En arbetsförmedlares Dagbok

Vill bara säga att om ni ser ett gäng  damer och en och annan herre gå runt i stan på led och sjunga KBT,KBT,KBT så är det personal från försäkringskassan. Deras nya lösning på värk och andra sjukdomar är nämligen KBT alltså Kongintiv BeteendeTerapi. Detta tror dom så mycket på att det börjar likna en religion.

Nu är jag den första att medge att KBT fungerar, men....... kanske inte i alla lägen på alla människor

Så inte nog med att halva sveriges befolkning skall coacha den den andra halvan, om det blir några över så skall dom  KBT;a dom sjuka. Så bra då har alla arbete!!!

Inte att förglömma  Försäkringskassan  har JÄTTEBRA siffror, det finns inga sjuka i vårt väna land längre!!! Så det så.

Alltså, nu arbetar jag för en organisation som öser ut pengar över dårar och banditer, alltså alla dessa underliga coach-företag. Jag skäms på allas våra vägnar, både oss på förmedlingen och de som drabbas av detta idiotiska tilltag. Nu gör vi ju detta uppköp på order från vår regering, där vi inte skulle välja, inte ha kvalitet,eller. Vi måste väl kunna skylla på regeringen väl???

Samtidigt tar  sig omänskligheten  nya tag genom försäkringskassans försorg. Vi har råd att slänga milijader på skumma coachföretag, men vi har inte råd att ta hand om sjuka och arbetslösa på ett sätt som ger dom en chans till ett drägligt liv. Undrar var de största bovarna egentligen finns,  på coachföretagen eller bland sjuka och arbetslösa.

Ja, ja, nu är jag igång med mitt gnäll igen. Men att varje dag träffa dessa utsatta mäniskor, tar på krafterna. Inte nog med att de är sjuka, de får inga pengar. A-kassorna tar jävligt lång tid på sig innan  ersättningen kommer. Omänskligheten är total, ingen bryr sig om den lilla mäniskan alla tittar bara på formen, lagarna och den perfekta ansökan.

Idag träffade jag en kille som var lätt hysterisk, hans arbetsgivare hade inte hållit sig innanför ramarna när han skrev under  arbetsgivarintyget. Jag undrar om ni förstår hur viktigt detta är i det nya byråkratiska Sverige. DET ÄR DET VIKTIGASTE, inte hur länge du arbetat, inte att allt annat är rätt ifyllt.

Svenska folket skall lära sig att buga och tacka för skärvorna från de rikas bord!!

Så okej då. Jag ger mig, jag lägger ner att vara förbannad hela tiden. 

Den stora massan i Sverige verkar nöjda med hur allt är så då har väl jag fel då!!

Mitt arbete går  ut på att genomföra den politik som Svenska folket har röstat fram, så det är bara att jobba på.

Visst känns det för jävligt ibland, men det är det annat som gör också, känns för jävligt alltså!  t.ex Sossarnas flathet, svenskarnas vana att  "knyta handen i fickan" . Att stadens parker ser ut som soptippar varje morgon, att vinden är alldeles för kall, att det regnar för mycket, att våren kommer för snabbt, att det blommar över för snabbt.  Att inte jag kan få en miljon i avgångsvederlag, att jag aldrig vinner på Lotto.

Att det springer en tjej i morgonrock och handduk runt håret  mitt i stan med en hammare i handen och jag vet inte varför!

Så .... jag återkommer när ilskan har försvunnit helt med en helt annan blogg eller så händer det något så jag blir så där härligt förbannad igen!

Tills dess "ha det bra" ni som orkar läsa 

Tänk jag trodde att alliansen till slut skulle förstå att om människor har arbete så kommer det in mer skattepengar.

Tänk jag trodde att Sverige var ett land som värnade om de utsatta.

Tänk jag trodde att Sveriges befolkning var intelligenta människor.

Tänk jag trodde att våra myndigheter var till för att hjälpa människor.

Tänk jag trodde att det man betalat in i skatt skulle gå tillbaka till de som behövde det mest.

Tänk jag trodde att Vårbudgeten skulle komma med vettiga förslag som skulle stärka arbetslinjen.

Tänk att jag inte fattade hur fel jag hade!!!

Vad håller du på med?  Du tror att du kan fortsätta som du gjort tidigare på dina arbeten där du verkat i närkontakt med dina medarbetare!! På arbetsförmedlingen arbetar runt 10.000 människor, naturligtvis  kan du inte styra dom på samma sätt!!!

 På Arbetsförmedlingen är du alltid utsatt ,alltid i blickfånget, alltid ifrågasatt.  Att du sedan mer eller mindre idiotförklarar din personal, hjälper ju inte så mycket, (när du hävdar att du måste hämta kompetens från ditt gamal jobb, för att den inte finns på Arbetsförmedlingen) Säg som det är, du kände behov av människor runt dig som du är trygg med.

Att du inte lyckas få ordning på byråkratin  hjälper dig inte heller på vägen  till att bli en respekterad chef.

Att du envisas med att avsluta dina mail till personeln med Kramar, är faktiskt kränkande. Vi är inte dina barn inte heller dina "undersåtar"  Vi vill själva välja vem vi får och skickar kramar till, precis som du själv!!

Om du hade kommit in i vår organistaion och lyssnat på den kompetens som faktiskt finns så hade du sluppit mycket av den press du utsätts för idag.

När du började tyckte jag det var  bra att få en kvinnlig chef, jag är inte så säker på det längre.

Jag kan inte känna respekt för en chef som inte känner respekt för mig eller mina arbetskamrater.