Den här dagen kunde ha varit så bra.
Tyvärr förstördes den redan när man öppnade GP och såg de svarta rubrikerna om Viljo Nousiainens övergrepp mot tre unga ÖIS-hoppare som var i beroendeställning till honom.
Det satte lite sordin på en alldeles utmärkt intervju som Loket gjorde på Arena Göteborgs välbesökta morgonmöte. Dagens gäst var den mycket allsidige Lars Wilderäng, men jag ämnar skriva ett eget inlägg om det i morgon, om tiden räcker och Gud vill.
På eftermiddagens träning kom TV4.s lokalreporter förbi och gjorde ett inslag om våra reaktioner på övergreppen, med särskild invinkling på om det kommer att drabba oss tränare med minskat förtroende som följd.
Jag svarade så gott jag kunde, men såg i ögonvrån hur bra vårt gäng hanterade sina nästan 30x200m, på och utanför Slottsskogsvallen.
När jag funderat på om vi i Friidrotten kan bli bättre på att hantera såna frågor blir svaret tveklöst jag-liksom alla möjliga andra idrotter.Nån formel till hur det ska tillgå har jag kanske inte, men vill starkt föra fram den strategi som SAIK redan nu försöker ha-att jobba i team med mer än en tränare. Då ökas insynen och möjligheterna till aparta beteenden mot de unga minskas. Träffade på en bedrövad Per Crona inne i hallen-jag har aldrig sett honom så tyngd och ledsen.
Små glädjeämnen fanns ju också i allt mörker-våra löpares starka träningsinsatser, det intressanta frukostmötet och ett kort men väldigt bra styrkepass, har aldrig klarat1x90kg, 3x3x85 kg, 6+4 x80 kg samt 6x3x75 kg + lite smått.
Friidrotten får en smäll, men lär resa sig och förhoppningsvis lär vi oss en läxa.
De största förlorarna är alla drabbade ungdomar- det kan aldrig ges tillbaka vad de har förlorat i förtroende för vuxenvärlden, och den omnämnde tränaren har helt enkelt berövat killarna kvalitetsdelar av livet.
Det ska gå att organisera bort möjligheter för pedofiler att härja med våra ungdomar-däremot inte att utbilda bort det-håller helt med Patrik i "Debatt".
barbis