Istället för verkligheten - Så flyr en popjournalist vardagen

Kära vänner.
    Den här bloggen stänger nu. För gott.
    Tack för att ni läste.
    God jul.

BLOGG Att tänka på Juliana Hatfield är som att förflytta sig femton år tillbaka i tiden. Det var där – under MTV:s storhetsperiod, filmen "Reality bites" och Generation X – som singer/songwritern gjorde karriär.
    Nu har Hatfield ställt dörren till sin hjärna på vid gavel. I sin blogg tar varje nytt inlägg avstamp i en av hennes låtar. Det blir till en återblicksresa där hon vandrar mellan gamla förhållanden, sin anorexia och självhat.
    Bitvis är raderna plågsamt utlämnande: "Jag tror fortfarande att jag faktiskt kan dö av brist kärlek och omtanke. Jag är väldigt ensam".
    Du hittar Juliana Hatfields självterapi här.

BOK Glöm författaren Stephenie Meyer. Glöm "Twilight" och hela tonårsvampyrfnatten. Kolla i stället in författaren Joe Hills mörka novellsamling "Vålnader".
    Hills spökhistorier är unika – kanske mest för att han försöker tvinga dem åt ett annorlunda håll än sin pappa.
    Hans pappa heter Stephen King.

TV-SERIE Tacka producenten Bryan Singer för att Hugh Laurie fick rollen som House i läkar/detektivdramat med samma namn. Tacka regissören Bryan Singer för sin mästerliga neonoirfilm "De misstänkta".
    Varför han ville vara medproducent till hopplösa serien "Dirty sexy money" är svårare att förstå. "Dirty sexy money" blev nedlagd i USA, lagom till premiären på svensk dvd.
    Köp fjärde säsongen av "House" på brittisk dvd i stället. Serien är inte lika briljant som i andra säsongen, men House är fortfarande House.

MUSIK Ryan Adams tillfrisknande fortsätter. Plattan "Cardinology" är altcountry uppblandat med – som Rolling Stone skrev – rehabrock. Albumet är inte lika jämnt som fina "Easy tiger", men missa inte spåren "Go easy", "Natural ghost" och "Stop".

DVD Vill du ha en rapport från helvetet på jorden? Pröva filmen "Tropa de elite". Den brasilianska insatsstyrkan tar till lika brutala metoder som drogkartellerna de bekämpar i kåkstäderna. Samtidigt plågas Nascimento – filmens huvudperson och chef för elittrupperna – av svår ångest över sitt yrkesval.
    Finns på amerikansk dvd nu.

Peters nöjesmåsten publicerad i Aftonbladet den 5 dec 2008.

Fast å andra sidan: ikväll hörde jag ett par jubla över att pepparkakorna var så billiga på Ica. "25 kronor för två paket!"
    Det är såna dagar man känner sig fri, inte ensam.

Dagens höjdpunkt: The Hives och Cyndi Lauper har som bekant en jullåt ihop. Markus spelade den för mig förut. Och "A christmas duel" är så bra att Kristofer kände sig manad att mejla mig citat ur den: "I bought no gift this year/and I slept with your sister!"
    Det är förstås väldigt förutsägbart av oss. Vi faller alltid handlöst vid minsta antydan till call-and-response och Phil Spector.
    Cyndi kontrar förresten sen:
    “I bought no tree this year and I slept with your brother, I wrecked your daddy’s car and went down on your mother.”

Det har kommit till min kännedom att där finns en bok.
    Den heter "A General Theory Of Love".
    Skrämmande läsning indeed. Begrunda exempelvis följande citat: "studies demonstrate that solitary people have a vastly increased rate of premature death from all causes”.
    Sätt den raden i samband med alla singelhushåll i hufvudstaden och du inser snart att Stockholm håller på att gå under.
    Sen går boken in på studier av ensamma apor. Och det är en kallsvettig skildring. Som alltför smärtsamt påminner om att vårt DNA bara skiljer sig från schimpansernas med några få procent.

Jaha, nu har jag umgåtts med musikbiblioteket och gratistjänsten Spotify i en vecka.
    Och det är alltså så här det känns att ha allt. Tomt och krävande på samma gång.
    Jag stirrar på skivsamlingen som står där i Benno-hyllorna i vardagsrummet och samlar damm. De är bara omslag och skivhäften och minnen nu.
    De betyder inget annat.
    Som man kämpade för att hitta billiga cd-skivor. När jag bodde i Uddevalla åkte vi ofta ner till Göteborg för att gå på Bengans och Skivhugget. Utbudet var större där, priserna lägre.
    Spotify får allt det där att kännas futtigt och meningslöst. Men man köpte ju upplevelser och diskussioner och smak. Något var det väl värt antar jag.
    Spotify är helt fantastiskt – tro inget annat. Jag älskar det. "Allt" finns. De fyra jättarna – EMI, Warner, Sony BMG och Universal – har dyngat ut hela sina kataloger. Världens bästa jukebox. Och allt är gratis. Reklamen än så länge far and few between.
    Utbudet blir ju dock lite…överväldigande. Stressande. Och väldigt opersonligt.
    Men värst är att Spotify med sin minimalistiska sexighet, sitt slicka gränssnitt och oslagbara utbud pissar så nonchalant på mitt förflutna.

Hehe, jag älskar Links löpsteg.
    Och jag älskar repliken "Halt! What are you doing in the castle of Hyrule!?".

TRAILER Vem sida ska man stå på?
    När magnifika seriealbumet "Watchmen" blir film nästa år tänker författaren Alan Moore inte närvara på premiären. Han vill inte se filmen överhuvudtaget.
    Tecknaren Dave Gibbons – däremot – både välkomnar och är på olika sätt inblandad i projektet.
    Det vi vet är att den senaste trailern för filmen är ren och skär "Watchmen"-pornografi. "300"-regissören Zack Snyder gjuter liv i bildrutorna med en ofta slående träffsäkerhet.

SKÅDESPELARE Robert Downey Jr. blev en gång gripen för att han körde omkring naken i en Porsche. Bara det förtjänar en plats på den här sidan.
    Nu har han blivit utsedd till "Årets underhållare" (Entertainment Weekly) och "The sexiest man living" (Salon). Med sin farliga charm fick han oss att tycka om "Tropic thunder" och "Iron man" mer än de egentligen förtjänade.
    Men du ska hyra eller köpa den förbisedda noirfilmen "Kiss kiss bang bang".

FORMAT Blir den här julen det stora genombrottet för bluray, kronprinsen till dvd? Filmbolagen hoppas förstås det. Spelkonsolen Playstation 3 – med inbyggd blurayspelare – har sålt i 17 miljoner exemplar på två år. Och nu släpps "The Dark knight", "Indiana Jones och Kristalldödskallens rike" och "Wall-E", alla fullpackade med extramaterial.
    Samtidigt förbereder creddiga Criterion Collection sina första bluray-utgåvor.
    Baksidan med det nya formatets framfart? Vi måste köpa "Gudfadern"-boxen, ännu en gång. Det handlar inte bara om att Coppolas mästerverk ser bättre ut och låter fantastiskt. Fler nya minidokumentärer – en handlar om hur nära det var att filmerna aldrig blev till – följer dessutom på köpet.

KARAOKE "Singstar ABBA". Två ostoppbara naturkrafter gör gemensam sak. Mellan sig kommer de att äga världen i vinter. Spelet finns i en version till Playstation 2, med 25 låtar. Playstation 3-ägarna får betala lite mer, men får i gengäld fem extra spår.

SKIVOMSLAG Först tror man att det blivit fel. Sen inser man att det är årets mest briljanta skivomslag. The Soundtrack Of Our Lives driver skickligt med reklambyråernas bilder på lyckliga människor. På konvolutet till deras nya album "Communion" syns ett par i morgonrockar och perfekta tandrader. Inne i häftet är det likadant; ett bildgalleri med familjer och karriärister och deras fabricerade leenden.

Peters nöjesmåsten publicerad i Nöjesbladet 28 november 2008.

Så här: på Kvarnen fick jag inte betala för min jacka ("baren är stängd, tyvärr"). Lämnade in id-kortet, fick jackan.
    Kom hem, upptäckte att jag tappat lägenhetsnyckeln. Ringde nåt jävla journummer. Snubben ville ha 1700 spänn. Okej, fine, men han blev sur när jag lackade på att han för sjunde gången frågade var jag bodde. Sen svarade han inte i telefon, jag ringde minst 53 gånger.
    Lyckades hitta ett annat journummer. "Vi kommer om 25 minuter".
    Så jag somnade i trappuppgången tills jag hörde någon knacka på entrédörren. "Har du id?"
    Nej. Det är på Kvarnen.
    Så jag fick visa honom Bladet-artiklar med min byline.
    Först då bröt han sig in i min lägenhet.
    Home sweet home.

Livskvalitet är att bränna elvahundra spänn på Pelikan en tisdagkväll. Silltallrik, nubbe och Markus Larsson vid bordet.
    Nu ska jag Spotify-lyssna på Ulf Lundells senaste och sen somna till första säsongen av "Dirty sexy money".

Jaha, det är risig ljudkvalitet. Men det är (hyfsat) uncut från Eldkvarns releasefest ikväll.
    De stod och spelade i ett hörn på Södra hjärtats bar i Stockholm. Jag stod så nära att jag nästan kunde fingra på Tony Thoréns bas. Men det gjorde jag inte.
    Mauro Scocco var där. En massa rockkritiker var där.
    Men mest var jag, Markus och KRSistofer där. Och vi älskar Eldkvarn, nästan förbehållslöst.

Om utvecklingen för musikspel fortsätter i samma takt behöver jag snart köpa en större lägenhet. Den har varit ockuperad av skrymmande instrument i flera veckor. Oh well, recensioner av vinterns stora musikspel hittar ni här.
    Nu ska jag åka på Eldkvarns releasefest. Det är jag värd.

Det du ser är ett försök att göra något annat än A) dricka öl B) prata journalistik C) gå på bio.
    Vi – jag, Markus och Niklas – lyckades bara med det sista.

Ännu en matig vecka med "Left 4 dead", "Red alert 3", "Need for speed undercover" och "Football manager 2009". Ni hittar all spelbevakning här.

Från och med idag återfinns ett nytt inslag i Nöjesbladet: "Peters nöjesmåsten". Varje fredag tipsar jag om fem grejer ur den popkulturella floran. Det är stort. Nu ligger jag helt plötsligt på fyra plus. Som Dinah Washington visste: tänk vilken skillnad 24 små timmar kan göra.
    So, here goes:

BOK. Våra liv går obönhörligen mot sina slut, en dag i taget. Så också Kickis och Lasses gemensamma.
    Men författaren Peter Kihlgård låter klockan gå baklänges i romanen som heter just "Kicki & Lasse".
    Det blir en vacker och rörande historia om ett par som är som par är mest; vanliga, fulla av brister. Kicki har sina agendor och hemligheter, Lasse sina. Men för varje tidshopp bakåt växer vår förståelse för deras relation.
    Peter Kihlgård är träffsäker när han sätter ord på en undflyende vardag, han får det alldagliga att smaka.
    Men framförallt är det en naken och uppriktig berättelse om den galenskap två människor väljer att dela med varandra.

DVD. Glöm kläderna och interiörerna för ett ögonblick. Inledningen av tv-serien "Mad men", de första avsnitten, tillhör det mest obehagliga jag sett. Kontoren på reklambyrån i New York är inpyrda av kvinnoförakt, homofobi och cigarettrök. Men sen, när karaktärerna krackelerar en efter en, blir "Mad men" ett av senare års främsta draman.
    Första säsongen finns nu på svensk dvd, ungefär hundra år för sent.

SAJT. Undrar du var folkrörelserna tog vägen? Surfa in på hemsidan Gamefaqs. Där skriver entusiastiska spelare detaljerade guider till i stort sett varje spel. De gör allt arbete ideellt.
    Lika passionerat diskuteras gamla och nya titlar på sajtens mestadels utmärkta forum. Och undrar du över en specifik detalj är det bara att posta en fråga.
    Någon har alltid svaret.

DVD. Jag var i Los Angeles i somras. Där gjorde jag ett misstag. Gick och såg Pixars lite överskattade "Wall•E", i stället för "Gonzo: The life and work of Dr. Hunter S. Thompson".
    Nu har båda släppts på amerikansk dvd. Och skrotsamlaren får ursäkta: den här gången får journalistrebellens liv och leverne förtur.

MUSIK. Man är alltid lite småförälskad i Josh Rouse. Man vill bo i hans mjuka poplåtar, umgås med stämningen och livet i dem. Tidigare i höstas släppte han en samlingsskiva och det gladde mig att han inkluderade den alldeles för förbisedda "Princess on the porch". Och nu går det att beställa biljetter till hans spelning på Babel i Malmö i januari.

Jag lyssnade på den här skivan igår.
    Det borde jag inte gjort. Jag blev varken arg eller besviken. Bara ledsen.
    Axl Rose har sin röst kvar. Men utan Duff, Slash och framförallt Izzy är just rösten allt som återstår.
    Att lyssna på "Chinese democracy" är som att se Axl Rose neuroser åka berg-och-dalbana. Infallen är så många att det till slut bara låter som larm och oljud. När det inte låter som Simply Red.
    Det här är för övrigt inte Guns-sångarens stora comeback. Den gjorde han redan 2004, i spelet "Grand theft auto: San Andreas". Där agerade han radiovärd för kanalen K-DST, som karaktären Tommy "The Nightmare" Smith.
    Tommy Smith är aldrig sen att påpeka att det var bättre förr.
    Och det var det.