i princip okända bland överklassen.

Att psykopati skulle vara en effekt av barndomstrauman antyder också att störningen skulle vara behandlingsbar och ett tillstånd som går att åtgärda med hjälp av psykoterapi.

Ingenting av ovanstående gäller.

De psykopatiska dragen går att urskilja redan hos barn men eftersom det kan finnas andra skäl till att barn mobbar, misshandlar både kamrater och djur och uppvisar aggressiva beteenden så används inte bereppet psykopati på barn.

Man får heller inte förbise att psykopater är väl representerade i företags- och samhällstoppar där deras patologiska beteende, i det rådande samhällsklimatet, premieras och ses som en tillgång. Deras framgångar gör också att beteendet se som något eftersträvansvärt vilket medför att deras beteende kopieras av normala människor och de genuina psykopaterna förvinner i mängden. Vi får alltså svårare att identifiera dem och de som är rent kriminella är de enda vi kan urskilja.

En skrämmande utveckling.
S-O
12 maj 2009, kl 22:53
Ta inte forskares rön som 100% rätt, på några år har vi hört många nya påståenden som kullkastar mycket av det som sägs i dag.

Överalag ser jag din kommentar som som verklig och givande, jag påstår inte att jag har 100% rätt i allt jag skriver men det jag framför är min egen övertygelse.

Psykopati och dess uppkomst är ett svårt ämne och åsikterna är många,lära sig att förstå hur psykopater fungerar i samhället är inte svårt men när man kommer in på varför en psykopat blev psykopat då kommer man in på det svåra.



Om du läser andra avsnitt i min blogg har jag berört just detta svåra kapitel varför empatin är nedsatt eller fattas helt hos vissa personer.

Forskningen du nämner angående uppkomsten av psykopati är inte samstämmig, ärligt talat finns ingen forskare som tvärsäkert ger några säkra svar.

Oftast är påståendena diffusa liknande" troligen" kan tänkas" verkar som att" Detta beror på att forskningen om människans hjärna är ett invecklat område och än så länge är frågorna fortfarande fler än svaren.



En gång påstods jorden vara platt, en smarting kom på att den var rund och blev idiotförklarad, med det vill jag säga att ny forskning gång på gång förkastar gamla rön allt eftersom kunnandet blivit större.

Ja någon forskare har påvisat att vissa delare i hjärnan hos en psykopat är aktivare jämfört med en normal person, troligen är det så men tar man tex en idrottsman kan de säkert påvisa att även denna har vissa delar som är mera utvecklade och aktiva, logiskt sett är det inlärningen som formar hjärnan och de delar som blir mer eller mindre utvecklade.

Du nämner att med mitt resonemang skulle psykopati vara en klassfråga, hur kom du fram till det? i tidigare inlägg i bloggen har jag påvisat att det inte är så.

En fattig och svår uppväxt där mycket känslor svallar kan vara mycket främjande för inlärningen av empati.

Att växa upp i ett rikt hem kan om uppfostran är felaktig i stället skapa personer som ser sig förmer än andra och det främjar inte inlärningen av empati.

Jag tror att världen skulle bli bättre om det funnits en empatiskola, i tidig ålder när barn lär som mest skull utbildad personal kunna lägga grunden för en empatisk inlärning, en udda tanke i alla fall.

GRANNTANTEN
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/19588
12 maj 2009, kl 11:27
Man blir inte - man föds sådan.
S-O
12 maj 2009, kl 23:26
Alla som föds är att likna vid en tom dator, sedan är det inprogrammeringen som avgör innehållet.

Någon med otur kan nog födas med någon skada på hjärnan som hindrar inlärningen av empati men det är nog undantag.

Jag ska leka med tanken, om jag systematiskt bestämmer mig för att min nyfödda ska bli en hårding och uppfostrar därefter tror jag att jag skulle lyckas.

Alla smådjur trampar jag ihjäl och visar den lilla att så ska det vara, jag slår och örfilar honom och visar att så är livet.

I umgänget med andra småbarn skrattar jag och har kul när han är vårdslös med dem, den lilla plågar våran katt, sliter i dennas öronen, kastar saker på den, då visar jag mitt gillande och berömmer.

Ofta ger jag min fru sparkar och slag och visar hur män ska behandla kvinnor.

Nu har jag kommit långt på vägen i min strävan att forma en människa med avsaknad av empati.

Denna lilla varelse hade nog blivit en annan människa om jag inte svamlat med detta experiment.
ABC
13 maj 2009, kl 08:51
Jag skriver inte att all forskning är entydig. Det är den inte, man vet fortfarande inte hela bakgruden till hur och varför psykopatin uppstår. Den finns dock beskriven i litteraturen sedan lång tid tillbaka. De finns i alla kulturer och samhälssklasser.

Eftersom forskare inte är överens så lämnar det fältet fritt för oss välja vilken forskning man vill tro på.

Jag håller inte med dig om att barn föds som blanka blad eller tomma datorer. det vet alla föräldrar som har 2 eller flera barn. Man kan lätt se temperamentsskillnader på de olika barnen redan från födseln. Barnen kan ha helt olika läggningar trots att de har samma föräldrar och är uppvuxna i samma miljö. De har alltså en färdig genetisk kod redan från början och varje barn behöver ses som den individ det är. Det finns inte ett enda sätt att uppfostra barn på, en manual man kan följa så blir allt rätt och bra. I så fall vore det en enkel match att vara förälder och att framställa perfekta individer.

Det du skriver angående oprogrammerade nyfödingar är en gammal "sanning" som inte är någon sanning. Vissa forskare trodde t o m för en tid sedan att barn föds blinda, ett åsikt som inte fick något genomslag som tur är.

Jag väljer inte den forskning som tror att det enbart är miljön som har betydelse för en människas utveckling. Den är förlegad och ologisk.

Jag skrev tidigare om att om ditt resonemang skulle stämma så finns det en självklar terapiform som skulle fungera även för psykopater.

Psykopati är klassat som en allvarlig psersonlighetsstörning, inte en sjukdom.

Det finns ett otal olika sätt att förklara uppkomsten av psykopati och vi är fria att välja vilken förlaringamodell vi vill.

Det finns ännu ingen färdig sanning.

Det kan var en mix mellan genetiska anlag i kombination med en för individen ogynnsam miljö.

Det finns också andra och lite mer svårsmälta förklaringar. Tills vidare är alla lika sanna.
S-O
13 maj 2009, kl 23:05
Jag har själv 2 vuxna barn, så vitt jag minns kunde de inte läsa, skriva eller ens säga mamma eller pappa den första tiden, de föddes alltså helt okunniga på alla områden, min fru, jag och senare även omgivningen stod för all inlärning och den start de fick i livet.

Jag förstår att du inte syftade på just detta utan menade de anlag de föddes med.

Barn föds med instinkt, tex att dia och att använda gråt och skrik när de vill säga oss något.

En annan sak är generna och de medfödda arvsanlagen som dagens människor ärvt från begynnelsen till i dag, ständigt förändras vi människor av naturen själv och arvet från tidigare generationer.

Jag förstår att det är just detta du syftar på, vissa personer skulle då lättare kunna utvecklas till en störd individ och vissa med andra anlag skulle då löpa mindre risk.

Jag tror inte någon föds med en färdig genetisk kod, alltså att det är förutbestämt vad som komma skall.

Även om alla föds olika med olika arvsanlag är det ändå uppfostran och inlärningen som formar individen.

Den som har tummen i handen kan inte bli hantverkare men däremot ev advokat, en klok uppfostran tar tillvara de förutbestämda anlag en individ föds med.

Jag måste erkänna att just uppfostran är nog det svåraste någon ställs inför och åsikterna är nog lika många som det finns uppfostrare.

Vi halkade in på just detta för att vissa forskare påstår att man kan födas med sådana anlag att det resulterar i en psykopatisk störning, dvs att individen inte kan lära in empati och då blir en känslokall person.

Jag håller stenhårt på att nästan ingen föds till psykopat men anser att vissa medfödda anlag kan öka eller minska risken.

Yttre händelser formar individen, ljud, smärta, lena eller hårda röster, stryk eller inte, kärlek och ömhet, beröm och uppskattning osv.

Det är inte bara föräldrar som är uppfostrare, syskon, mormor och andra gamlingar, grannar, andra barn, lekis osv. den första levnadstiden lägger grunden för framtiden, det som fastnat i hjärnan på en liten kan vara svårt att ändra på.

Om man nu lyssnar på forskare är de flesta rörande iniga om att den viktiga empatin lärs in från födseln och de allra första åren, väl i vuxen ålder när empati och medkänsla saknas kan den inte längre inläras.

Just avsaknad av empati och medkänsla är anledningen till uppkomsten av den känslomässiga störningen psykopati.

Psykopati är en störning inte en skjukdom visst är det så enligt forskare och jag har samma uppfattning, du nämner att med mitt resonemang skulle terapi fungera på psykopater, det är inte min åsikt, ingen terapi fungerar och psykopati klassas som obotlig.

Om vi nu tänker oss att empatin lärs in i unga år och i vuxen ålder är det försent, logiskt sett är det då även försent med terapi därför att denna alltid används på mera vuxna individer.
ABC
15 maj 2009, kl 08:59
Jag är lite osäker på om jag tror på att man helt kan lära sig empati. Jag har dock läst någonstans att vissa vill hävda det.

Men ditt exempel med att ett barn som biter sin mor i bröstet under amning och där modern ryggar skulle ge barnet någon empatisk insikt stämmer inte.

Barnet får en kunskap om moderns reaktion, det kan lära sig att ett visst agerande utlöser en viss reaktion.

Psykopater är experter på detta!

De är väl införstådda med andras reaktioner och använder sig av den kunskapen i sina manipulationer.

Det du skriver om att barn inte föds med vissa kunskaper är ett exempel på färdigheter och kunskaper som alla barn lär sig efter hand.

Om vi lär oss empati, att läsa eller snickra så har vi olika förutsättningar för att göra det.

Det finns de som har problem som påverkar deras läsinlärning. De flesta kan lära sig slå i en spik men alla kan inte bli snickare, alla har inte intresset eller förutsättningarna.

Det finns en del som hävdar att psykopater är extremt empatiska, de har en stor kunskap om andras reaktioner, de är ju manipulatörer av guds nåde!

Jag menar att deras erfarenheter av andras reaktioner på deras eget agerande ger dem, precis som oss allihopa, insikter om hur vi kan agera.

Det som hindrar oss från att begå olika missgärningar är vår empati och vårt samvete. Saknar man förmåga till det så kan man heller inte lära sig.

Har man inte förutsättningr för att känna en känsla så kan man bara lära sig ett beteende, ett agerande, att spela en roll, uppföra sig som de som har känslan man själv saknar. De vardagpsykopater du nämner gör just det.

Du kan, så att säga, lära dem att inte gå över gatan vid rött ljus men de kommer aldrig att förstå varför.

Så galet är det.

Vi ska inte tro att det är synd om psykopater. Det misstaget har många gjort och de har råkat otroligt illa ut! Om vi tänker att de haft en känslokall och miserbel uppväxt så ska

vi inte för ett ögonblick inbilla oss att vi kan älska dem friska.

Min avsikt är inte att försöka ändra på ditt ställningstagande vilket jag försökte förmedla i min förra kommentar. Vi har alla rätt att välja vad vi vill tro och tycka.

Min avsikt är att påtala att forskningen inte är helt enig och man kan alltså välja vad man vill tro. Så det du skriver är en sanning, men det finns fler!
Vixina
min blogg vixina.blogspot.com
16 juni 2009, kl 04:38
Hej S-O!

Ville bara säga att det stämmer att det är nästintill omöjligt att anmäla en vardagspsykopat, de visar upp en perfekt yta och personlighet för polisen och lämnar aldrig några bevis på vad de gjort, så man måste SKAFFA sig bevis. Står de utanför dörren, ta med en kamera och filma det så gott det går, ha alltid larm och kameran i beredskap, kanske man kan lyckas på något bevis.
S-O
17 juni 2009, kl 22:28
Hej Vixina länge sedan sist.
Jag försökte för en tid sedan titta in i din blogg men det verkar som att du ändrat någonting, jag anmodades att skapa något konto av nåt slag och det verkade besvärligt.
Aftonbladet har ändrat sin bloggtjänst så det och som jag ser det förstört bloggkänslan.
Du om någon vet vad du pratar om, du har ju varit ut för den allra värsta sorten.
En psykopat kan ljuga och manipulera bort hur många bevis som helst, det verkar som att folk som lyssnar gärna vill tro vad de hör och tar prykopaten på orden
Den som talar sanning blir inte trodd därför att sanningen låter mindre trovärdig än skickliga och omständiga lögner.
Jag mår illa när jag tänker på så många rättegångar som vunnits på grund av att en skyldig person vunnit rättegången på grund av lögner.
BEFRIAD
4 augusti 2009, kl 06:25
Det råder ingen som helst tvekan om att psykopatfasoner grundläggs i tidig och kommande barndom.

Min s k syster som jag skrivit om på min blogg är en fullfjädrad psykopat.

Hon uppfyller 18 av de 20 kriterierna som är kännetecknande för en psykopat.

Hon föddes med en oerhört stark vilja, som mina föräldrar aldrig brydde sig om att stävja.

DÄR grundades maktbegäret och den sjuka personligheten.
Vad hon än ställde till med uteblev konsekvenserna. I stället stod de sk föräldrarna som upphetsade fans och beundrade henne.

När hon gjorde något galet gick hon till de s k föräldrarna och sa att jag hade gjort det OCH DE TRODDE PÅ HENNE och jag fick bannorna och t o m stryk för hennes illgärningar.

HUR I ALL VÄRLDEN SKA ETT SÅNT MONSTER KUNNA UTVECKLA NÅGON EMPATI.

Jag är så bergsäker på att psykopaten danas i barnaåren.
Och så fortsätter hon livet igenom OCH SOM TUR ÄR tillåter inte arbetsgivare ett sånt monster som den s k systern är utan ger henne sparken.

Det är det hon förjänar och inget annat.
För ingen står ut med en giftorm.

Nu går hon och har så gjort sedan 1 november 2007 hemma och trampar och blir ännu mer förbittrad och galen.

Utan utbildning, endast en maskinskrivningskurs på 16 veckor på 60-talet smäller inte högt hos någon arbetsgivare och duperingsförmåga är ingen merit.
S-O
9 augusti 2009, kl 01:15
Jag tror liksom du att avsaknaden av empati och psykopati skapas de första levnadsåren.
Det räcker inte att bara vara snäll med barnen, det måste finnas gränser och regler i uppfostran och framför allt hålla hårt på att dessa efterlevs.
Jag menar inte att det ska vara hårda tag med ilska rapp och bestraffning, detta kan tvärt om skapa en individ som längre fram ser det som naturligt att använda samma metoder själv.
Alla människor föds snälla sedan är det omgivningen som avgör vad som lärs in eller inte, ett undantag finns där en ren hjärskada förhindrar ett normalt inlärande men det är nog en försvinnande liten del i sammanhanget.

Jag är övertygad om att det finns fler empatistörda i dag än längre tillbaka i tiden, jag tror mig ha en förklaring.
Förr när inte dagens moderniteter fanns krävdes samarbete och ödmjukhet för att göra livet lättare, att hjälpa andra och få hjälp tillbaka var naturligt, folk tog hand om varandra och det skapade stor empati, alla hälsade på, hjälpte till och delade varandras bördor.
I skolan förr rådde bra diciplin och läraren hade makt att ta uti med bråkstakar, i dag är läraren utan makt och får vara rädd för att bli anmäld för lilla minsta.
Samma med polisen, deras agerande blir granskat i minsta detalj, rädslan för att råka illa ut i media blir ett hinder i deras arbete.
Jakten på större upplagor får media att förstora upp polisens åtgärder, polis sköt rånare i benet kan man läsa, det skrivs mera om polisens agerande än om brottslingen.
Vad jag menar är att hela samhället tappat greppet om ordning och reda, föräldrar, skolan polisen och även samhället i övrigt är ansvariga för individers uppfostran men dessa har inte makten och resurserna längre.

De senare årtiondena har en omsvängning skett, ta hand om dig själv och ev. dina närmaste, de övrigas problem är samhällets ansvar att ta uti med men utan resurser händer lite.
Dagens samhälle skapar vassa armbågar, pengar betyder ett gott liv, utan dessa känner sig folk mindrevärdiga, just den hårda jakten på pengar som även är makt tvingar ofta bort en stor del av den empati som gör människor goda.

Varför människor utvecklar olika personlighetsstörningar är inte lätt att hitta enkla svar på, jag är övertygad om att den omgivning vi befinner oss i är uppfostrande både på gott och ont, om ett ont beteende blir lönsamt i jakten på framgångar kan det bli ett inlärt beteende.
Det finns många olika störningar, jag har i min blogg skrivit mycket om den onda psykopatin men den hårda jakten på framgångar ger även andra oskyldiga störningar, jag menar de personer som tar psykiskt skada av den press de känner när de vill uppnå de ideal som press och reklam målar upp.

Hur jag än vrider och vänder på uppkomsten av psykopati så har jag den uppfattningen att den störningen uppstår för att omgivningen inte i ett tidigt skede sätter gränser och ser till att de efterlevs.
Ingen blir psykopat över en dag, fröna sätts i unga år och den personlighet som ger utdelning lärs in och blir ett livsmönster.
Om de onda handlingarna ger obehag tillbaka främjas den rätta synen på samlevnad, tvärt om kan det bli om det onda segrar och ger framgångar, blir det ett invant livsmönster finns grunden för att utveckla psykopatisk störning.

Jag har aldrig hört talas om någon som varit en god människa i många år sedan blivit psykopat, men däremot att psykopati grundas i unga år och sedan blivit ett obotligt beteende.

26 augusti 2009, kl 03:47
I stort sett stämmer beskrivningen av en psykopat/sociopat in väldigt bra på en politiker lr byråkrat, men det fysiska våldet manipulerar dom andra att utföra :( !

MvhME/Mats
S-O
26 augusti 2009, kl 23:12
Att manipulera andra och sedan använda dessa som redskap för att göra andras liv till ett hvete är vanligt för psykopater.
Psykopaten använder lögner, förtal och manipulation för att ta kål på de som råkar stå i vägen.
Alla psykopater spelar på sex och använder detta för att nässla sig in och ta över de inte ont anande offren.
När det gäller sex tror jag kvinnliga psykopater är värre än män, de förför och ligger med de män de vill utnyttja på olika sätt.
Syftet kan vara att ruinera den förförda mannen men kan även vara ämnat till att skaffa hållhakar och sedan använda ett lydigt redskap för egen vinning.
Är den förförda mannen gift och har familj finns inga gränser för den efterföljande utpressningen, mannens dilemma blir då tanken, gör jag inte som hon vill ringer den häxan till min fru.
Jag har hört talas om kvinnliga psykopater som sängvägen förfört gifta män och sedan tvingat dem att vittna i en rättegång kvinnan fört mot något annat offer.
Många män är naiva, de tänker töm och glöm men är kvinnan en lömsk psykopat är inget glömt, efter den manipulativa kärleksstunden väntar ett hvete med alla tänkbara krav där hot om ett avslöjande hela tiden hänger i luften.

Mizo
1 november 2009, kl 00:42
Jag försvarar inte män av ondo.I detta fallet handlar det mycket om att vanlig folk ska kunna känna lite häxjakt pga inre tomhet. Sensationer upprepas på bloggarna som papegojeko, dvs att sola i andras framgång då den egna förmogan inte räcker till mer än att vakna, äta, lägga sig och drömma om mening. Ja, vanlig folk är kanske charmiga men trista. Tomma, cyniska, rättfärdigar sina egna fel, kan inte ta kritik och fråga hur menar du? Folk vill ha häxjakt. Vad har du gjort för intryck i världen? Uppfunnit eller byggt något? Skrivit en låt eller har skapat ett konstverk? Eller gjort ännu större bragd, genomgick läkarutbilningen för att jobba för läkare utan gränser? Offrat tid och energi för något som räknas förutom att bara vara och kräva så mycket förståelse för sin tomhet? Ingen talar om sig själv? Ingen självkritik? Bara ensidighet? Låt mig prata med båda för att förstå heter det ni sköna sympatiska puckos. Ett kommer min tjej för en lååååång natt ;) Ja jag har syndat och därmed är jag en psykopat. Puss
Mizo
1 november 2009, kl 00:49
Chefer skrivs det ofta som psykopater. Taskig miljö? Hur ska ni ha det era sköna ...... Ni är så förvirrade själva att ni inte längre kan se mer än en centimeter. Tagga ner, sprid sköna vibbar för att jag är kräkfärdig över denne vuxna pack som lär ut cynism. Och du presten, sorry, bloggens ägare, den lärde i ämnet. Du måste väl häpna själv över det utbredda läget? Vad fan är vi för några? Självgoda cyniska blinda högmodiga vuxna? Är det vad vi är? Alla bär på en pusselbit av agg. Tillsammans blir det en fin pussel. Faaaan nu måste jag dra/puss
S-O
13 november 2009, kl 22:50
Puss tillbaka Mizo, jag har läst dina insändare flera gånger men jag är inte intelligent nog för att förstå innebörden.
Nina
10 november 2009, kl 11:51
jag tror att jag blivit utsatt för en psykopat. jag var den andra kvinnan. efter galet mycket lögner och svek har jag nu brutit med mannen. funderat mycket över hans beteende så här i efterhand. jag undrar, kan en psykopat visa fysisk närhet (förutom sex), alltså kramas under natten, skeda, hålla handen, pussa i nacken, gnugga näsan? visa ömhet? undrar även om han kan han vara så skicklig på att ljuga och spela teater så att man verkligen får uppfattningen om att han bryr sig om och älskar sina barn över allt annat? skulle en psykopat exempelivs ha bilder på sina barn som bakgrundsbild på mobilen? sådana små saker analyserar jag för att kunna få ett svar på om mina misstankar stämmer. det är så fruktansvärt mycket som stämmer in på honom när jag läser om psykopati, men jag har ändå så svårt att tro att det verkligen kan vara så.
S-O
13 november 2009, kl 22:44
Hur är egentligen en person som gör skäl för namnet psykopat? ingen lätt uppgift därför att de psykopatiska dragen är många och det fordras flera tillsammans för att göra skäl för namnet.
Man måste skilja på en sk. vardagspsykopat som vet samhällets lagliga gränser och den kriminella psykopaten som som utför grova våldsbrott och därför inte kan dölja sitt jag.
Vardagspsykopaten som jag skriver om är den smarta skådespelaren som manipulerar alla, det är denna sort som är den vanliga olyckan för folk i allmänhet.

De flesta som blir utsatt för en psykopat svarar med förvirring därför att de handlingar de utsätts för blir helt obegripliga, några naturliga svar "VARFÖR DETTA SKER" kan den utsatta inte finna, allt blir som en overklig ond dröm.

Som bekant saknar en psykopat empati delvis eller helt, empati är förmågan att känna medlidande, ånger och äkta ömma känslor, empatin hos personer är då samvetet som formar känslolivet och därmed talar om vad som är tillåtet i umgänget med andra.

Egentligen är det lätt förstå varför en psykopat är en grym och omänsklig person, denna har inte den empai som krävs för att bromsa upp onda handlingar, psykopaten liksom alla andra vill vinna framgångar och utan empati blir tillvägagångsättet för att nå dessa mål grymma.

Psykopaten strävar efter materiel och ekonomisk vinning och även 100% makt och kontroll över de personer som fallit offer, om psykopaten känner sig tappa viss makt ska ordningen återställas på alla tänkbara sätt och utan empati bler det smärtsamt för de drabbade.

En människa som helt visar endast ondska i umgänget med andra skulle skrämma bort alla blivande offer men psykopaten är smartare än så, ondskan varvas med spelad snällhet, ömhet, rosor, smicker och fagra ord, när tilliten är återställd fortsätter nedbrytningen av offrens känsloliv.

En manipulativ psykopat har ett inre av falsket men för att vinna förtroende kan denna förvandla sitt yttre till Jesus själv och manipulera andra att tro vad som helst men allt är ett falskspel utan äkta känslor bakom.

De flesta psykopater lever i en egen skapad falsk drömvärld där lögnerna används för att förgöra andra och upphöja sig själv, ljugandet har inga gränser och en avslöjad lögn följs genast av en ny frisserad lögn som passar bättre.

En psykopat kan säga förlåt, visa ömma känslor, pussas, kramas och göra allt som denna vet träffar mitt i prick men allt är bara tomma ord i syfte att vilseleda, ljugandet, sveken och de smärtsamma handlingarna återkommer alltid och för alltid.

Att försöka förstå varför en psykopat gör si eller så bryter bara ned en själv, man bygger sin egen förståelse efter tidigare livserfarenheter, har man inte tidigare varit en psykopats offer och lyckats lösgöra sig kan man inte förstå vad som hänt och händer.

Slutligen ett gott råd, försök inte förstå om det är en psykopat eller gud fader själv du umgås med, känn efter hur du mår, är du lycklig? Blir du illa behandlad? känner du dig nedtryckt och förnedrad? Tänk på att det är det goda eller dåliga uppträdande som räknas inte det namn man kallar nänniskoplågaren.

Du ska även tänka på att det är nästan omöjligt att göra om en människas personlighet till något annat, den prins du drömer om finns säkert någonstans men tro inte att din godhet och kärlek kan omvandla en människoplågare till en ängel.




S-O
12 januari 2010, kl 18:40
Hej Kao, jag skriver en "LITEN" kommentar till dig.

För att vinna rikedom och makt i vår värld måst det till något exra, att vara snäll, ärlig och omtänksam räcker inte.
Om någon ska vinna måste någon förlora så enkelt är det, belönade blir de som visar hårda nypor och på så sätt skrämmer andra
till att bli jasägare.
Den snälla empatiska personen tillåter sig inte att använda metoder som skadar andra och får då svårt att hävda sig i den politiska
eller penningstinna världscirkusen.

I hemmet och inom många yrken där empati och medkänsla belönas vinner de empatiska personerna stöd och framgångar, det kan vara inom yrken som vård, omsorg,
undervisning, utbildning med flera men i den penningstinna världen räcker det inte med att vara enbart snäll.

Den sk. vardagspsykopaten har allt som krävs för att klättra uppåt på karriärstegen, falskhet, lögner, manipulationer och brist på medkänsla gör denna till
en hårding som syns, hörs och sätter sig i respekt.

Lägg även till att de personerna inte säger vad de själva tycker är rätt, orden är valda enbart i eget vinningssyfte eller för att nedvärdera en morståndare.
Skrämsel och eller belöningstaktik används för att skaffa en högre ställning, väl i toppen vilket betyder makt blir psykopaten svår att rubba, dennas makt och
totala brist på medkänsla skrämmer och de underordnade blir lydiga nickedockor i hopp om att själva bli belönade.

Kao, jag ser på din kommentar att du är inne på samma linje att psykopatiskt beteende är en otäck fördel när det gäller strävan efter makt och rikedom.

Vardagspsykopaten är svår att tas med, denna döljer sitt rätta jag och sina syften, det yttre man då ser och hör är en falsk yta, hjälpsamhet kräver något tillbaka,
leendet och orden har ett vinningssyfte, även ilska och hot kan vara ett spel för att vinna en framgång.
Man kan förstå att vissa i tippskikter har psykopatiska drag, man behöver bara se och lyssna, de ljuger, bortförklarar, skyller på andra och ser sig själva som felfria.

Jag försöker tänka tillbaka på mina yngre år, jag kan inte minnas någon jag kände på den tiden som jag i dag anser varit psykopat, i politiken där personer som Erlander, Sträng
och Hedlund huserade var atmosfären skojfrisk, ärlig och rak, där litade man på varandra och ett handslag räckte för en överenskommelse.

Jag anser att psykopater var sällsyntare förr, i dag finns de i större antal och varför har det blivit så? De flesta var fattiga förr och behövde verkligen vinna framgångar?
Varför blir någon psykopat? Äter vi farliga kemikalier eller kan all strålning skada hjärnan? Är uppfostran sämre i dag än förr? Svaren är många men troligen inte de rätta.
Jag tror det är sällsynt att någon föds med en hjärnskada som orsakar psykopati, vi blir vad vad vi lärt oss och går det snett kan det bli en människa med brist på empati.

Det har hänt att barn tagits omhand av vilda djur och efter flera år hittats av människor, de kunde inte uttala mänskliga ljud, nej de hade samma läten som djuren, de gick
på alla fyra, de var som ett djur i en människas kropp, allt detta efter den uppfostran de fått.
Det blir då naturligt tro att människor föds tomma med enbart vissa instinkter och därefter står omgivningen och yttre händelser för vad som lärs in och lagras i hjärnan.

Vi lever i ett allt hårdare samhälle, förr tog människor hand om varandra mera än i dag, hela samhället krävde empati, sammanhållning och medkänsla, alla tjänade på det.
Alla som slutade skolan förr blev omhändertagna av vuxna, vanligt var att börja i ett företag som lärling eller annan utbildning i fortsättningsskolan, alla som ville arbeta fick ett jobb och
känna sig accepterade.
Den tiden är förbi, i dag går många unga utan arbete och känner sig misslyckade och utanför, vad händer med dessas inre när de under längre tid vill så mycket men inget får?Naturligt sett måste de förtränga verkligheten och försöka bli någon annan än de är och det främjar alla beteenden vi anser är onormala.

Man kan även tänka sig att empatin kan förträngas av unga sårbara individer, de kan då yttra sig i hårdare metoder för att bli någon eller vinna framgångar, har då empatin förträngts en längre
tid med framgångar som följd kan det bli ett inlärt livsmönster som ses som naturligt av individen själv.

Händelser runt en ung människa formar hjärnans inlärning, föräldrar, samhället och omgivningen i övrigt står för inlärningen.
Med empatiska föräldrar, lyckad skolgång, vara omtyckt och känna sig behövd, bli uppmuntrad och berömd, få ett arbete och känslan att vara någon, jag tror inte psykopater formas under dessa grunder men är förutsättningarna tvärt om främjas i stället beteendestörningar där psykopati kan vara en av flera.
Nymane
31 januari 2010, kl 00:48
Intressant läsning och allt ni skriver ovan stämmer enl min erfarenhet. Men hur hanterar man då och sätter dit en s k psykopat och ställer denne mot väggen? Om han nu också har den aggressiva ådran så måste man ju tassa på tå för att inte våldet tar riktig fart. Vågar man stämma vederbörande för bedrägeri, olaga hot eller vad göra? Har själv blivit utsatt för sol och vårning av en finsk-svensk Stockholmare. Mannen är nu 50 och har, efter när Stockholms utelivskrets börjat tala, levt ett parasiterande liv och utnyttjat kvinnor i 30 år. Tacksam för tips!
S-O
31 januari 2010, kl 15:01
Jag har i min blogg skrivit en hel del om svårigheter man ställs inför när man anmäler en psykopat.
Med lögner och manipulation gör psykopaten om historien till något annat som gynnar denna.

I en rättegång lyssnas det på ord, osanningar som inte kan motbevisas ses ofta som sanningar.
Det går att anmäla och vinna över en manipulerande lögnare men det gäller att ha en bra advokat och många vittnen.

Inledningen är att man gör en polisanmälan och en förundersökning startar där även den anmälda får yttra sig, redan här kan denna förundersökning läggas ned om polisens utredare anser att brott inte anses begånget.

Om polisens utredare så anser skickas förundersökningen till åklagare för bedömning, anser denna att det finns laglig grund för en rättslig prövning går ärendet vidare, anses inte bevisföringen hålla i en rättegång eller brott inte kan styrkas sker en nedläggning.

Går ärendet vidare till rättslig prövning och man inte har pengar till en advokat kan man ansöka om en offentlig försvarare, enligt Svensk lag utses en advokat som ska tillvarata klientens intressen.

Ett datum för en sk. förhandling kan utsättas, denna sker tillsammans med parterna, bägges advokater och en juridisk person typ rådman, detta sker oftast i de fall när 2 personer anklagar varandra för oegentligheter och olika ekonomiska krav ställts.
I slutskedet här får de berörda frågan om de vill gå vidare men om inte någon förlikning skett och en part kräver rättegång kommer senare ett datum för den sk. slutförhandlingen eller rättegången att ske.
Man får ta i beräkningen att det lagliga förfarandet kan ta åratal om någon part överklagar ärendet och det beviljas men oftast finns ingen grund för en förnyad rättegång.

Nu förstår man hur viktigt det är att kunna dokumentera och bevisa fysiska skador, ekonomiska olagligheter och annan laglöshet, när man en dag sitter i en rättegång och inte har de bevis som krävs blir man en förlorare.
Har man då en skicklig manipulerande lögnare till motpart som försöker överföra all skuld på motparten kommer rättegången att handla om vem som är mest trovärd.

Bästa sättet att möta en manipulerande lögnare i en rättegång är att med starka bevis påvisa att personen ljuger, för varje avslöjad lögn tvingas denna ljuga om i ny tappning och förlorar på så sätt sin trovärdighet.

Denna person erkänner aldrig sin skuld och vid en fällande dom kommer det att stå dömd mot sitt nekande.

Kao
6 februari 2011, kl 01:52
Jag har lotsat hit några stycken seriösa bloggare och hoppas du har lust och tid att besvara deras ev.funderingar. Har börjat skriva om p-störningar igen(ska skriva om alla 10, men har hittills bara skrivit om 3 st i det' värsta' s.k Klustret....Har ett kvar, som riskerar att kanske såra många, eftersom flera här på bloggen har den diagnosen eller dubbeldiagnoser.

Men ska bara beskriva kriterierna kliniskt / psykologiskt, också berätta hur underbara dessa personer kan vara , nämligen Borderline) Har just skrivit om antisocial(psykopat), narcissistisk(oftast psykopatisk läggning)n och histrionisk. Lagt lite andra inlägg emellan så det inte blir så tungt att skriva och för knastertorrt att läsa..

Vem som skrivit inlägget här ovan vet jag ej vem det är.Låter mer som ett slags dåligt skämt - för en fullfjädrad psykopat skulle inte skriva så, eller hur S-O? Dessa orkar inte ens sitta och skriva så länge vid en dator. De har ju fullt upp med att jävlas med folk. Kan ju vara en med starka drag av antisocial p-störning + empatistörningar. Vet ej. Det är din blogg och upp till dej att svara.

Just nu förkkommer mycket skumt på bloggen med folk som dubbelbloggar, är anonyma och / eller fegar ur. Vågar inte stå för att vara en enda blogg (om de inte visar klart att "här är mina andra bloggar och de handlar om....osv)

Länge sen vi hördes och jag längtar efter att få träffa dej å syrran igen. I alla fall att höra av er....vill veta att ni har det bra.

Kramar
Kao
Möjigheten att kommentera är avstängd av bloggens ägare

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna