Kjell Brells World

Om nån i lokalen led av morgonsyra-så försvann det illa kvickt i morse. Och då inte på grund av det goda kaffet.

Leif "Loket" lotsade försiktigt Mr Häcken/Gothis Cup, Dennis Andersson genom morgonens frukostmöte på Avenyn Ett.

Jag hade sett fram mycket mot det här mötet och jag kan inte tänka mig att nån i publiken var besviken när mötet var slut kl nio. Dennis berättade på sitt stillsamt ödmjuka, men ändå raka sätt, om hur Gothia Cup hade vuxit fram från ett hyfsat stor ungdomsturnering i fotboll i slutet på 70-talet till att bli världens störsa meeting för unga fotbollsspelare från hela världen. I år är visst 71 länder anmälda. Eller var det 73?

Publiken fick klart för sig att Gothia Cup hade blivit så stor genom hårt arbete, en vision, en mission och en gnutta flax.

Dennis historia om hur han hade erövrat den amerikanska kontinenten via dåvarande konsuln i Chicago Arne Thorén, fick alla inkluderande mig själv att vråla av skratt, och bilderna ljuger inte, Loket skrattade gott han också. 

Det som slog mig mest var nog den enastående mixen av framsynthet, vilja att ständigt förbättra organisationen och att våga göra misstag, precis som på fotbollsplanen, parat med ett brinnande människointresse och en vision(som  innefattar mission) . Jag tror benhårt på det här konceptets hållbarhet i framtiden.

Personkemin mellan Loket och Dennis verkade fungera alldeles utmärkt, och jag ska försöka ta med mig så mcyket som möjligt av den här trevliga morgonen på Avenyn Ett. Tack också för ett utmärkt arrangemang.

Det är sånt här som berör och det är ju ett enastående exempel på ett ansvarstagande entreprenörskap.

Hoppas Häcken etablerar sig som ett topplag också-även om det blev stryk med uddamålet i dagens derby mot GAIS.

Kan inte Arena ingå i ett konglomerat som arrangerar världens största kreativa mötesplats/kongress? Några visioner ska man ju ha, tycker uppenbarligen Dennis Andersson, Gothia Cups

skapare och Häckens viktigaste värvning någonsin.

Det har varit diskussion om friskvård på jobbet idag. Vi har som första enhet inom Boende-Social Resurs fått en timme i veckan, nåt som vi önskar förvalta väl.

Jag fick ju en del funderingar i det kära ämnet och ska inte skona er från det vad det lider-icke idag. Det kan bli lite brorduktigt, och öppna dörrar är inget spännande att slå in.

Nå inspirerad blev jag, och passet uppe i Botaniska/Änggården var mitt tredje korta löppass i dag.

Jag stannar ofta till och njuter av skönheten och nu är det blomning för Azaleor. Lukten fyller luften och man kan bara njuta. Jag blev stående vid dammen i Japanska Dalen, och funderade på hur sannolikt det är att en Rhododendron Japnikum från 1500meters höjd i Japan ska hamna i Göteborg. Med sig från hemlandet hade den nåt som jag trodde var en al, men visade sig vara en Ärtcypress. Om en tappad penna kan innebära en avlägsen galax undergång, en fjäril ett flygplans störtande på andra sidan jorden så nog har de här immigranterna nån effekt i sin nya omgivning. Att kunna hamna i avlägsna Sverige. Man associerar ganska fritt  när man springer, och jag ger vällustigt efter för såna impulser. Jag tänkte redan vid starten av löpningen på begreppet Housing First, på forskaren och tillskyndaren Hans Swärd , på vår nya uppdragsutbildning där de här tankarna är ett betydande inslag. Då fick jag dessutom syn på en mördarsnigel, en främmande snigel från Spanien som utbrett sig i en fösvarslös omgivning  och ändrat förutsättningarna för våra odlare och vår fauna på ett tråkigt sätt.

Housing First är på modet och när man undrar om inte nån ska ha guts att  kritiskt debattera företeelsen får man oftast höra att forskningen är enig. När jag hör att forskning är enig blir jag lätt misstänksam, men tänker på den förtroendeingivande astronomen Susanne Aalto, som inför ett publicerande av en vetenskaplig artikel om krockande galaxer sa nåt i stil med"- Jag kan vara säker på att mina observationer och slutsatser kommer att nagelfaras och möjligen kritiseras av nån annan forskare nånstans på Jorden. 

Hon gav ett vist intryck och faktiskt är ju inte ens en naturlag undantagen från kritisk granskning. De har reviderats och kommer att putsas på framöver, var så säkra. Nu försvann jag i associationernas fria dimdrivande, och för att riktigt mixa till förvirringen lägger jag till smarta Evelina Wahlqvist i en mix där blommor, sniglar, fauna trosläror och kommunikation,samt charm och dess motsats ska mynna ut i en fundering.

http://gt.expressen.se/nyheter/1.2361847/evelinas-goteborg-satsar-pa-kreatorer

Klarar nån av det?

Inför söndagens paneldiskussion om människans roll i kosmos hade jag väntat mig en enorm anstormning av besökare och var med sonen Erik ute i för mig enastående god tid-en halvtimme innan start. På väg in i Pedagogen sprang jag ihop med en gammal bekant. Jag hade inte sett honom på nåt år, och jag blev presenterad för hans flickvän och deras två små barn, samt en kamrat till honom. Jag var lika förvånad över att träffa honom som han var över att se mig. Vi träffades först när han var garderobiär/vakt på Wojarsky, en kvarterskrog med centraleuropeiskt kök som specialitet-jag åt vildsvin där vid ett tillfälle.

Min vän behövdes inte så småningom, ägarens söner tog över och misskötte krogen så gruvligt att den fick säljas(men då hade jag slutat gå där för länge sen). Sen kom vännen att livnära sig på poker, ett kafé och diverse annat, men höll alltid en mycket träningsflitig profil, först bodybuilding,sen kampsport, löpning och allmänt gymmande. Om inte annat träffades vi nån gång vid inlämning av V75.

Åter till pedagogen. Att han blivit pappa,dessutom två gånger om, hade jag ingen aning om. Att han  börjat plugga på gamla dagar var också nytt. Han gick en högskoleförberedande utbildning och hade planer för framtida skolgång. Pokern hade han släppt det mesta av ,då det var kontraproduktivt i en familjerelation.

Vi berättade väl rent allmänt varför de kosmologiska och filosofiska undringarna hade lockat dit oss, egentligen är det ju funderingar som varje människa bär nånstans.

Om föredraget kommer jag att berätta om vid annat tillfälle, det motsvarade såväl mina som Eriks förväntningar i alla fall.

Efter gårdagens gemensamma Göteborgsträning på Slottsskogsvallen joggade jag förbi min syster. Hon hade klätt om våra föräldrars möbler till nåt mycket elegant och jag var ärligt talat förstummad över resultatet.

Lite upprymd tog jag den något längre vägen hem via Prinsgatan där någon ropade på mig. När jag stannade till såg att det var vännen från föreläsningen. Jag stannade till och vi kom först att tala om söndagens föreläsning, som vi delvis hade lite olika intryck av. Så är det  alltid och ska så vara.

Samtalet kom att pendla in på just nyfikenhet och  i första hand hans kunskapssökande och planer. Han hade tankar om att kunna förena sina erfarenheter från träning, spelande och ett upplevelserikt liv med de kunskaper han var i full gång att skaffa sig och där steg två var att söka in på psykolog- eller socionomprogrammet.

Jag är ju inte obekant med vare sig hans bakgrundsfond eller de områden han ville söka sig till(jag  har i alla fall ett hum) och uppmuntrade honom helhjärtat till hans satsning.

Att träning skulle fortsätta var en viktig del av hans liv var han helt klar över och undrade hur folk tänkte när de inte tränade.En helt nödvändig bit i varje förnuftig persons liv enligt hans förmenande. Vi förfasade oss gemensamt över den grupp kvinnor som ständigt står utanför en adress på Prinsgatan , rätt nära Oskar Fredriks kyrka och röker, i ur och skur, och undrade vad de jobbar med. Nån kvinnofälla vill jag tro.Vi passerar bägge där på väg till jobb respektive skola

När jag i slutet av samtalet frågade om hur det hade gått med några gemensamma bekanta, svarade han att kontakterna hade tunnats ut. Det var lite svårt att få förståelse för hans nya liv, eller så var de baserade på deras tidigare gemensamma intressen. När jag joggade slutsträckan hem, kom jag att tänka på den rödoverallsklädde man ur podiet i söndags som hade några förnuftiga inlägg i debatten där. Jag kallar honom ÖIS:aren. Vid en fikapaus i debatten gav jag honom en liten eloge för hans förnuftiga inlägg. Han svarade nåt  om intellektuellas ansvar .Anv nån orsak kom han att nämna att han hade en bakgrund som anställd på posten i tjugofem år innan han började studera. Jag frågade om han var kvar,och då ställde han motfrågan om jag känner till Platons Grottliknelse.

Se länk-viktigt

http://www.google.se/url?sa=t&source=web&cd=1&ved=0CBgQFjAA&url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FPlatons_grottliknelse&ei=tlDSTdmpGMqQswb79MSZCQ&usg=AFQjCNEXU-b1yS8xj_zTi0giS50mskz1wQ

På mitt ja, kommenterade han att det var ungefär så han hade hamnat till bland arbetskamraterna under och efter utbildningen och han hade sökt sig till andra revir-oklart vilka. Någon förståelse eller nåt intresse för de nya världar han hade tagit del av  fanns inte tillstymmelse till hos arbetskamraterna. Han hade väl behövt haft ett pedagogiskt sinnelag för en sån uppgift, men å andra sidan fick han ju mig att lyssna med en känd och bra liknelse, så felet kanske inte låg hos honom. Eller?

Nå, min poäng med den här lilla berättelsen är väl inte mer än  att det  ibland är väldigt givande att tala med folk-direkt spännande är det när de gjort förändringar i sina liv.

I mitt jobb är det  förändringar som är direkt avgörande för många för att överleva.

Underst en längre version av grottliknelsen.

http://www.google.se/url?sa=t&source=web&cd=6&ved=0CDsQFjAF&url=http%3A%2F%2Fwww.hedbergska.sundsvall.se%2Ffs%2Fgrottl.html&ei=tlDSTdmpGMqQswb79MSZCQ&usg=AFQjCNETKylG8Jr7Zh_jqqFGKrrYctth7Q,

Inget hade fått mig att avstå dagens akademiska kvart på Bokia, och för säkerhets hade jag tagit semester.

Vår senaste nobelpristagare heter Arvid Carlsson och fick nobelpriset 2000  för sina "upptäckter rörande signalsubstanser i nervsystemet", specialinriktning på dopamin och serotonin.

Läs mer här.http://www.fokus.se/2008/12/arvid-carlsson-nobelpristagare/

Kvarten blev nog en timme men i sällskap med denne rakknivsvasse man hade ingen tråkigt. Han gick summariskt igenom upptäckter och forskningsläge kring hjärnan och dess sjukdomar innan han presenterade stora framsteg gällande medicin mot s.k hjärntrötthet som i studier befunnits ha stor effekt. Carlsson var nyfiken på huruvida de här substanserna har effekt även på andra av hjärnans sjukdomar.

Professorn fick en mängd frågor, mest om sjukdomar,och svarade galant med stort tålamod och intresse för frågorna.

Han är fortfarande fullt aktiv och tar sig dagligen till laboratorierna på Medicinareberget för att hålla sig ajour med forskningsutvecklingen.

Hans firma kräver sitt också och det var en ytterligt vital man som stod till en månghövdad bokhandelspubliks förfogande denna förlängda kvart.

Hans råd för att uppnå en sådan vitalitet var att försöka vidmakthålla sin rörelseapparat, äta bra mat, gärna med extra vitaminer och antioxidanter,samt att använda intellektet som snabbt slammar igen vid passivitet.

Det sista är han ju själv ett levande bevis på.

Hatten av för denne uppenbart lysande begåvade man som via sina medicinska upptäkter har bidragit till att förbättra livet för så många, inte bara Parkinsondrabbade.

 Vill bara avsluta med att ge professorns syn på missbruk-från Aftonbladet 2001.

"Dopaminet är också en del av hjärnans belöningssystem och vid drogmissbruk kortsluter man dopaminets belöningsmekanismer och ger sig själv en belöning utan att man egentligen gjort någonting för att bli belönad."

Det är Arvid Carlssons mycket förenklade förklaring till drogmissbruk.

Idag tog jag semester halva dagen.  Löpning till och från jobbet,via Friidrottens Hus där jag tog en halvtimme i gymmet. Ett viktmässig uselt pass, men man vill ju preparera sig inför allt planerat sittande.

En härlig lunch med Micael på Golden Days hanns med innan föreläsningarna (Vetenskapsfestivalen andra dagen )började på Pedagogen.Av diverse skäl fick Micael bevista Maria Sandgrens "Keativitetens källor" själv, och han verkade synnerligen nöjd. Jag anslöt direkt därefter. Torkel Klingberg är professor i Kognitiv Neurovetenskap vid K arolinska Institutet och fängslade den månghövdade publiken med sina rönd. Han sålde åtskilliga av sina böcker "Den lärande hjärnan och "Den översvämmade hjärnan" och Micael passade på att utöka biblioteket för gentila 220 spänn.

Han berättade om kopplingarna mellan arbetsminne och förmågan till att klara matematiska och språkliga uppgifter.

http://www.hjarnfonden.se/nyheter/den-larande-hjarnan---ny-bok-om-barnhjar__435

Det som fängslar mig är att inte Björklund och andra skolpolitiker inte tar till sig de rön som Klingberg har att bidra med gällande lärande.Han ser det ur fyra perspektiv som ska sammanfogas till den ultimata lärosituationen-psykologi, neurovetenskap, utbildning och tekniska hjälpmedel.

Tag till er det Janne-annars gör nån annan vaken politiker det.

Nästa föreläsning hann jag bara åhöra en halvtimme. Den handlade om att man även i forskning präglas av de nationella attityder som  råder-i det här fallet exemplifierat av Danmarks och Sveriges attityder till vins nyttighet.

Gissa vilka som tyckte vad?

Snabbt iväg till "Ledarskap för kreativitet"  med göteborgsbaserade Evelina Wahlqvist från Handels och Svenska Tennisförbundets utbildningsanvarige Henrik Ekersund.

De gav sina perspektiv på hur man kan skapa ett kreativt klimat såväl på arbetsplatser som med idrottsmän- publiken var trollbunden. Jag satt och drömde om att bjuda in dem som talare för såväl friidrottsförbundet som för kommunen, för de hade mycket att komma med för bägge dessa ganska konservativa  organisationer.

En eloge till Evelina och Henrik alltså.

http://www.doktorspinn.se/2010/10/02/evelina-wahlqvist-utnamnd-till-arets-kommunikator-2009/

Rumsbyte igen, och jag fick åhöra en mycket lärd diskussion om mätning av hjärnaktiviteter.i samband med vissa givna tankar. Det kopplar bra över till mina allra svåraste försök till studier-de om hjärnan.

Lars Nyberg , professor från Umeå är inte bara en lysande forskare, han är genuint nyfiken och en alldeles strålande ciceron långt in i hjärnans innersta skrymslen.Jag hörde på honom på Hjärnans Dag och han får gärna dyka upp igen.

http://www.umu.se/forskning/forskarportratt/lars-nyberg/

I morrn blir det Arvid Carlsson på Bokia 12.30.

Nu är jag riktigt trött på de som normalt är mina partier. Moderaterna syns lite grann via Johnny Magnusson, mest för att han blir intervjuad.I dag uttalar han som MOT enhetstaxa inom regionen, samtidigt som han vill förlägga ytterligare regionala funktioner till Göteborg. Jag fattar delvis hur han tänker, men vill han centralisera regionen, och samtidigt låter medborgare bo i städer med rimligare huspriser.

Kanske inte sosse/miljöpartiförslaget är så dumt. Den låga profilen vad gäller järnvägsutbyggnad kommer att straffa Folkparti och Moderater i en tid av Peak Oil och ökat miljömedvetande.Folkpartiet är helt anonyma, det enda jag har sett är några affischer med samma text längs Delsjövägen. De innehåller rena klyschor och måste väl närmast upplevas som ett hån mot väljarana. Eller om man möjligen har så stort förtroende för väljarna att man inte måste kampanja alls?

Övriga borgerliga partier hörs väldigt lite och syns ändå mindre.

Sossarna har pigga röda affischer ända in i våra huskroppar i Annedal, Vänsterpartiet hittar man här och där, och bägge lever de gott på att de skrämmer med kommande borgerliga utförsäljningar av våra sjukhus.

Miljöpartiets systematiska och pedagogiska offensiv är den stora vinnaren och med en utökad profil på entreprenörsfrågor och blotta det faktum att man på riksnivå inte samarbetar med de belastande partierna, gör dem till ett möjligt valalternativ för många, kanske för mig med.

http://www.google.se/aclk?sa=L&ai=CSL9wGxXKTaTYEYP9sgbJ5NyuBZ2foKYC1abI-C6T4pIXCAAQASDtit8GUL7rvef9_____wFg8YWOhtgfyAEBqQIhp63lN46FPqoEHk_QxQA3EOB_xTjjsKhi6UHhabLZLXlYbfh2BmufG4AFkE4&sig=AGiWqtwP3ukUNCy84Z-4_pxP_y6tzPSjgA&ved=0CAoQ0Qw&adurl=http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx%3Fnumber%3D175997

Till det som ändå under några år varit mitt val, Folkpartiet kan jag bara säga,-"Vakna Upp", snart är det försent.

Budskapet går att hitta djupt ned på hemsidor, men det kommer inte att räcka.

Här är bl.a valmanifestet.

http://www.folkpartiet.se/Folkpartiet-nara-dig/Goteborg/184251/vara-viktigaste-fragor/

http://folkpartietvgregion.se/filer/Valmanifest-2011-2014.pdf

Mysige Leifs lätt kraxiga röst hörs i radion varje dag och mitt tips är att han står som vinnare med en bräcklig koalition, för borgerligheten har satsat för uselt i valkampajen- och vad viljan att satsa på järnvägen, felaktigt.

Som bekant hyser jag en stor, ibland obesvarad, vurm för kunskap. I min planering i att bli en mer kreativ människa än jag tidigare varit, ingår en del inhämtning av kreativitetsskapande stjärnstoff.

När så Vetenskapsfestivalen frestar med en femdagarsfest,  som dessutom är gratis, i Göteborgs centrum, kan åtminstone inte jag motstå.

Pga arbete missade jag invigningen och fick med den kära hustrun först bevista en föreläsning i Nordstan där störande ljud från alla förbipasserande gjorde det något svårt att höra. Föredragshållaren hade ett par studenter, något dussin pensionärer och så jag och AnneLie, som inte alltför upphetsande publik, men höll god min och hade en del intressanta poänger.

Därefter begav vi oss skyndsamt till Pariserhjulet vid Operan som för dagen hade gjorts om till Vetenskpsroulett. Det innebär att man köar fram till gondolerna på det 60m höga hjulet där varje gondol innehöll en föredragshållare i de mest skiftande ämnen-man fick ta den som var i tur helt enkelt.

Jag är rätt öppen och hade gärna kunnat lyssna på nån valexpert, eller färgvetare, men blev glatt överraskad när det satt en kvinnlig professor i fysik och väntade på oss.En sångerska/sångterapeut och en fotograf kompletterade vårt lilla sällskap.

Att AnneLie är höjdrädd visste jag men ansåg nog att jag hade den värre svindeln i vårt äktenskap. När jag intresserat lyssnade på Gallileos experiment från tornet i Pisa och annat intressant ,kände jag hur en svettig men mycket kall hand grävde sig in i armen på mig. Med svår ångest genomled hustrun våra tre varv i skyn, medan jag avnjöt både sällskap och en magnifik utsikt.Hon var extremt tapper men oändligt lättad när vi kom ned på jorden igen.

I morgon fortsätter festivalen och jag har en halv dags semester för att riktigt kunna frossa. Huvudnummer för mig i morgon är "Hjärnan är formbar" med erkände Torkel Klingberg, professor i neurovetenskap, författare till bl.a Den Lärande Hjärnan.

Sen kör det på,torsdag,fredag, lördag och söndag.

Jag återkommer säkert om jag får tid-det är en lärovecka, inte en expressiv period.

Som Som alla  vet, och få gillar,är jag ju AIK:are, enligt min mamma t.om tillverkad på Plangatan (eller vad det hette då) utanför Råsunda.Pappa höll på AIK, kungen gör det också, och skit samma, det har inta alltid varit lätt när man bor i Göteborg.

Gårdagen var planerad i Arena Göteborgs tecken. Loket skulle intervjua nye Lisebergschefen och jag var i startgroparna dit, när det anlände ett SMS med texten -"Har två bra derbybiljetter.Med?"

Har man viljelöst hängt med på GAIS-Brommapojkarna förra året,så tänkte jag att det här är nog något bättre,särskilt som jag hade hört att det var slutsålt och kollegan och trogne GAIS:aren Mattias inte fått biljett, så  svaret blev ja.

Peter och jag gick ned till arenan, jag skrudad i GAIS-grön skjorta som en eftergift till min välgörare(trots sonens protester) och vi intog våra förnämliga platser efter att ha lyssnat på en intervju med Thomas Wernersson och inmundigat förfriskning i baren.

Jag åsåg intresserat hur GAIS numerärt underlägsna klack försökte sätta eld på sig själva med bengaliska eldar, men det enda som brann var några pappersdraperingar med GAIS hyllningar på. Hur tänker folk, om de gör det alls?

Fotbollen är jag inte man att referera, det gör andra bättre.GAIS dominerande första halvlek stort, Blåvitt andra halvleks två första tredjedelar och de hade Hysén.2-1 alltså för änglarna. Blåvitts tvåsektioners hejaklack tog tidigt kommandot och GAIS supporters var riktigt lama.

Vi avlägnade oss snabbt från arenan och inte mycket talar för att nåt av de här lagen ska rubba Häcken som Göteborgs bästa lag.

Det var ändå  en upplevelse och jag ska nog smyga mig in på fler Göteborgsderbyn, inte minst när Häcken spelar.

Efter en mycket svår vecka där såväl Göteborgs Friidrottsförbund som Svenska Friidrottsförbundet fått svara på många frågor och där ÖIS har pressats hårt, så löper träningarna på.

I en fullständigt iskall majkväll på anrika Slottsskogsvallen körde vi igenom ett digert program, designat GKIK:s Elisabeth.

Förutom löpare från denna rent (finns faktiskt nåt undantag trots att GKIK betyder Göteborgs Kvinnliga IK)kvinnliga förening, syntes löpare från ÖIS, SAIK, Ullevi, MAIK, samt nån orienterare från okänd förort. Humöret var gott trots isvindarna, jag fick leda damerna och man kan bara konstatera att det är en ynnest att vara tränare ibland.

Hade en kort pratstund med en tränare från Ullevi lite senare, och man kan konstatera att föreningarna trots lite locket på, jobbar hårt för att hitta konstruktiva sätt att se till att såna här skandaler inte ska kunna vara möjliga. Om man får vara förmäten att citera sig själv från TV 4 så är välfungerande tränarteam och en viss vaksamhet nyckeln till att såna här övergrepp inte ska kunna ske. Fast mot sån förslagenhet som visades mot våra unga hoppare går ingen säker.

Här en länk till en nyanserad artikel.

http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.dn.se%2Fledare%2Fhuvudledare%2Ffler-vuxna--inte-farre&h=54a80

Sista bilden är från Friidrottens Hus gym där jag gärna går in och lyfter en stund efter gruppen är färdig med sina pass. I dag höjde jag till 6+5+4 ggr 82.5kg. Jag misstänker starkt att man måste klara en trea på 90 kg för att kunna maxa på 100kg-ett avlägset drömmål jag har för 2011.

I morgon ska jag försöka skriva om nåt som ligger mig varmt om hjärtat-den nära kopplingen mellan hierarkiska strukturer och faran för långsamhet i beslut och kommunikation. Direkt ur livet.

Idag besköts en göteborgare i Frölunda av tre yngre män. I förrgår slaktades en man på öppen gata i centrala Göteborg i familjens åsyn, för nån vecka sen var det vild skottlossning i Kvillestan.

Alla, säger alla, vi någorlunda vanliga medborgare blir upprörda och i mitt fall tycker jag nog att jag skulle stå ut med nån razzia då och då för att stävja bärandet av vapen.

Till och med med rättskyddet och integriteten hotad skulle jag vilja att man tog in och visiterade fler människor och jag skiter i om nån skulle känna sig diskriminerad över omild behandling.

För den som bär vappen tycker jag att det ska bli minst två års fängelse och om det är en utländsk medborgare, utvisning därefter. Bärandet av vapen, i synnerhet skjutvapen är så allmänfarligt att bara mycket hårda metoder hjälper. Det stör nog inte folks rättsmedvetande , mer än det stör att slöddret  verkar kunna beväpna sig fritt här i vårt Göteborg.

Man kan diskutera sociala strukturer och det ena och det andra, men lika mycket som jag är emot dödsstraff är jag emot att folk beväpnar sig.

Det parti som utlovar nolltolerans mot gatuvåld och vidtog åtgärder skulle få min röst i valet..

Bilderna är från vackra Hovås där det sällan skjuts något -det tinns väl skäl till det.

Tack för mig och god natt.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Os%C3%A4kerhetsprincipen 

För något drygt kvartal sen skrev jag om mitt projekt att läsa att antal bäcker samtidigt.

Projektet består men föremålen växlar. Det innebär i klarspråk att några böcker är påbörjade men inte färdiglästa, några är utlästa men också att ett antal böcker tillkommit. på vägen. Fokus har skiftat och ibland har jag undrat varthän det bär.

Motivet var förutom att skaffa allmänbildning och ett breddat nätverkstänkande, att via växelodling plöja ned mer kreativitetskraft i en generellt outnyttjad hjärna och se var det tar vägen.

Och för all del-även om alla verkligt goda idéer kommer från den omedvetna mix som endast drömmen kan fomera till nåt visionärt, så kanske det kan användas även utan att neddoppas i drömvärlden.

Vi får se-intensiteteten i mina självstudier har inte mattats, bara bytt riktning.

Det är så många områden jag är dålig på-och det märkligaste är att det innefattar det som borde vara det mest spännande-naturvetenskaperna. Ärligt vet jag inte vad som gick fel nånstans i övergången mellan högstadium och gymnasium, men jag släppte helt fysik, kemi, matematik -även om jag alltid har fascinerats av astronomi.

Via yrkesval har jag hamnat i diverse beteendevetarstudier utan nån större entusiasm.

Nu lutar jag efter några omtumlande månader att man (inkluderande jag själv) egentligen inte har rätt att tycka något alls om någonting utan att först gå igenom de grundläggande villkoren för vår existens-ända ned på atomnivå och ända upp(om det är korrekt) på kosmologisk  nivå. Att inte grundligt studera hjärnan och då nyttja de sista årens enorma landvinningar är förutom att det är kriminellt dumt, oansvarigt mot skattebetalarna eller aktieägarna, vilket som nu gäller just er. 

Att inte läsa igenom de senaste rönen om management och datateknik är att ge konkurrenterna fördelar och att inte fundera över ekosystemen i en drastiskt  ökande världsekonomi där uttagen från vår miljö kan vara katastrofala för vår egen överlevnad, borde inte få vara tillåtet.

Att inte lyssna på de larmrapporter om de skador som vi åsamkar oss med diverse vällevnadssjukdomar och försöka göra nåt åt det är mänskligt utifrån människors sätt att agera enligt urgamla överlevnadstaktiker.

Med ökad hjärnkännedom kommer vi att kunna angripa våra svaga punkter här-det lovar jag och det "finns redan i handeln"

Jag tillhör den grupp jag fördömer så starkt-jag erkänner det.

Det är inte säkert att diverse studier ändrar invanda mönster-hos mig eller hos andra.

Jag tror visserligen det-men även om jag har fel här det väldigt roligt och på alla sätt fascinerande att läsa om mörk materia, rödförskjutning eller elektroners "banor".

Allra mest är jag fascinerad av Einsteins och andras jakt på en  enhetlig s.k fältteori.

Frågan är då-går det att APPLICERA alla de här snillenas teorier på de ämnen som ligger närmast just mig eller dig?

Min tes är att det naturligtvis är möjligt ,önskvärt och i många fall framgångsrikt.

Mönster tenderar att upprepa sig-och månniskans hjärna verkar oavlåtligt söka mönster medan såväl Universum och  livet som företeelser verkar sträva efter allmer komplicerade former.

Än en gång-det mår vara hur det vill, men läser tillräckligt många tillräckligt mycket och sen försöker att applicera  de kunskaper du fått  i en härlig mix med det du redan kunde på din verklighet och det finns ett tillåtande klimat, så jävlar kan det hända saker.

Det värsta som kan hända är väl att man inte ser att det kommer till nån användning, men då har du i alla fall lärt dig nåt och haft roligt på vägen.

Jag hotar att återkomma i den här frågan.

Min senaste favorit hette Ernest Rutherford, var från New Zealand och fick nobelpriset i kemi(fast han var fysiker) 1908.

Om honom sades att "-Han var gräsligt dålig på matematik, inte nån speciellt lysande man, som inte sällan gick vilse i sina egna ekvationer och inte ens var särskilt duktig att experimentera".

Däremot var han -"Ihärdig, hade ett öppet sinne, ersatte genialitet med klipskhet och hade ett medvetande som alltid arbetade sig ut mot gränserna så långt han kunde se och det var alltid en bra bit lägre än andra."

När han ställdes inför ett snårigt problem var han alltid beredd att arbeta hårdare och längre att hitta lösningen och var öppen för oortodoxa förklaringar.

Bilderna är från stranden-jag läste om en annan ikon, Fredrik Härén i GP:s Två Dagar.

Han skrev väldigt mycket på stranden, för det är ofta där vi läser böcker.

Det stämmer i alla fall för mig.

Om man läser så mycket på krogen vet jag inte.

Haket är i alla fall en kreativ miljö där krögarna hela tiden försöker hitta  vinnande koncept och där precis alla sorters människor möts med stor respekt för varandra.

Att det finns god mat och god öl gör inte saken sämre.

Bilderna från Skatås kan verka malplacerade, men är det inte.De här avbildade ungdomarna kommer att kunna använda sina hjärnor på ett mycket bättre sätt än oss som inte förstår kopplingen mellan någorlunda suna levnadsvanor, motion och ett någorlunda blodflöde till hjärnan och andra organ som kan vara roliga att ha god funktion på.

God natt!

Lars Wilderäng är nog den minst bekante talaren som Owe lurat att bli intervuad av Loket i Arena Göteborgs regi. Han är ansvarig för välbesökta bloggen Cornucopia som inte rädes nåt ämne.

http://cornucopia.cornubot.se/ 

Min erkänt goda intuition säger mig att hans namn kommer att bli betydligt mer bekant för allmänheten inom en hyfsat kort tid. Denne förhållandevis unge man(41 år) hade på något sätt lyckats snappa upp kunskaper från de mest skiftande områden och imponerade storligen på publiken. Om man bara läser hans blogg Cornucopia, kan man nog missa hans retoriska livetalanger.

Om han får hållas kan han  bli en uppskattad och vass medlem i det talrika och erkänt duktiga svenska föreläsarskrået. Budskap har han så det räcker och hans uppfriskande rättframhet kommer att gå hem hos tillräckligt många.

Loket hade ingen större förkundkap om Sätalabaserade Lars, men är så lyhörd att det aldrig ställde till problem.

Lars Wilderäng är kritisk mot många företeelser i vårt samhälle, men balanserar detta med ett engagemang för de vanliga människornas situation. Han har många goda råd  att bistå med och det är inga floskeltips heller.

Åter-det är ett ytterst mångkunnig man och den enda kunskapsbristen låg inom ämnesområdet idrott.-där kunde inte ens Loket gräva fram nåt. Han har väl helt enkelt inte har tid att engagera sig . Ekologi, försvarspolitik, ekonomi, samhällsdebatt, ja- det mesta finns i registret. När Loket frågade hur han har så vittomfattande bredd/djup svarade han att han har bra minne helt enkelt.

Han trodde att hans skogsbrukssysslor gav en nyttig balans åt hjärnkontoret(vertikalt tänkande?) och har vare sig TV eller dagstidningar där ute på gården. Han nyttjar nätet i stället.

Lars har skrivit en roman som beskriver en attack mot Sverige 2012. Den är att räkna som ett inlägg i försvarsdebatten och heter Midvintermörker efter den tänkta tiden för anfallet. Han sålde den till ett förmånligt pris efter frukostmötet och jag köpte ett exemplar trots att jag nästan bara läser facklitteratur sen ett längre tag.

Jag bärjade läsa den tättskrivna, 312 sidor långa romanen på lördagsmorgonen, hade med mig den ut på Jerkholmens bad, fortsatte att läsa den på kvällen till Spotifys sista fria flämtande timmar och lade den ifrån mig färdigläst vid 24-tiden.

Det är ett mycket gott betyg. Jag sträckläser sällan nåt numera, men jag ville veta hur det gick. Skildringen gav ett realistiskt intryck och jag fick en känsla av en mycket noggrann research-något som han vidgår i efterordet..

Ett tag tänkte jag döpa blogginläggget till "Renässansfurste från Sätila på korståg mot dumheten", men jag är rädd för språkliga överdrifter.

Lycka till i fortsättningen Lars.

Till  Owe och andra organisatörer riktar jag ett tack för en uppväckande frukost.

Leif tackar jag för hans sedvanligt eminenta intervju

Den här dagen kunde ha varit så bra.

Tyvärr förstördes den redan när man öppnade GP och såg de svarta rubrikerna om Viljo Nousiainens övergrepp mot tre unga ÖIS-hoppare som var i beroendeställning till honom.

Det satte lite sordin på en alldeles utmärkt intervju som Loket gjorde på Arena Göteborgs välbesökta morgonmöte. Dagens gäst var den mycket allsidige Lars Wilderäng, men jag ämnar skriva ett eget inlägg om det i morgon, om tiden räcker och Gud vill.

http://go.tv4.se/go/e/col_1_0;siteId=205/http://www.tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/goteborg?videoId=1.2116563

På eftermiddagens träning kom TV4.s lokalreporter förbi och gjorde ett inslag om våra reaktioner på övergreppen, med särskild invinkling på om det kommer att drabba oss tränare med minskat förtroende som följd. 

Jag svarade så gott jag kunde, men såg i ögonvrån hur bra vårt gäng hanterade sina nästan 30x200m, på och utanför Slottsskogsvallen.

När jag funderat på om vi i Friidrotten kan bli bättre på att hantera såna frågor blir svaret tveklöst jag-liksom alla möjliga andra idrotter.Nån formel till hur det ska tillgå har jag kanske inte, men vill starkt föra fram den strategi som SAIK redan nu försöker ha-att jobba i team med mer än en tränare. Då ökas insynen och möjligheterna till aparta beteenden mot de unga minskas. Träffade på en bedrövad Per Crona inne i hallen-jag har aldrig sett honom så tyngd och ledsen.

Små glädjeämnen fanns ju också i allt mörker-våra löpares starka träningsinsatser, det  intressanta frukostmötet och ett kort men väldigt bra styrkepass, har aldrig klarat1x90kg, 3x3x85 kg, 6+4 x80 kg samt 6x3x75 kg + lite smått.

Friidrotten får en smäll, men  lär resa sig och förhoppningsvis lär vi oss en läxa.

De största förlorarna är alla drabbade ungdomar- det kan aldrig ges tillbaka vad de har förlorat i förtroende för vuxenvärlden, och den omnämnde tränaren har helt enkelt berövat killarna kvalitetsdelar av livet.

Det ska gå att organisera bort möjligheter för pedofiler att härja med våra ungdomar-däremot inte att utbilda bort det-håller helt med Patrik i "Debatt".

Ett lättare pass i Änggårdsbergen stod på programmet idag.

Förstärkta av Hälles Meraf och Erica från Bromma kördes det fartlek i 4 km i rätt kuperad terräng. Robban och jag körde backe och fick sällskap av Saras pappa som var på besök från Karlstad.

Det blir medaljer till Meraf på SM-det utlovas härmed. Det brukar bli lite glitter till SAIK också, men vi lämnar inget åt slumpen, så vi gick till förnämliga Restaurant Cicero, (vid korsningen prinsgatan och Linnégatan.) för att ladda upp med lite god mat.

10 stycken var vi och vi lät oss väl smaka av den goda maten.

Johan,som laddar för new York-marathon som han ska springa med Yannick Tregaro, har ökat sin träningdos rätt betydligt.

Detta leder till en kraftig ökad hunger och när han ätit sig igenom två förrätter, en rosotto och en dessert, ville han börja om igen. Vi stoppade honom och försvann ut i Göteborgsnatten för att ta oss hem och vila inför en lång morgondag, som innehåller en bussresa till Uppsala med alla Göteborgs andra löpare.te

Det kommer att gå bra för Göteborgarna och för de utomsocknes löpare som tränar ihop med oss-det kan jag lova.

Tyvärr, för min personliga del, blev det ingen effekt av löpningen vad gäller korpulensen-alla eventuella underskott uppbalanserades av den goda maten. För de riktiga löparna blir det förhoppningsvis raketbränsle på lördag och söndag.

Management Moonshots, Part II

Editor's note: This is the second in a series of three posts (previously published in The Wall Street Journal) introducing the Moonshots for Management that now make up the framework for the MIX. We're republishing them here to give an introduction for those readers of the MIX who may not be familiar with them, as well as to provide some of the rationale behind the moonshots for those are already acquainted with them. In case you missed it, we published the first post here last week.

 

What is it about the way large organizations are currently managed, structured, and led that will most imperil their ability to thrive in the decades ahead?

Given that, what sorts of changes will be needed in management principles, processes and practices if we are to build companies that are truly fit for the future?

In May 2008, 35 management scholars and practitioners gathered to debate these questions. (For more background on the conference, see my earlier post, Management Moonshots Part I.) The goal of the conclave: to develop a portfolio of grand challenges for reinventing the work of management. Dozens of ideas were put forward. Some (changing corporate governance laws) were rejected as being out of scope, while others (redesigning work along the lines of a multiplayer computer game) were deemed overly specific. Nevertheless, some broad themes did emerge—and were ultimately captured in the form of 25 “management moonshots.”

Unsurprisingly, some moonshots were more fervently and universally endorsed than others. Ten challenges in particular were regarded as uniquely critical. I describe these challenges at length in the February 2009 issue of the Harvard Business Review. Here’s a quick rundown of them:

1. Ensuring that managerial work serves a higher purpose. Management, both in theory and practice, must orient itself to the achievement of noble, socially significant goals.

2. Fully embedding the ideas of community and citizenship in management systems. Management practices must reflect the interdependence of all stakeholder groups and must not give undue weight to the interest of managers themselves.

3. Reconstructing the philosophical foundations of management.

To create truly resilient organizations, machine-age management process must be rebuilt using principles borrowed from fields as diverse as biology, theology, political science and urban design.

4. Eliminating the pathologies of formal hierarchy.

Tomorrow’s management systems must encourage the development of natural hierarchies, where power flows up from the bottom rather than down from the top, and where leaders emerge instead of being appointed.

5. Reducing fear and increasing trust. Mistrust and fear are toxic to innovation and engagement and must be wrung out of management processes.

6. Reinventing the means of control. To maximize discipline and adaptability, organizations must develop management systems that foster control from within (based on shared values and norms) and reduce the need for control from without (via rules and sanctions).

7. Redefining the work of leadership. In a complex and dynamic environment, leaders must be more than prescient decision-makers; they must also be entrepreneurs of meaning and architects of collaboration.

8. Expanding and harnessing diversity. To succeed in the future, organizations need management systems that value diversity, disagreement, and divergence as highly as conformance, consensus, and cohesion.

9. Reinventing strategy making as an emergent process. In a turbulent world, strategy making can no longer be a top down activity. What is required instead is a strategy process that reflects the biological principles of variety, selection, and retention.

10. De-structuring and disaggregating the organization. To become more adaptable and innovative, large entities must be disaggregated into smaller, more malleable units. No longer can scale come at the expense of agility.

Albert var en man med  stor visdom.

Här några pärlor

"Kunskap om vad som är öppnar inte självklart dörren till vad som borde vara."

"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka."

"Bara två saker är oändliga, universum och mänsklig dumhet. Och jag är inte säker på det förstnämnda."

"Jag har inga speciella talanger. Jag är bara pas­sionerat nyfiken."

"Om A står för framgång, så är formeln: A = X + Y + Z.  X är arbete, Y är att roa sig och Z är att hålla mun."

Han har skrivit mycket mer-återkommer.

Skara-Bert har jag ett gammalt förhållande till. Som Lidköpingsbo hade man i ungdomen inget annat val än att besöka Club Alexander, i folkmun kallat Beneboa, oklart varför. De andra alternativen var Rogers Pub på Skaragatan, Stadt samt Greven, sedermera bara  Örnen. Samtliga dessa ställen överglänste lokalmässigt Berts nattklubb där det f.ö inte servarades skarpt-men det var dit vi gick oftastd(drycker inmundigade vi innan på känt Lidköpingsmanér)

.Det var alltså Bert som ägde stället..Han ägde också  Willys Place i Skara, sedermera Skara sommarland och en hel del andra ställen som gav unga Lidköpingsbor chansen att roa sig eller jobba på. Han väckte redan då känslor-tror inte att han var särskilt populär hos de flesta.

Förlåt Bert- men framgången och den inte särskilt ödmjuka attityden fick vissa småsinta  att reagera så.

Sedermera fick många vänner jobb hos Bert och bilden av honom blev mer nyanserad.

Efter det  har ju alla kunnat följa honom i media  via Skara sommarland, Carola, hans turbulenta riksdagstid, alla hans schlagerframgångar, hans TV-framträdanden

hans flyktinganläggning, men också hans engagemang för hjärtefrågor i samhället.

Igår hade Owe Sterner övertalat honom att bli intervjuad av Loket på Arena Göteborg , numera stadigt förankrat på Avenyn Ett. 

Efter en lätt middag i trevligt sällskap var det dags för en kort hyllning till hedersmedlemmen Patrik Sjöberg,som f.ö ger ut en bok i dagarna. Det finns nog en hel del han har att berätta, om han nu lättar på tungan.

Sen blev det Berts show. Loket är en utmärkt intervjuare, och vad gäller Bert har han ju en del gemensamma passioner, inte minst dansmusik.

Innan den här träffen har han uttryckt en svag oro för att Bert helt skulle ta över-något som han råkat ut för vid tidigare sessioner. Den här gången lotsade han varsamt fram Bert mellan de grynnor och succér hans liv bestått av.

Utrymmet medger inte nån längre utläggning om alla ämnen som avhandlades,men jag ska försöka spalta upp några av hans synpunkter.

- Tillsatser i maten.-Ger tarmcancer och prostatacancer och det är nonchalans gränsande till mord att inte kontrollera det bättre.

-Carl Bildt-en trevlig karl som till och med kan ta en öl med sina livvakter.

-Föreningsbanken-han söjer inte att de gick i graven-efter deras småsinthet  mot Bert hjälpte han till att sänka dem så gott han kunde.

- Sin fru-han hyllade långa relationer

-Skara Köpstad-man borde ha renodlat billghetskonceptet.

-Skara Sommarland-han erkände en lätt sväng av hybris när de skulle konkurrera ut Liseberg-det gick inte vägen.

-Arrrendelag går före konkurslag.

-Carola-han tjänade niosiffrigt på henne.

Bo Dockerud-enligt Bert mannen som på alla sätt försökt knäcka honom. Bert har inte tigit still och har i många uttalanden genom åren uttalat sin aversion över denne tdigare så mäktige LRF-ordförande

.Dockered satt i Föreningsbanken på den tiden Bert hade affärer med banken och utnyttjade sin position på ett sätt som liknar matktmissbruk på hög nivå-fast låg-om man säger så.

Nu har han åkt fast för misshandel av hustrun-nåt som inte förvånade Bert.

--Framgångar i Schlagersammanhang-haft hundratals bidrag med-vunnit ett otal-nu sist var han inblandad i sju av tio bidrag.

-TV-har hela tiden nya idéer som blupprar upp.

-Mutor-ja det var när , ..äh-det är preskriberat..

-Bengt Westerberg- Bert blev inte populär där när han valnatten sa till Bengt-"Svårare var det inte att komma in i riksdagen." Patrik Sjöberg trädde inte till Westerbergs försvar precis.

-Burleska historier. Trillade fram hela tiden-kommer bara ihåg den med bron, och myggan med erektionen.

Och så fortsatte en  spännande kväll, helt utan spärrar.

Den ilska Bert kände över att invandrarverket hittade en annan flyktinganläggning än hans Stora Ekeberg förvånade mig lite lätt. Självklart försökte Invandrarverket hitta en annan anläggning för flyktingarna. Man ska inte tjäna de summor på flyktinganläggningar som Bert angav. Dessutom var det nog för många på samma anläggning. Var du glad för den tid som var-det måste ha varit ett verkligt Klondyke.

Det kan anses stötande med för stora övervinster på skattebetalarnas bekostnad-väl värt att tänka på även i min hemlöshetsbransch. Sånt sticker beslutsfattare med ansvar för skattemedel

i ögonen-och ska så göra.

Jag beundrade Bert entreprenöranda , men det som jag tycker verkar vara hans verkliga geni, är att blixtsnabbt utnyttja svagheter i system.Han ser luckorna- och hugger direkt.'

Får passa på att tacka föreningen för en intressant kväll och väldigt trevligt sällskap-vid bordet och i övrigt.

Nästa möte blir ett frukostmöte med en okänd men ändå känd man.

Jag hotar att återkomma

I dagens GT kommer Unionens anför Unionens regionschef Pierre Svensson åsikter som jag delar 100-procentigt.

http://gt.expressen.se/ledare/1.2393461/goteborgsregionen-har-chans-att-ta-taten

Det finns ett antal naturlagar. En av de ofrånkomligare är att ingen kommer levande från den här planeten. En annan är Newtons graviationslag(historien om äpplet,ni vet) http://sv.wikipedia.org/wiki/Newtons_gravitationslag Den senare har använts i alla sammanhang ,bl.a för att förklara himlakropparnas rörelser och interna positioner. När Hubble 1929 kom med sin upptäkt att Universum expanderar och när man ännu mycket senare insåg det sensationella i att Universum expanderar allt snabbare, förstod man att någon kraft ,ej känd, sätter gravitationslagarna ur spel. Forskarna drog slutsatsen att det fanns en ännu ej känd kraft, kallad mörk energi som driver på expansionen. Vi vet ännu inte ett dyft om den här kraften, bara att den finns, eller måste finnas. Om några år vet vi mer.

Gravitationslagarna gör en del med människokroppen också och vid min höga ålder är jag jobbigt medveten om effekterna av det.Det finns såväl speglar som rättfram omgivning som inte hymlar. Och jag ser ju att även omgivningen drabbas, snällt uttryckt. Jag kan se tillbaka på mina nyårslöften(publicerade här) och konstatera att jag inte hållt dem alls.En revbensskada(eller vad det var)följt av en elak förkylning har spolierat träningen under snart två månader och att form är en färskvara har jag blivit medveten om på det hårda sättet. Så smått har jag börjat röra på mig, men det går så trögt att jag funderar-"OK, det här är en nära dödensupplevelse, men hur fanen ska det inte vara för folk som inte rört sig på ett år, fem år, tjugo år eller aldrig?" De har ett tufft jobb framför sig, men måste ju börja, annars stupar de i förtid. Det är oklart när den dagen kommer för mig själv-lever ju med en synnerligen begiven inställning på det mesta, men hade jag inte tränat hade tidpunkten kanske redan varit här-vem vet?

För mig fungerar det så här. Först en adapationsfas, där jag tränar milt, men ändå förbereder kroppen på kommande ansträngingar.Jag lyfter lättare vikter,springer kortare sträckor, springer långsammare och gör färre morgonarmhävningar.Jag försöker grundlägga regelbundenhet och hitta lustfyllda situationer i träningen, för de finns. Sen kommer Stålbadet. Det är en period av löpning till och från jobbet,helst varje dag om inte arbetet kräver fin klädsel, runt 40 morgonarmhävningar OCH att hänga med vår friidrottsgrupp aktivt, inte bara stå bredvid. Vid dagens löpning till jobbet värkte vaderna, det kändes som om all fotspänst var bortflugen efter gårdagens gympass på Friidrottens Hus. I såna lägen känns det trösterikt att tänka sig Newtons lag som den lathetskonstant som alla har i sig, men den viljekraft som man med Nikereklamens hjälp,"Just Do It(now)" som den mörka energi som faktiskt finns, för att upphäva den, om inte till de förtidig död ledande,så i alla fall till korpulens, svaghet,depression och en plats på åskådarläktaren i onödan. Själva skrivandet här är ett sätt att söka energin, eller kanske mer, ett sätt överföra fysikaliska lagar till en psykisk metafor för att få fysisk styrka.Puh!Hängde ni med.

Stålbadet var en roman av Anders Harning som jag läste för 20 år sen, lånade själva ordet av denne för tidigt bortgånge författare och samhällssatiriker

Häromdagen gjorde jag ett fynd.

Via Kunskapskanalen Play hamnade jag i ett program om rymden där man särskilt beskrev teleskopens roll i utforskandet av rymden. Vi har ju närmast total fått omvärdera omfattningen av Universum och en av gåtorna man löser, inte minst via Hubble-telskopet, är hur mörk energi driver på expansionen av Universum. Egentligen skulle expansionen minska av, men nåt gör att gravitationslagarna verkar upphävda.

Nå det ena ledde till det andra och jag hittade till det som jag vill beskriva som den bästa hemsida jag nånsin besökt.

Den här lilla rymdvurmen leder kanske till  mitt rekommenderande av deras förnämliga hemsida, länk nedan;

http://hubblesite.org/.

Man har tagit ett otal bilder av galaxer, stjärnor, nebulosor och det fantastiska är att ljuset som når teleskopet kan stamma från en forntid som ligger nära The Big Bang som skapade Universum runt 13,7 miljarder år sen.

Men det är skönheten som fascinerar.

Jag skickar med ett par bilder-det finns hundratals på den här hemsidan, och jag kan lugnt påstå att jag aldrig har sett något vackrare.

Lägg in nån som skrivbordsunderlägg-man får en hisnande känsla varje gång man öppnar datorn.