Vi slogs i morse

Igen. En så onödig grej. Respektlösheten yrde runt oss. Slagen också. Från båda håll. Du nöp mig. Knuffade mig. Sparkade mig. Och jag slogslogslog. Du hånade mig. 'Ska du börja gråta?' Jag hatade dig. Hatadehatar dig. När allt var över. Ditt kindben var lite buckligt. Min kropp värkte. Fingrarna du borrade in i min hals hade lämnat röda strimmor. Ett rött skrapmärke precis under läppen efter tändaren du hållt i handen. Rivsår på armarna. Svullnad på låret efter sparkarna. Den högra sidan på min hand var redan svullen. En ilsken blålila färg lyste igenom min hud. Tror jag slog i den när du knuffade mig. Jag vet vad du skulle säga om du läste det här. Att jag överdriver. Men det gör jag inte. Du gjorde såhär mot mig. Personen du säger dig älska. Du kommer nog inte hem i kväll. Tack gode gud för det i alla fall. Men du ringde nyss. Sa att du knullat en brud. Hoppas du kan flytta in hos henne i stället.

Thulan när ska du ge upp? När ska du fatta? Vad krävs för att du ska lämna honom? Det är inte värt det. Han är inte värd dig. Och det här är sjukt Thulan. Ingen ska behöva ha det såhär.