Senast Skrivet

Slumpa en blogg

Witchybitchy´s Blogg

Allt mellan himmel och jord. Orättvisor å rättvisor. Sorg å glädje. Min son. Hund å katt. Mig själv.....ja hela grejen med livet faktiskt.

Härligt........att LEVA!!!!!!!!!


Idag har jag återigen varit ute i skogen med hundarna och det är en härlig årstid. Jag har plockat påse efter påse med kantareller. Jag har sprungit på både älgar och rådjur i jakten på svamp med hundarna i släptåg.

Detta är verkligen en stor del av det goda i livet. Jag känner en sån frihet och glädje när jag strosar omkring där. Så fort jag stannar till så kommer hundarna fram och undrar om det är godis på gång, trampar oftast ner några av svamparna........men det gör inget......det finns inget som skulle göra mig sur just då. Jag är inte ens irriterad över dom äckliga älgflugorna längre, jag har kommit på ett effektivt sätt att hålla dom på avstånd......så allt är bara såååå bra.

Jag tänker mycket när ja strosar omkring där i skogen. Idag kom jag att tänka på hur en del bara ser det fula och fattiga i livet. Jag tittade mig omkring och kom på att det kunde jag också göra.......om jag vill. Jag skulle kunna stå där mitt i svamp skogen och bara se dom ruttnande löven, svära över att det kommer ytterligare en regnskur, känna att jag blir blöt på fötterna för att jag struntade i att ta stövlar, tycka att jag inte hittar tillräckligt mycket svamp.......

Men jag ser rikedom, jag upplever frihet och inre frid, jag känner glädje när jag ser hundarna busa och tigga godis, jag känner att jag lever och att jag älskar att leva.

Liv......att leva.........det är grejen det.

 

Dödshjälp eller inte........

Att få välja själv när man vill dö. För mig framstår det självklart att jag borde få välja själv. Om jag är vid mina sinnens fulla bruk när jag tar beslutet så borde det inte finnas någon lag eller något förbud som motsätter sig det.

Om jag skulle drabbas av antingen en obotlig sjukdom eller om jag blev så skadad att jag skulle bli ett "paket" som inte vore närvarande i sinnet längre så vill jag absolut "gå vidare".

Har vi husdjur som blir för svårt sjuka eller skadade så tycker vi ganska omgående att vi skall befria dom från smärta och lidande genom att avliva dom. Vi vill inte utsätta våra älskade djur för ett liv fyllt med smärta och lidande, om vi skulle göra det så skulle vi bli kallade djurplågare.

Jag förstår inte dom som är motståndare till dödshjälp. För dom är det ju bara att välja att inte ta emot dödshjälp och för oss som vill så väljer vi att ta emot det. Det måste få lov att vara den enskildes beslut.

Jag älskar att leva och jag tar personligt ansvar för att mitt liv skall vara så bra som möjligt och jag vill ha rättigheten att själv avgöra om jag vill avsluta mitt liv för att jag anser att mitt liv är för smärtsamt på grund av en obotlig sjukdom eller om jag blivit ett "paket" som inte är närvarande i mitt sinne längre.

 

Underbart liv.....eller inte.....

Idag har åter igen varit en underbar dag. Jag,min mamma och min syster drog iväg till på picknick. Min mamma som har cancer hade en bra dag idag och kände sig stark nog att följa med. Vi hamnade till slut vid ett av favvo ställena som är vid en liten sjö. Där är underbart att vara, bara sitta på klipporna och se hundarna springa omkring och bada när dom har lust. Jag brukar alltid ta tillfället i akt och samla ihop mina tankar och medvetet välja att se det vackra omkring mig och att medvetet välja att tänka på sånt som gör mig glad, lycklig och sånt som får mig att känna frid och frihet. Detta gjorde jag då även i dag.

Jag satt ett par meter ifrån min mamma och min syster och helt plötsligt så blir jag medveten om vad dom pratar om. Jag hör hur dom beklagar sig över pengar, trasiga bilar, onda kroppsdelar och dom pratar även om andra personer i deras omgivning som dom tyckter än det ena än det andra negativa om. Jag blev sittande och titta på dom och jag märker hur dom försöker dra in mig i detta minst sagt negativa samtal genom att säga saker som "har du märkt det, tycker inte du också så, visst är det så" o s v.....

Mitt svar blev : Om ni har tänkt att forsätta att prata i negativ och pessimistisk riktning så är det upp till er, men jag vill inte delta, för jag vill inte ha den inställningen till saker och ting. Jag vill se det underbara, jag vill tro på möjligheter, jag vill prata om och tänka på människor som jag har något gott att säga och tycka om. Jag vill tänka och prata om hur mycket gott jag erfar i livet. Dom bara stirrar på mig som om jag precis landat brevid dom från att ha ramlat ner från en främmande planet. Men dom sa inget, det blev helt tyst efter det.....konstigt......

Jag vet att det jag fokuserar på i mina tankar och med mina ord, det växer, det förverkligas, det blir och är min sanning. Så då är det ju självklart att jag absolut inte vill delta i ett sådant samtal. Jag har ingen lust alls att skapa och uppleva det dom pratade om. Jag har ingen lust att prata om folk som jag inte upplever som bra och goda. Varför ska jag göra det??? Det är ju inte det jag vill erfara i mitt liv. När jag ställs inför något negativt som händer eller en elak människa så vill jag inte ge det makt och kraft i mitt liv mer än nödvändigt. Om min bil går sönder så vill jag titta på vilka möjligheter jag har att få bilen lagad. Om jag har en person som jag inte kommer överens med eller kanske någon som är elak mot mig så vill jag inte ge den personen min uppmärksamhet mer än nödvändigt.....och absolut inte när jag sitter vid en gudomligt underbar plats mitt i naturen fri som fågeln.

Jag vill ju tycka om mitt liv, det jag gör, den jag är och folk jag har i min omgivning. Då väljer jag det och inget annat.

Ja.....detta var en ny underbar dag i mitt liv.

Jag.....en vinnare!!!

Japp.....jag ÄR en vinnare!! Jag har den meningen som en av mina standard affirmationer och titt som tätt får jag än det ena och än det andra beviset på att den affirmatione funkar som alla andra. Min dag började med att jag fått reda på att jag vunnit 20 000 kronor.....det förtjänar jag. Det är också en av mina favorit affiramtioner....att jag förtjänar alltså :-)

Nu ska jag äta lite frukost och vänta på att det blir lite ljusare sen bär det av ut i skogen med vovvarna och sen blir det nog lite shopping......skulle jag tro.

Livet är underbart.....så är det bara.....för det har jag bestämt....det är min sanning.

Kroppen....vad och vems är den??

Kroppen......är den viktig eller???

Jag har jobbat med att hålla föredrag  i hälsosammhanhang och många gånger har jag varit chockad över hur folk resonerar när det gäller sin egen kropp och eventuella sjukdomar. Det finns folk som köper en ny bil, sätter sig i skuld på tusentals kronor och när dom får hem bilen så är dom oerhört rädda om bilen förståss. Bilen tvättas,vaxas, servas, utslitna delar byts och man läser instruktionsboken så fort det är något litet problem för att man vill ta reda på vad som kan vara fel och hur man skall rätta till det. Dom sköter bilen helt perfekt, lägger ner hur mycket tid som helst som behövs och oftast väldigt stora summor pengar just för att sköta bilen på bästa sätt.

Sen kan man ta sig en titt på deras egna kroppar och hälsotillstånd och reflektera över hur sköter dom sin kropp, hur servar dom och förebygger eventuella sjukdomar och slitage på sin egen kropp, hur många timmar och hur stora summor lägger dom ner på att sköta sina kropp??? Skrämmande nog så är det så att bilen är man mera rädd om än kroppen. Och ändå är bilen utbytbar, det finns hur många bilar som helst, och reservdelar i massor. Men kroppen mina vänner......kroppen finns det bara EN tilldelad DIG. Kroppen är ditt tempel och med den så lever du ditt liv. Utan kropp....inget liv. Så varför håller så många människor på med att hålla bilen, huset, trädgården m m  i bättre form och hälsa än sin egen kropp?? Det går inte att köpa en ny kropp. Visst....det går att få transplantationer och mycket hjälp när kroppen inte fungerar som den ska....men hur många tar det som priorotet nr 1 att ta hand om kroppen på bästa sätt så att den skall hålla så länge som möjligt??

Faktum är att jag till och med fått höra folk säga att dom tycker det är samhället som har det yttersta ansvaret för hur dom sköter sin egen kropp, eller rättare sagt bristen på skötsel av sin egen kropp.

En sak är säker.....inte en chans att jag skulle ge samhället förtroendet och ansvaret att ta hand om min kropp, den är ju min och jag måste väl ändå ha ett personligt intresse för att den skall fungera och kan jag ta mig tid att läsa en instruktions bok för att förstå hur bilen fungerar så borde jag väl ha några minuter över för att lära mig lite om hur kroppen fungerar, det finns sådana "instruktionsböcker" också....som handlar om kroppen alltså.

Bota pedofiler....????

Bota en pedofil eller en sexbrottsling.....går det?? En pedofils sexuella läggning är ju att han dras till barn. Hur botar man en sexuell läggning??? Jag tror inte att det går att bota utan mycket drastiska åtgärder som kastrering eller liknande. Och faktum är att jag tycker att det enda rätta att göra när det gäller pedofiler är att kastrera dom. Jag tror inte att man med psykologi och terapi kan omvända en pedofil.

Bara ordet pedofil är ju skrämmande och fyller mig med avsky så fort jag säger det. Att vara pedofil måste vara bland den lägsta formen av existens. Det jag finner mycket märklgt i dagens rättsamhälle är dock att om man begår ett brott av ekonomisk karaktär så straffas den hårdare och med längre straff än någon som förgriper sig på ett barn. Rent ut sagt.....HUR FAN ÄR DET MÖJLIGT!!!!

Det måste alltså innebära att våra lagar säger att pengar är mera värda än våra barn. Hemskt och totalt obegripligt.....för mig i alla fall.

Jag vill inte vara en hatisk eller fördömande människa men när det gäller pedofiler eller övergrepp på barn överhuvudtaget så hittar jag ingen förlåtande och förstående faktor inom mig. Jag tror till och med att jag skulle kunna vara den där personen som verkställer en dödsdom när det gäller detta brott.

Gör det MIG till en hemsk människa då......eller??? Ja så kan det vara men då får det va så, i det läget är jag alltså en hemsk människa.....okey.....

Sexbrottslingar som politiker???

Nu är jag lite fundersam och faktiskt upprörd. Igår skrev AB om 3 politiker som är dömda för sexbrott. Dom hade förgripit sig på barn, 2 av dom hade gjort det med sina styvdöttrar under flera års tid.

Är detta vad vi har att välja att rösta på??

Att rösta på någon som förgripit sig sexuellt på ett barn??   Jag skulle aldrig ens komma på tanken. Där måste väl ändå gränsen gå. Att dessa människor ens har mage att vilja synas offentligt efter vad dom gjort och dessutom tro att vi andra skulle vilja ha dom som politiker och beslutsfattare. Förtroende valda???

Dom har missbrukat det allra vikigaste förtroendet dom stått inför.....nämligen ett barns förtroende på att dom som vuxna människor vill barnets bästa och sätter barnets behov i centrum. Dom har levt med barn och valt att utnyttja och kränka dom på ett av dom värsta tänkbara sätt som ett barn kan råka ut för.

Är detta vad vi vill ha som politiker???                             

Över min döda kropp!!!!

Underbar dag......javisst :-))

Idag är en underbar dag....jag är hundvakt och det innebär att det är 5 hundar i stället för 3 runt omkring mig. Solen skiner och jag packar ryggsäcken med kaffe och mackor för nu ska vi ut i skogen och till ett favvo ställe vid en liten sjö. Min son är hemma över helgen och min mamma har en bra dag idag trots sin cancer så dom hänger med dom också.....HÄRLIGT!!!

Det enda smolket i bägaren är älg-flugorna, jag gillar inte dom alls. Igår var jag också ute i skogen och jag har mycket långt hår och dessa älg-flugor älskar det.....och en liten rackare kröp in i hårbotten och fast än jag duschade och tvättade håret so kom den jäveln och kröp i nacken på mig när jag tittade på TV igår kväll.....USCH!!! Men men.....det är smällar man får ta när man älskar att vara ute i naturen och dom små jävlarna (älg-flugorna alltså) ska inte få stoppa mig idag heller. Idag ska jag sätta upp håret så då blir jag förhoppningsvis inte ett lika lätt byte.....

Hoppas ni andra här på bloggen också kommer att få en underbar dag.....

 

Hatbrev???

Nu är jag chockad.....jag har läst på flera bloggar att dom får hatbrev. Tydligen är dessa brev skickade anonymt. Jag bara suckar tungt nu......

Ja självklkart sker det anonymt också.....inte vågar dom stå för sina åsikter öppet heller.....(tung suck igen)... Nu blir jag ändå nyfiken, hur lever dessa personer egentligen, vad går igenom deras tankar för det mesta? Är det hat, förakt eller bara rädsla och okunskap??

Tja....det är ju så att när okunskap och rädsla råder så ska man väll inte förvänta sig ett öppet, kärleksfullt och fördomsfritt sinne....

Men hur orkar dessa personer vara så här.....det måste vara oerhört tråkigt....att ha åsikter som dom inte vågar stå för öppet....att ha hat till olika typer av människor och i smyg skicka iväg det dom innerst inne tycker och tänker men inte våga vara öppen med det.....

Enkelt....

Livet är egentligen enkelt....eller kanske mer rätt att säga att livet är som jag gör det. Jag vill ha det enkelt. Med det menar jag inte varken bristfälligt eller fattigt på någotvis....nej.....bara enkelt. Vad som jag sen tycker är enkelt är kanske inte enkelt för någon annan och tvärtom.

Tänk att jag lever.....bara det är ju underbart. Jag har ett liv....mitt liv!!! Härligt...det är bara förnamnet. Det finns ett ordspråk som säger följande: Lev varje dag som om det vore den sista....Att göra det innebär att man verkligen lever i nuet. Att man inte tänker för långt framåt och att man då heller inte oroar sig för framtiden. Men så kan man ju inte leva säger en del då. Samhället är ju absolut inte uppbyggt på att leva så. Vi uppfattas som kloka och smarta om vi tänker och planerar för framtiden.....konstigt.....en framtid som vi inte vet något om, en framtid som vi inte ens vet att vi har ännu.....men idag har vi....just nu har vi....nuet alltså.

Ta en dag i taget, det tänker dom som sitter i fängelse och dom som är obotligt sjuka. Varför ska dom tänka så? Jo för då bliir det lite lättare för dom att orka, ångesten och paniken blir inte lika påtaglig om dom bara tar en dag i taget. Men kan det va så för oss andra också kanske....att vi också skulle slippa en massa onödig oro och ångest om vi slutade att försöka planer in framtiden så långt framåt. För är det inte så att när vi tänker framåt och upplever att vi inte riktigt har svaren för vad som komma skall och hur vissa saker och situationer kommer att lösa sig som vi blir oroliga, nervösa och ångestfyllda. Men ett liten tid i taget eller kanske till och med en dag i taget, det har vi ofta kontroll över och det gör att vi känner mera säkerhet och mindre oro. Konstigt nog är det just detta folk inte vågar.....dom vågar inte ta en dag i taget för det är då dom tror att dom tappar kontrollen och då blir det i sig en sak att få ångest över.....

Att våga ha tillit....det är grejen. Tillit till att allt blir på det allra bästa sättet så att jag känner mig nöjd, glad och lycklig. Men att ha tillit är att våga ge upp kontrollbehovet. Det innebär också att du har kommit så långt att du förstår att gamla negativa och destruktiva tankemönster kan du inte ha kvar längre för det bromsar dig, håller dig ifrån det goda, gör att du får ångest och oro och din uppfattning om livet blir att du tycker det är svårt.......

Nå ja....hur som helst.....livet är underbart, helt fantastiskt och enkelt......och det är mitt liv!!!

Blöt vovve....


Kan bara inte låta bli att visa lilla Kicki efter en regnig promenad.....visst är hon bara sååååååå söt.

 

Idol...är det kul??

Jag tittar inte längre på Idol. Varför?? För att för min del så kan jag inte påstå att det roar mig att 4 vuxna människor sitter och gör fruktansvärt nervärderande och kränkande kommentarer och bedömningar till ungdomar. Tvärtom, det gör ont i mig när jag ser och hör det.

Visst, det är så att ungdomarna som ställer sig framför juryn gör det alldeles frivilligt och många av dom har inte det som krävs för stt lyckas, det hörs och det syns. Men måste man fälla såna fruktansvärda kommentarer som juryn gör.

Ja....om man ska göra TV säger Peter Swartling annars är det inte underhållande nog för att visas i TV. Och detta stämmer troligtvis.....men är det bara jag som då tycker att det spårat ur totalt. Är det verkligen sånt vi vill se i TV?? Ungdomar som får sina drömmar krossade av uttalanden som kan få vem som helst att bryta ihop....är det verkligen kul och sevärt??

Samtidigt pågår det disskusioner om att vi måste stoppa mobbing bland våra barn och ungdomar, det händer hur ofta som helst att vi läser om att barn och ungdomar tar livet av sig på grund av mobbing. Men att sända såna här TV program tycker jag är en signal på att så här är okey att behandla varandra och så här elakt får vi uttala oss om andra.

Jag har en stor portion humor men i dessa typer av program så ser jag inte det humoristiska i det.

Den här typen av TV program vill jag inte titta på mera för då bidrar jag till att det fortsätter och det vill jag inte, detta är inte underhållnings TV för mig.

Jag tror säkert att det är som juryn säger att i den branschen så är det så tufft men det är nog skillnad på att bli sågad inför en liten grupp människor när man gör en addution än att stora delar av landet ska se och höra det. Sen att dessa ungdomar gör det frivilligt är inte försvar nog tycker jag.....jag tycker att vuxen världen kan visa att det går att tala om för dom att det dom gör är inte vad som söks i just detta sammanhang på ett sätt som inte gör att dom upplever sig som idioter, patetiska, och totalt värdelösa......men det är klart......då skulle det inte kunna sändas i TV.....för då skulle det sakna underhållningsvärde.

Tankens kraft....igen

Läste Lejonkungens blogg, har ni inte läst den så gör det NU!!!

Jag blir alltid lika glad när jag läser såna inlägg. Och som alltid så är det återigen ett slags bevis på att jag påverkar mitt liv genom det jag tycker, tänker och tror på. Så var uppmärksam på vad som rör sig i ditt sinne för det är därifrån du styr och skapar ditt liv.

Om min tanke är: Usch....jag är dum, ful och oduglig. Resultat= Jag går omkring med dåligt självförtroende och jag lyckas aldrig förverkliga mig själv. Jag ser och hör att andra inte tycker om mig vilket bekräftar min egen uppfattning om mig själv.

Min tanke är: Jag gillar mig själv och jag vet att jag duger precis som jag är. Resultat = Jag går omkring med ett gott självförtroende. Jag lever ett liv jag trivs med och jag är inte rädd att prova nya saker som jag tror skulle göra mitt liv ännu bättre, tvärtom jag tycker till och med att jag förtjänar det. Jag hör och ser att andra människor tycker om mig och bemöter mig med både respekt och gillande.

Så vad väljer jag, vilken sanning vill jag ha i mitt liv. Enkelt, mycket enkelt.

Etersom jag varje dag jobbar med just detta...att vända mina klienters tankar och åsikter så är det för mig oerhört enkelt. Jag vet ju att det är så här det fungerar. Jag har själv bevisat det i mitt liv med mig själv och jag får det hela tiden bevisat genom mina klienters förändringar. Titta lite och begrunda ditt liv just nu.....och titta lite på vad du har för åsikter, tankar och uppfattningar om dig själv, livet och omgivning. Ser du sambandet?? Vill du förändra något av det så är det i tanken, åsikten och uppfattningen som du ska göra det.

Om du inte tycker om dig själv och om du inte tror på det du är och kan....då kommer du heller inte att tro eller se att någon annan gör det heller.

Så börja redan nu att bekräfta dig själv på det allra bästa sättet. Börja tycka om dig och tro på att du duger och att du också förtjänar att leva ett gott liv. Låt det bli sanningen om dig själv och ditt liv. Du väljer, du bestämmer, kraften är din.

Våldtäckt

Läser AB och upptäcker en liten rubrik som säger att "pojkar våldtog pojke".

Jag tyckte detta var konstigt, nu menar jag inte själva händelsen för den är inte bara konstig, den är hemsk och fruktansvärd. Det som är konstigt är att det var en så liten rubrik och en så liten notis.

Våldtäckt har ju verkligen varit på tapeten det senaste, det verkar som om våldtäckterna ökat, iaf anmälningarna har gjort. Oftast har det handlat om unga tjejer som blivit våldtagna. Det är hur hemskt och fruktansvärt som helst.

Det jag reagerar över är att om det varit en tjej som råkat ut för det som denna pojken i Halland råkade ut för, han blev fasthållen och våldtagen, så hade det stått med mycket större rubrik och en mycket större notis.

Är inte det konstigt, att det tydligen räknas annorlunda om man är tjej eller kille som blir våldtagen. Händelsen är ju fruktansvärd oavsett. Att bli fasthållen och våldtagen måste bara vara en av dom värsta mardrömmar man kan råka ut för, men varför skriver man mera och större om det när det är en tjej som är offret än när det är en kille som är offret???

Tydligen har detta hänt i närheten av skolan och kanske till och med på skoltid, detta gör ju saken ännu värre. Vi har i dagarna läst om mobbing offer som inte orkat leva vidare just på grund av mobbing och det har varit stora rubriker om detta, som sig bör vill jag tillägga.

Men detta då, med denna pojken som råkade ut för en våldtäckt under fasthållning.....är det inte tillräckligt hemskt för att skrivas med stora rubriker.....bara för att han råkar vara en pojke......eller???

Mycket konstigt tycker jag iaf.

Å nej!!!!!

Nej, nej ,nej……nu har det skett igen. En 14 årig tjej väljer att dö för att hon inte orkar leva med mobbing och trakasserier längre. Det sker dessutom under tiden hon är på ett behandlings hem som skall få henne att komma ur ett destruktivt mönster. Läs AB där står det om denna tjejen.

 

Jag känner bara en stor vrede, sorg och ilska när jag läser om tjejen. Varför tar det aldrig slut på sånt här. Alla minnen från min sons värsta tid dyker upp och jag vet hur det känns när man precis som mamman till tjejen ringer, åker runt och försöker prata med alla inblandade, när man går från det ena mötet efter det andra med lärare och rektorer och ingenting blir bättre.

 

Vad är det för fel på oss människor, varför i hela friden väljer en del av oss att göra en annan människa så illa att hon väljer att dö för att slippa undan.

 

Men om man stannar till och tittar efter så inser man att det är inte så konstigt om våra barn mobbar varandra så grymt när det hela tiden förekommer bland oss vuxna. Kolla bara in en del folk här på bloggen som verkligen är ute efter att bara vara elak och nervärderande mot någon. Läs hur en del skriver om någon annan.  

 

Livet är så skört och så svårt utan att vi skall hålla på att mobba och nervärdera varandra…..när skall vi förstå att vi måste höja oss ur det beteendet? När skall vi förstå att trycka ner någon annan höjer inte en själv?

 

Jag verkligen lider med tjejens mamma, så fruktansvärt det måste kännas. Min son valde tack och lov att stanna kvar och leva, men det var så nära att han skulle ha släppt taget och gett upp. Idag har han det bra…..men alla dom andra som just idag har detta problemet…..vi måste få stopp på mobbing och förnedring bland våra älskade barn…..vi bara måste.


Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna