Woine, woine, (suckarnas uttryck)

Alltså, nu arbetar jag för en organisation som öser ut pengar över dårar och banditer, alltså alla dessa underliga coach-företag. Jag skäms på allas våra vägnar, både oss på förmedlingen och de som drabbas av detta idiotiska tilltag. Nu gör vi ju detta uppköp på order från vår regering, där vi inte skulle välja, inte ha kvalitet,eller. Vi måste väl kunna skylla på regeringen väl???

Samtidigt tar  sig omänskligheten  nya tag genom försäkringskassans försorg. Vi har råd att slänga milijader på skumma coachföretag, men vi har inte råd att ta hand om sjuka och arbetslösa på ett sätt som ger dom en chans till ett drägligt liv. Undrar var de största bovarna egentligen finns,  på coachföretagen eller bland sjuka och arbetslösa.

Ja, ja, nu är jag igång med mitt gnäll igen. Men att varje dag träffa dessa utsatta mäniskor, tar på krafterna. Inte nog med att de är sjuka, de får inga pengar. A-kassorna tar jävligt lång tid på sig innan  ersättningen kommer. Omänskligheten är total, ingen bryr sig om den lilla mäniskan alla tittar bara på formen, lagarna och den perfekta ansökan.

Idag träffade jag en kille som var lätt hysterisk, hans arbetsgivare hade inte hållit sig innanför ramarna när han skrev under  arbetsgivarintyget. Jag undrar om ni förstår hur viktigt detta är i det nya byråkratiska Sverige. DET ÄR DET VIKTIGASTE, inte hur länge du arbetat, inte att allt annat är rätt ifyllt.

Svenska folket skall lära sig att buga och tacka för skärvorna från de rikas bord!!