Så har Dom även fått "fäste" den lilla idyllen till stad nära mig......
Jag känner ilska, hat, och stor frustration......... jag vet vad Dom går för, jag vet vad Dom ställer till med..........
Liv slås i spillror, unga som gamla...., fattiga och rika............ Och bredvid står Vi andra och bara tittar på. Rädda för att drabbas, rädda för att själva bli utsatta.......
Vi..., vuxna, vanliga, med barn i ungdom som prövar sina vingar ligger särskilt risigt till, det finns inget som stoppar Deras framfart..... droger, kriminalitet, både i liten och stor skala. Men......, hur litet eller stort det än är, så kommer många att få bära det med sig resten av sina liv.
Det finns de som flyr, som inte vill....... Kämpar för att komma loss, men hålls fast i ett järngrepp......( jag vet, jag känner henne lika väl som jag känner mig själv.)
Vad är vi rädda för, vi som står bredvid.
Jag känner ingen rädsla, möjligen en rädsla för mina egna känslor. En rädsla över att inte kunna kontrollera mitt hat.
Små individer i för stora skor, som utan sina "västar" med en patetisk logga, enbart skulle vara en grå skugga i samhället. Jag kan inte ens förmå mig att kalla Detta avskum för människor. Att dom dessutom kallar sig för "mc" gäng är skrattretande...., få av dom är väl ens innehavare av giltigt körkort.....bah!