NIX

http://blogg.aftonbladet.se/517/ SKICKA MIN ADRESS TILL 3 ST.

Får reda på att Coachen sagt att han snart behöver byta blöja på mig, när jag får reda på det letar jag upp honom - han sitter i ett möte med Gruppchef + TMansvarig.

Jag talar om vad jag har hört och att det är helt oacceptabelt att han pratar om mig på det viset. Han blånekar fast det finns flera vittnen, jag tänker i mitt stilla sinne, vad håller jag på med??? Jag är på ett pissjobb på en pissarbetsplats och jag bryr mig???? Skärp dig Maria....

TM-chefen vill inte ta i saken och  coachen går fri trots att hon redan har fått många klagomål på honom. (Jag tror inte att hon tror att han inte har gjort det - men jag tror att hon tycker att han fyller en viktig funktion med sitt ledarskap eller rättare sagt brist på ledarskap)

Den tjejen som kom fram till mig och berättade vad coachen sagt skulle fått fastanställning på torsdagen samma vecka - istället fick hon ett "vikariat" på en månad till....

Äntligen har solens strålar kommit förbi mitt hus

Solstrimmorna ligger och värmer på mitt täcke i sängen - hunden har sträckt ut sig i full längd och snusar ljudligt.

Håret är nytvättat - nya jeans och en vit tunika...

Nu går jag till Högskolan och känner mig somrig - äntligen..

Det blir rättvist om vi har läxfritt i grundskolan och vi ger alla barn chansen att gå ut med betyg - för då ställs det högre krav på lärarna och skolledningen att det finns tillräckligt med resurser i skolan. Vet själv hur svårt det har varit att hjälpa barnen med läxor när jag arbetar till kl. 21. på kvällen 4 dagar i veckan.

Det vore toppen!

http://blogg.aftonbladet.se/517/

Callcenter är kass arbetsplats men när jag läser om hur andra har det runt om i Sverige så är det tungt där också..

Det är inte kul att bli behandlad som skit, eller utföra omöjliga jobb,,,

http://blogg.aftonbladet.se/517/

Var med och påverka - var snäll och ge min blogg adr. till 3 personer som kan ge det vidare till 3 nya

Ju fler som vet hur vi blir behandlade desto bättre...

http://blogg.aftonbladet.se/517/

Snälla snälla snälla

Skicka min länk till 3 personer och be dom skicka till 3 personer

Tack tack tack

Har klippt och klistrat igen ifrån mina gamla inlägg och tagit med en del kommentarer... läs och se hur det kan vara ....

En ung ljus tjej drar upp en lapp där det står - När hade du sex senast? Tjejen rodnar, tittar ner och frågar utbildaren på callcentret om hon behöver svara på frågan. Utbildaren säger ja det måste hon, Tyst svarar hon rodnande: - igår....

Coacherna går och klappar händerna - säger hela tiden: Kom igen nu, bättre kan ni! Coacherna fungerar som stressmoment istället. ber om att bli inspelad så jag få feedback på samtalen jag har. Blir inspelad tre gånger men får aldrig  någon feedback på det som spelas in.

Läser samtidigt på Högskolan i Borås

 - Det tar bara någon vecka så är coacherna sparkade - dom får börja sälja istället. Innan coacherna blir sparkade vet deras kompisar om att dom kommer att bli av med

det sitter någon och gråter varje vecka för att dom inte har nått upp till sina mål...otroligt frustrerande... Lite jävla utbildning till ungdomarna vore ju

Ni som inte har sålt ställer er upp - ni får inte sitta ner, säger gruppchefen. Människor runt omkring mig reser sig upp d

..det behövs städas lite i den där branschen.

Fy fan vad vidrigt. Det är sånna jobb jag tycker man har rätt att säga nej till!

gick på en anställningsintervjuv för ett callcenter för skojs skull eftersom jag är mkt väl insat i arbetsrätt/arbetsmiljö. Jag säger bara en sak..aldeles för resutlatinriktat och mäniskofientligt för min smak. Mitt råd: Lämna bygget det Finns INGET som

Människofientligt är ju bara förnamnet MINA GREJER I EN PLASTHINK

sagt att han snart behöver byta blöja på mig, sagt till en kollega att hon var en hora och facket fick all information så talade dom om för mig vilka RÄTTIGHETER Transcom har.... Inte ett ord om att jag/mina arbetskamrater har några rättigheter... Min tilltro = 0. Ett svart hål i Borås

vi får inte provisionsersättning  hon har då jobbat på Callcentret i åtta månader. Det är så tungt,,, jag har bara henne

liksom lite "undercover"..å få röjja lite.         vi brukar kalla det ursäkta ordet (rövslickeri).

Snälla snälla snälla

Skicka min bloggadress till 3 personer och be dom skicka till 3 personer i sin tur - någon gång måste det väll komma ett mail fram till någon i ledningen på Kinnevik och då får dom reda på hur vi har det och en aning om vad dom inte tar ansvar för och vad ni vet om dom... tack tack

http://blogg.aftonbladet.se/517/

NIX

Har klippt ihop olika delar av det som jag har skrivit och era inlägg om vårat callcenter hittills... Gott och blandat med andra ord, ingen ordning men man fattar ändå!!

 Förbjud - ta bort, TA BORT ALLA CALLCENTER OCH LÅT FÖRETAGEN TA HAND OM SIN FÖRSÄLJNING SJÄLVA!!!
Vi har förbjudit barnarbete i Kina och blockar dom företagen som missbrukar barn - Callcenter missbrukar människor - det är samma sak! Morgonmöte - totalutskällning - dålig sälj dagen innan Snart får jag väll byta blöja på henne också.

En ny regel införs också - alla som kommer försent måste lägga pengar i en glasburk som står jämte gruppchefen + att man kommer att få en rejäl utskällning inför sina kompisar och det är väll inte så roligt att få eller??? undrar gruppchefen.en ny kille som bara jobbat en vecka dras fram som exempel för hur man inte ska göra. Coachen pekar på hans siffror och säger att så här får det inte se ut. Våran gruppchef täcker för namnen och menar på att vi behöver kanske inte hänga ut någon.

Coachen tycker att man ska stå för det man gör, tar bort den skyddande lappen över namnen och fortsätter sitt anförande. Med hur dåliga vi är, fel inställning, vi måste skärpa oss. Jag

Det verkar inte finnas någon som tänker i personalvårdande termer på din arbetsplats och de sk coacherna har nog inte förstått att definitionen på coaching är att peppa, stärka och plocka fram det bästa i andra människor.

TA BORT ALLA CALLCENTER OCH LÅT FÖRETAGEN TA HAND OM SIN FÖRSÄLJNING SJÄLVA!!!
Vi har förbjudit barnarbete i Kina och blockar dom företagen som missbrukar barn - Callcenter missbrukar människor - det är samma sak!

Bra sagt av Merja!

Morgonmöte - totalutskällning - dålig sälj dagen innan, vi kommer att förlora projektet om vi inte ligger i mer. Nya priser - det har blivit dyrare igen.

Alla pratar om det nya priset, det är viktigt med priset eftersom vi lever på provisionen.

-Jag frågar hur stor skillnad vi har prismässigt mot våra konkurrenter + försäljningsargument.

Coachen blev galen, prisskillnaden kan jag slå upp själv på nätet och försäljningsargumenten ska vi kunna själva.

Till dom som sitter jämte där han står säger han ironiskt om mig; Snart får jag väll byta blöja på henne också. (jag hör inte att han säger det utan får det berättat för mig senare på dagen)

Efter mötet kommer coachen och hämtar mig, vi sätter oss i ett litet glasat rum. Han säger att jag drar ner stämningen på morgonmötet med mina frågor så det vore bra om jag kunde vara tyst i framtiden och sluta med alla dessa frågor. Han säger också att han har problem med sitt humör och har väldigt lätt för att bli arg.

Det  behövde han nog inte berätta.... det vet alla....

Försäljningssiffrorna är för låga - Coacher och gruppchefer är tjuriga.

Innan lunch blir vi inkallade till extra möte - Gruppchefen och coachen ger oss en rejäl utskällning, talar om att vi måste skaffa rätt inställning, det går att sälja om vi bara ligger i. Dom går på i 20 minuter. Sedan säger gruppchefen att hon har fått väldigt ont i huvudet och hon måste gå hem. Men vi andra ska givetvis fortsätta att sälja. Under lunch går Loisan och pratar med Nicke han har blivit avlyssnad och förlorat ett sälj - coachen har skällt ut honom efter noter - gapat och skrikit - Nicke satt alldeles tyst under utskällningen, biter ihop och vänder sig mot datorn igen. Efter att coachen har gått så pratar han och Loisan med varandra och Nicke gråter - han säger att han orkar inte mer ... Men efter lunch så säljer han igen men mår skit...

En ny regel införs också - alla som kommer försent måste lägga pengar i en glasburk som står jämte gruppchefen + att man kommer att få en rejäl utskällning inför sina kompisar och det är väll inte så roligt att få eller??? undrar gruppchefen.

Detta skickas ut på informationsblogg till oss - jag tänker i mitt stilla sinne - nu är dom helt galna....

Yepp, idag har jag vaknat på rätt sida - Läser Mia Törnbloms bok nu - den ger mig kraft och fokus och självskänslan ökar för varje sida jag läser
perfekt

Jag bor vid vattnet, solen skiner, jag har fina vänner - jag älskar mina barn min hund mina föräldrar min bror

Livet är fantastiskt - just nu - idag - nu,,,,

Det finns så mycket att vara tacksam för....

Morgonmöte - samma sak som varje morgon.

Dåligt med sälj, vi ligger efter, vi har fel inställning,,, Den stora gruppen har delats upp i två grupper - en ny gruppchef och coach har tillsats. Nu ska vi tävla emot varandra.

Många får gå vidare till nya projekt, men dom frågar inte vilka som vill byta projekt vilket innebär att dom som vill flytta på sig är kvar och en del av dom som inte vill flytta måste flytta på sig.

Det har kommit ganska många nya, dom blir inte presenterade utan blir bara tilldelade en dator. En dam säger till att hon tycker att det vore bra om man blev presenterad. - Jaha.... är coachens reflektion.

Våran statisktik är utdragen och uppförd på ett stort schema, en ny kille som bara jobbat en vecka dras fram som exempel för hur man inte ska göra. Coachen pekar på hans siffror och säger att så här får det inte se ut. Våran gruppchef täcker för namnen och menar på att vi behöver kanske inte hänga ut någon.

Coachen tycker att man ska stå för det man gör, tar bort den skyddande lappen över namnen och fortsätter sitt anförande. Med hur dåliga vi är, fel inställning, vi måste skärpa oss. Jag tycker att dom kan ge lite mer konkreta förslag på hur man gör för att sälja.  Irritation över min kommentar...

Är det för att det är Kinnevik som är ägare som gör att ingen i regeringen reagerar på alla artiklar om utbrända ungdomar, förnedrade ungdomar osv. Låt företagen själva sköta sin försäljning...

Varje vecka så gapflabbar Kristina, P-G Gyllenhammar och dom andra hela vägen till banken och tänker... det gick ett kvartal till och ingen har reagerat ännu... Phhhhhuuuuuu Säljarna får dålig grundlön - vi tar rejält betalt av våra kunder... snabba sälj - snabba pengar...

Göran Perssons regering - ursäkta - men var fan håller ni hus???

Mina växter och blommor är helt galna, det knoppas och blommas och kommer nya skott överallt!!

Dom frodas verkligen - jag kan inte minnas att mina växter någon gång har vuxit så här mycket som dom gör nu!

Det är helt underbart - balkonglådans blommor hänger nästan utanför och dom har vuxit sig säkert 15 cm höga - dom ser helt galna ut.

Växterna och blommorna jag har inomhus är likadana - det finns inte en enda kruka där det inte blommas eller knoppas!

Helt underbart - jag blir alldeles lycklig....

Min blogg har blivit blockad på Transcom för arbetar man på Transcom får man inte läsa om hur dom faktiskt beter sig på jobbet....

Mina jobbarkompisar talar om hur dåligt dom mår, hur ont i magen dom har, och vilka usla förutsättningar dom har.

Det är ganska intressant - hade det varit ett utländskt bolag Tex. Mc Donalds som hade gjort så mot sin personal så hade tidningarna skrivit om det och det hade blivit ramaskri för hur dom behandlar personalen. Men eftersom det är Kinnevik - ett svenskt bolag så tystas arbetsförhållandena ner.

Men det finns inte en chans att detta kommer att kunna fortgå! Det finns inte en chans att ingen kommer att bry sig och sätta foten i golvet till slut! Och jag kommer inte att sluta bry mig, för detta är den värsta kränkningen som jag någonsin har varit med om att jobba under sådan förhållanden!

Nu har husse varit och hämtat sin valp! Vi har haft den i mer än en vecka och det kommer att bli otroligt tomt!

Frun och mannen har fått plats på ett behandlingshem i Skåne - LYCKA TILL önskar jag bägge två....

Dom är jätte fina människor och jag vill verkligen att dom ska få möta respekt för sin svåra situation - att vara alkoholister, bostadslösa, är inte lätt. Med tanke på hur det ser ut i samhället idag och hur svårt det är att få jobb för oss "vanliga dödliga" kan man ju tänka sig vilken resa dom har framför sig!

Fokus på rätt saker och rätt prioriteringar så ska det gå!

Läs artikeln från Expressen nedan - det är så man kan gråta... Jag hoppas verkligen att detta är olagligt!! Att det räknas som kränkning av person.

10-åriga Bobby hittades sänkt i en vak i februari. Hans mamma har erkänt grova tortyrliknande övergrepp som ledde fram till hans död.
Bland annat tvingades Bobby ligga naken i snön under en längre tid.
Samtidigt som tusentals människor engagerat sig i Bobbys öde uppmanar en 28-årig student folk att skicka in "skämt" om Bobby.
Grova och rasistiska
På hans hemsida "Bobby - isvakens bästa vän" finns 62 rasistiska och förnedrande "skämt" om Bobby.
De flesta av dem är oerhört grova, så stötande att det inte är möjligt att återge något av dem.

"Skapade av omogna"
- Skämten är skapade av omogna personer som inte kan hantera den djupa olust och förtvivlan som fallet med Bobby väcker, säger Gunnar
Sandelin, presschef på Bris.
Expressen har kontaktats av flera upprörda
läsare, men 28-åringen har inga planer på att stänga hemsidan.

Roligt med handikapp
För Expressen går han igenom samtliga skämt och förklarar vad som gör dem roliga.
- Om det varit en helsvensk kille utan handikapp hade det inte varit roligt, säger han.
Han tycker att skämten är påhittiga och fyndiga.
Av de 62 skämten kan han bara tänka sig att plocka bort två - men inte för att de är smaklösa, utan för att de är "mindre roliga än de andra".
Tycker du att det är konstigt att folk reagerar?
- Bobby tar ju inte illa vid sig. Det är antagligen hans familj eller släktingar.
Nu är det fler som tar illa vid sig. Är det fortfarande roligt då?
- Ja, annars skulle jag inte lägga ut sidan, säger 28-åringen.

En liten valp !

Gick ifrån högskolan i spöregnet - när jag kom till busstorget kände jag att jag inte orkade gå en meter till.

På en bänk en bit ifrån mig sitter en man, en kvinna och en liten valp. Runt omkring dom ligger deras personliga tillhörigheter. Polisen står och pratar med dom, efter en stund tar dom mannen med sig i polisbilen. Kvar på bänken sitter kvinnan, med valpen och väskor och kassar utspritt omkring sig. Det regnar och hon har bara på sig en T-shirt. Jag går fram och vi pratar en stund. Hon har ingenstans att bo, hon och hennes man har missbruksproblem, och hon fryser. Jag tar med mig henne, hunden, och kassar och väskor till socialen - efter en halvtimme får hon övernattningsbostad för att nästa dag läggas in på toxen på psyk för avgiftning för att sedan på tisdagen (igår) åka till ett behandlingshem i Skåne. Hon kom förbi mig igår och sa hej till sin hund, fick en kasse med kläder och vi kom överens om att hon ska ringa mig snart igen.

Hennes man ligger kvar på lasarettet fortfarnde men jag har kontakt med honom. Så nu har jag en valp hemma hos mig tills dom har hamnat på fötter igen och har någonstans att bo.Så klockan sju var jag ute med bägge hundarna - den lille är bara 4 månader och ganska barnslig men det går jätte bra! Min gamla hund som är 10 år gillar valpen men orkar inte leka riktigt lika länge.

Allting ordnar sig - till det bästa - med lite omtanke, vänlighet och empati!

kram kram

Jag och den andra damen som jag umgås med sitter med marknadsundersökningar - jag tycker att det är tungt med den dåliga stämningen nere på försäljningsavdelningen.

Printar ut papper och när jag står vid printern för att hämta mina papper står det två gruppchefer och diskuterar en kille med "fel inställning" som det bara är att sparka... givetvis... Jag tar riktigt illa vid mig, dom står och diskuterar så privata saker på "golvet".

Det har börjat en 15 nya människor på inbound (ingående samtal - kundtjänst) efter en månad har 7 stycken slutat eller fått sparken. En kille som satt jämte mig fick på måndagen reda på att han skulle  få fast anställning i slutet på månaden nästa dag på tisdagen fick han sparken - sorry - fel inställning...

Får reda på att min coach kallat en tjej hora, jag tar upp det med facket - responsen är - "men det var ju på fritiden... "

Var är arbetsrätten för oss på callcenter??? 

Vi har fått ett nytt datasystem det är ganska mycket som krånglar, vi kommer inte igång och kan sälja för telefonerna fungerar inte, men vi får inte provisionsersättning för tiden. Det innebär att vi sitter på vår låga grundlön enbart. Det är frustrerande.

Vår nya coach ska få vara gruppchef under några dagar för våran ordinarie gruppchef ska ha semester.

Min kollega frågar coachen hur man gör när man printar ut med det nya systemet - hon får en rejäl utskällning, han har verkligen inte tid med så dumma frågor, hon får faktiskt försöka lösa det själv - han är ju gruppchef denna veckan!

Eftersom min granne är äldre med skinn på näsan - talar hon om för honom att han är inkompetent som inte kan förklara. Coachen blir galen och ropar på henne.

Min granne går upp till överordnad chef och talar om vad som har hänt  - efter det blir hon förflyttad till marknadsundersökningar för att sedan bli sparkad - hon har då jobbat på Callcentret i åtta månader. Det är så tungt,,, jag har bara henne och en dam till som jag umgås med.

Var är arbetsrätten???

Ett svart hål - som har flyttat från rymden ner till Borås - det måste vara vårt Callcenter. Det bara försvinner massa människor varje dag. Platserna jämte mig är tomma - några till som har slutat/fått sparken...

Har läst ett tag nu på en ny termin på Högskolan i Borås. Har fått betyg ifrån förra terminen. Läser nu Projektledning (som en del företagets gruppchefer har anmält sig till) + att jag läser Digital Design. Får reda på att jag har blivit tillsvidare anställd - så jag måste alltså ha sålt tillräckligt bra för att få vara kvar. Det är inte många som vill stanna kvar och ännu färre som får stanna kvar.

Jag är med och driver ett hälsoprojekt på jobbet, fixar sponsorer med hälsoprodukter + att jag ordnar så att dom anställda kan få prova på Yoga och Power Plate. Är intresserad av hälsa och psykiskt välmående.

Mitt liv forsätter - jag pluggar på rasterna, ringer barnen på eftermiddagen ifrån jobbet, tycker fortfarande att tiderna är urk. Ber om att få börja tidigare på dagarna får nej - givetvis.

Jag säljer hyfsat, varken bra eller sämst. Vi får ny en coach Han är 20 år och tvärsäker.  Dåliga siffror - igen - får vi reda på. Vi måste ha bättre inställning. Kan Kalle sälja så borde resten också kunna sälja.... Det är urtråkigt med morgonmötena - det är alltid klagomål.

Jag skrev tidigare om att det inte är så himla lätt att anmäla misstanke om brott mot barn - att det finns en konflikt i att anmäla. Jag eftersökte en manual som hjälper till vid misstanke om brott för att åtminstonde våga ta kontakt med socialen. Nu kommer det fram att socionomerna själva inte har kunskap om hur dom ska hantera informationen kring barn + att dom inte vet hur dom ska samtala med barn - innebär det ju att vi har ett jätteproblem. Och att det som hände Bobby ligger i linje med den kunskap som vi har idag.

TV4 nyheterna idag. Rädda Barnen har frågat blivande socialarbetare på socialhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Örebro och funnit följande.
Tre av fyra studenter säger att de saknar tillräcklig utbildning för att arbeta med barn i utsatta situationer och erbjuda dem hjälp sporadiskt.
En tredjedel säger att de inte fått någon kunskap om våld mot barn och de som uppger att de fått lära sig något säger att det var bara grundläggande kunskaper och sporadiskt.
Hela 88 procent har inte lärt sig något om samtalsmetodik för att i sin professionella roll samtala med barnen.
- Jag är förvånad att det är så dåligt som det är, säger Carolin Överlien, Rädda Barnen.

Det har inte gått bra på vårat projekt under en lång period nu - ingen av oss säljer upp till mål, vi har fått nya förutsättningar med sämre villkor för kunden och det gör att vi har svårt för att sälja.

Vi har en stjärnförsäljerska i våran grupp, hon har varit med länge, är generös med att lära upp nya och säljer ALLTID men inte nu. Ingen säljer...

Gruppen blir kallade till möte - hela gruppen ska sluta på säkerhetsprojektet och börja på ett energiprojekt istället. Dom sätter in 5 nya personer på vårat projekt.

Vi som ska flyttas på blir glada för vi har inte sålt på länge nu och det påverkar våra löner. Ett kort föredrag om den nya produkten, pris, områden, villkor osv. gås igenom.

Kommer till den nya avdelningen och får samlyssna på dom duktiga igen.

(Blir inte presenterad för dom andra säljarna, det finns ingenstans för mig att sitta - men två personer slutar så jag får en plats) Det är en del som inte stämmer med informationen som vi har fått men dom säljer bra och är tvärsäkra när dom ringer upp. Hej, det är X och ringer ifrån Z vi har sänkt priserna i ditt område nu - det låter väll bra? eller hur? Du betalar idag XXX och jag erbjuder ZZZ - jag fixar allting, du behöver inte göra någonting, jag tar hand om allt.

Det ena säljet efter det andra rasar in. Det verkar ju lätt... Hmmmm

Börjar sälja - vi nya på projektet pratar med varandra - frågar dom rutinerade - vårt pris skiljer sig inte ifrån konkurrenterna - jag kan inte sälja. Ber gruppchefen om hjälp med argument - Du jobbar som säljare och ska kunna dina argument själv, säger han, vänder på klacken och går. Jag blir frustrerad...

Ni som inte har sålt ställer er upp - ni får inte sitta ner, säger gruppchefen. Människor runt omkring mig reser sig upp, jag har inte sålt men reser mig inte upp. Dom som inte har sålt och inte står upp blir tillsagda och då reser dom sig upp. Mig säger dom inte till, kanske för att jag är äldre... vet inte.

Men stackars ungdomar - Var är arbetsrätten....

Att vara fackligt aktiv är inte samma sak som att man faktiskt kan göra sitt jobb på ett bra sätt. Precis som varje lärare man hade inte var den mest pedagogiska precis.
Jag har precis gått med i HTF och jag måste säga att det är ett riktigt MESFACK! Jag tror helt klart på en framtid för dom som läser arbetsrätt för att dom har ett genuint intresse för värdighet på arbetsplatsen och sedan startar eget som representanter åt arbetare - dom skulle få hur mycket som helst att göra. Tyvärr tror jag inte på facket längre efter att ha suttit på Transcom (callcenter) i åtta månader - där kränkningarna pågår varje dag men ingen facklig bryr sig ett skit fast det finns både facklig ordförande, sekreterare osv.... Fakta talar mer än vackra visioner...

Efter att min chef har bett mig att inte fråga om statistik, säljargument, sagt att han snart behöver byta blöja på mig, sagt till en kollega att hon var en hora och facket fick all information så talade dom om för mig vilka RÄTTIGHETER Transcom har.... Inte ett ord om att jag/mina arbetskamrater har några rättigheter... Min tilltro = 0.

Jag tycker synd om SIF som ska gå ihop med HTF - dom kommer att få sopa upp mycket kan jag lova....

Men ansvarfrågan är faktiskt mer intressant och någonting som jag tycker är viktigt att debattera. Hörde av Yrsa Stenius i morse på TV4 att mamman har samma sjukdom som Bobby - lätt autism och kromosom förändring. Det ger en förklaring till hennes oförmåga att reagera normalt men det förklarar inte varför ingen annan reagerade.

Hur många har du anmält för misstanke om vanvård?

Hur mår dom som fanns runt om kring Bobby idag? Vilka verktyg saknade dom? Varför är det så svårt att anmäla misstanke om vanvård? 
Jag efterlyser mer information kring att anmäla vanvård, kränkningar mot barn. Pga. okunskap anmäler alldeles för få sina misstankar. 

Jag efterlyser en enkel manual som alla enkelt kan ta del av som ger verktygen att våga reagera, utan skam.
Hur många gånger har du själv anmält misstankar du har haft om vanvård? Jag undrar vad som ligger bakom detta svåra i att faktiskt själv anmäla MISSTANKE om vanvård.
Hur mycket bevis tror vi att vi måste ha innan vi själva anmäler till skola/socialtjänsten?
Vad händer med familjen om man anmäler någon och man har fel?
Vi dröjer, vi tvivlar, vi vet inte - hur gör man? måste man säga sitt namn? vågar du stå för att du har anmält? ska du skämmas för att du har anmält eller kan du stå för att du gjorde det för allt verkade inte gå rätt till?
Om du har sunda värderingar, vad är det som gör att du tvekar?
Diskussionen måste ändå hamna hos oss vuxna vi som finns i ytterkanten av barnets liv.

Jag tror att det är för mycket skuldbeläggning i att anmäla någon för vanvård och den stämpeln måste tas bort. Det är klart att det är kränkande att bli anmäld för utredning om hur man sköter sitt barn men om man har rent mjöl i påsen borde det ändå vara bra att miljön runt barnet undersöks.

Om någon anmält Bobbys mamma så kanske det hade kommit fram hur dom hade det igentligen eller hon kanske till och med hade bett om hjälp i sin situation.

Jag tror att det är för mycket skuldbeläggning i att anmäla någon för vanvård och den stämpeln måste tas bort. Det är klart att det är kränkande att bli anmäld för utredning om hur man sköter sitt barn men om man har rent mjöl i påsen borde det ändå vara bra att miljön runt barnet undersöks.

Om någon anmält Bobbys mamma så kanske det hade kommit fram hur dom hade det igentligen eller hon kanske till och med hade bett om hjälp i sin situation.

 Skämmes ska dom BÄGGE två. Det var ju definitivt ingen som hjälpte Bobby! Då är man ju skyldig i allra högsta grad!
Att bara stå bredvid och ingenting göra när det handlar om ett barn är ju fruktansvärt!

Att dom kan med att sitta i rätten och skylla på varandra - två vuxna människor - om bara en av dom hade varit frisk så hade ju inte Bobby varit död idag. Jag fattar inte att dom kan med - det går inte att skylla på någonting.

Både mamman och styvpappan är "offer för omständigheterna av den andra" hur är det möjligt - om man som person inte gillar att kränka ett litet barn? och dom har användt sig av den makt som det alltid innebär att vara vuxen kontra ett barn.
Stackars, lilla Bobby, som var så värnlös... Vilket maktövergrepp det har varit.

Inte ens nu kan dom stå för det och låta honom få upprättelse nu åtminstonde! Men det är som dom säger - när insikten väl har kommit då är det lätt.... och dom har väl en bit kvar kan man säga.

ETT HÅL I MITT HJÄRTA AV kränkningar -  instängd

- heter bilden

Nu har jag lämnat in mitt slutarbete till Digital Design på Högskolan i Borås. Det känns helt otroligt skönt samtidigt som jag är livrädd för att det inte ska vara godkänt. '

Kursen har varit otroligt kul + att idag gjorde jag en bildkollektion på 10 bilder bara för att jag ville och jag kan. Bildkollektionen har 4 färger, svart, klarrött, grått och vitt. Den är väldigt strukturerad. Jag har "målat av mig" på datorn alla mina känslor från Callcentret.

Det var helt otroligt skönt! Ovan ser ni ett smakprov....

Ser precis på TV4 om barn som blir så svårt mobbade att dom inte orkar leva längre, vi vuxna måste kräva att alla barn i klassen alltid får komma på alla kalas och sammankomster så klassen inte delas upp i olika delar för att sedan kanske någon stackare ska känna sig helt utanför. Barnen ska ju inte kunna mobba fritt i skolan, det handlar också om arbetsmiljö i allra högsta grad.

Hej!

Jag ska vara med i en videoinspelning som ska handla om callcenter - där ska jag berätta om mina erfarenheter. Videon ska användas när forskare träffas för att diskutera vad dom nu diskuterar ... men det ska bli intressant att få höra responsen sedan.

Dom nya cocherna har börjat - det är två killar i 20 års åldern som går omkring och klappar händerna, viftar med trisslotter som vi kan vinna, masserar axlar.

Funderar på om jag verkligen är yrkesarbetande eller om jag är på dagis. Det har börjat 5 nya på vårat projekt - min plats är upptagen av en ny tjej. Jag måste flytta på mina grejer, lägger ner dom i en plasthink och flyttar till en annan plats. Känner mig som ambulerande korvförsäljare inne på min arbetsplats. Får inte ha sina ordinarie arbetskamrater som man får sitta jämte.

Det tar bara någon vecka så är coacherna sparkade - dom får börja sälja istället. Innan coacherna blir sparkade vet deras kompisar om att dom kommer att bli av med uppgiften före dom själva vet om det. För gruppcheferna är kompisar med andra på callcentret så då berättar dom vilka som ska få vara kvar och vilka som ska få gå innan den berör får reda på det. En av coacherna berättade för mig att det var förnedrande att få reda på av sina kamrater att dom vetat om att han skulle bli sparkad en längre tid innan han själv visste det... han har ingen utbildning och kan inte ta sig därifrån utan biter ihop...

Flera stycken har slutat igen,,,, det sitter någon och gråter varje vecka för att dom inte har nått upp till sina mål...otroligt frustrerande... Lite jävla utbildning till ungdomarna vore ju toppen.

Vid kaffeautomaten där alla går förbi sitter en ung gruppchef och pratar med en relativt nyanställd. - Varför säljer du inte? - Jag har fått svåra kunder, svarar tjejen. - Du har inte svårare kunder än någon annan det vet du, du kanske inte passar för yrket.

Fram åker statistik - som läggs på bordet. Han pekar och pratar och han säger att hon ska sluta om två veckor. Om hon vill vara kvar kan hon vara det men om två veckor ska hon sluta i vilket fall som helst... Var är arbetsrätten????  fortsättning följer.

Michelle säger till mig att ta ett sälj i taget att det är lugnt, gör mitt bästa men har redan förstått att här blir man inte kvar om man inte kan leverera. Killen som sitter jämte mig har jobbat en månad och får nu sparken för han säljer för dåligt. Jag tar illa vid mig och kan inte sälja mer den dagen.

Går in på nätet - googlar och söker på ordet försäljning, telefonförsäljning hittar några saiter som verkar bra. Printar ut dom och läser efter jobbet om försäljning.

Det ger utdelning jag börjar få sälj varje dag och det ökar sakta men säkert. Min gruppchef Michelle ska inte vara kvar längre vi ska få en ny som heter Mathias. Vi ska även få två coacher som ska hjälpa oss att sälja mer. Det låter ju bra! Coacherna går och klappar händerna - säger hela tiden: Kom igen nu, bättre kan ni! Coacherna fungerar som stressmoment istället.

Varje vecka är det någon som är ledsen och gråter för att dom inte klarar av pressen. Jag ber om att bli inspelad så jag få feedback på samtalen jag har. Blir inspelad tre gånger men får aldrig  någon feedback på det som spelas in.

Läser samtidigt på Högskolan i Borås - det är så intressant! Design Management. - sitter på rasterna och pluggar - känner mig lyckligt lottad som har någonting så vettigt vid sidan om jobbet. Barnen tycker att jag är borta för mycket... dåligt samvete....

 Vi har fått ny en gruppchef - han heter Michelle och är jätte snäll. Jag ska nu kunna sälja själv och jag måste villigt erkänna att jag säljer inte så många abonnemang varje dag.

Michelle säger till mig att ta ett sälj i taget att det är lugnt, gör mitt bästa men har redan förstått att här blir man inte kvar om man inte kan leverera. Killen som sitter jämte mig har jobbat en månad och får nu sparken för han säljer för dåligt. Jag tar illa vid mig och kan inte sälja mer den dagen.

Går in på nätet - googlar och söker på ordet försäljning, telefonförsäljning hittar några saiter som verkar bra. Printar ut dom och läser efter jobbet om försäljning.

Det ger utdelning jag börjar få sälj varje dag och det ökar sakta men säkert. Min gruppchef Michelle ska inte vara kvar längre vi ska få en ny som heter Mathias. Vi ska även få två coacher som ska hjälpa oss att sälja mer. Det låter ju bra! Coacherna går och klappar händerna - säger hela tiden: Kom igen nu, bättre kan ni! Coacherna fungerar som stressmoment istället.

Varje vecka är det någon som är ledsen och gråter för att dom inte klarar av pressen. Jag ber om att bli inspelad så jag få feedback på samtalen jag har. Blir inspelad tre gånger men får aldrig  någon feedback på det som spelas in.

Läser samtidigt på Högskolan i Borås - det är så intressant! Design Management. - sitter på rasterna och pluggar - känner mig lyckligt lottad som har någonting så vettigt vid sidan om jobbet. Barnen tycker att jag är borta för mycket... dåligt samvete....

Jag har bara skrivit 4 inlägg men redan haft över 500 visningar! Det är helt otroligt... men också positivt - jag har fått genomtänkta kommentarer - jag får personliga mail - och jag känner att  det bubblar under ytan - att det finns många människor som har viktiga saker att säga om livet, känslor, rättvisa, ensamhet - ja livet i stort! Sverige har blivit tyst - det är någonting som jag känner allmänt men jag har kanske fel, det finns starka modiga (speciellt kvinnor) därute som har 0 tolerans som vandettabruden sa...

Det behövs - för barnen, ungdomarnas och dom äldres skull att vi faktiskt bryr oss... pennan är ett utmärkt sätt att höras på... 

Tack för ikväll - nu tar jag en tupplur så hörs vi snart igen.

September 2005 Efter att ha  varit på intervju på Transcom - där träffade en jätte trevlig tjej som heter samma som jag - Maria - har jag fått reda på att jag har fått anställning som telefonförsäljare.

Söker ett tillfälligt arbete - eftersom jag pluggar på Högskolan i Borås - vill inte ta mer i studielån - det verkar perfekt med ett enkelt arbete som telefonförsäljare på ett callcenter.

Vilket misstag... har ingen aning om vad som kommer att möta mig....

Här kommer min historia - bit för bit - men absolut inte allting ...

Utbildningen vi får varar i tre dagar, läsa sagor, lära oss telefonsystemet - gör lära känna varandra lekar.

Vi får skriva frågor på små papperslappar och lägger dom i en skål. Sedan drar vi upp frågor som vi ska svara på. En ung ljus tjej drar upp en lapp där det står - När hade du sex senast? Tjejen rodnar, tittar ner och frågar utbildaren om behöver svara på frågan. Utbildaren säger ja det måste hon, Tyst svarar hon rodnande: - igår....

En olustkänsla, ett obehag faller över oss. Utbildarna är inte mer än i 20 års åldern - jag tänker att det påverkar givetvis.

Det blir tal om ifall man ska vara med i facket eller inte - utbildarna säger att det är dyrt, att det inte behövs. Att dom varit med men gått ur facket. Jag pratar med dom som arbetat ett tag på företaget - dom säger samma sak. Fackliga representativa finns här men du har ingen hjälp av dom. Efter några timmars samlyssnande ska man prova att ringa själv. Det är svårt. Förstår att det är viktigt att sälja för annars tjänar du inga pengar eftersom grundlönen är låg. Men jag har fördel av att jag är 40 år - en viss erfarenhet finns väl i rösten.

Arbetstiden får mig att må dåligt eftersom jag har tre barn hemma; 10.30-21.00. Är inte hemma förrän 21.30 på kvällarna och barnen går och lägger sig 22. Tänker att jag ändå har tur som har mina föräldrar som grannar och att det kommer att vara värt det i längden...

Detta kommer att handla om arbetsrätten - arbetsrätten som inte finns anser jag. Jag kommer att lägga ansvaret hos regeringen och varför kommer att komma fram under berättenlsens gång.

Igår pratade jag med ett av mina barn genom fönstret hemma - då kom två andra killar som är i åldern 7-8 år gamla.

Dom härmade vad jag sa till min dotter, vilket alla barn kan göra, barn är barn, men sedan sa den ena killen; -Kom ut och sug min ... Sedan sprang dom runt hörnet.

Jag sprang ner för trapporna med en gång - utan skor - dom hade inte hunnit långt och gick och småpratade med varandra. Eftersom jag inte hade skor på mig hörde dom inte att jag kom. När jag kommit i kapp dom - smög upp emellan dom - och frågade vad dom höll på med, vad dom menade med att säga att jag skulle suga deras ...

Dom blev livrädda, slängde cykeln, sina väskor och sprang, efter en liten bit stannade dom - jag stod kvar vid deras saker - dom ville ha sina saker tillbaka och kom tillbaka med försiktiga steg.

Jag var vansinnig - Jag är en mamma! sa jag till dom, du har väll en mamma? och du har väll också en mamma? Vill ni att någon av era kompisar går till eran mamma och frågar henne samma sak som ni har gjort till mig? Till eran mamma! Bägge två skakade på huvudet.

- Jag blir vansinnig när ni gör så här - jag är en bra människa - och händer det er någonting här på gatan så är det jag som kommer att hjälpa er! Glöm inte det - och tänk på vad ni säger!

Bägge två bad om ursäkt - bägge två hejar på mig när dom ser mig idag. Det var värt att springa ut utan skor, att släppa allt, att säga till, att förklara hur det känns.

Alla har en chans att påverka - genom att bry sig...

Det har inte hänt någonting på mitt bokprojekt - ska bena ut mina papper nu i veckan som jag har fått hem.

Är det någon som har skrivit någon bok? Som har något klokt råd att ge till en glad amatör...

Min bok ska handla om mig, mina tre barn, våran stora hund, att jonglera med mitt liv mellan hushåll, vänner och jobb.

Denna veckan ska jag skriva klart skelettet till boken och skicka in det. Jag har ju helgen på mig om inte annat, det är ju lååååång helg nu.

I tisdags fick jag reda på att jag har vunnit en författartävling! Jag blev så lycklig - vinsten innebär att jag får;

En författarcoach som kommer hjälpa mig igenom hela boken, att jag har max två år på mig att bli färdig med boken, men att jag helst ska bli färdig inom ett år - vilket är precis vad jag siktar på.

Så ni förstår säkert vad jag kommer att skriva om på den här NIX-bloggen!

Idag är första gången som jag skriver på min blogg. Det  känns härligt!  Ord får mig att rysa, mysa förfäras och att utvecklas.

Här har jag möjligheten att uttrycka mig själv och att få respons på det jag skriver - det verkar otroligt!