Jag är hemma för att ladda batterierna..

Nu ska jag försöka hålla mig lite kort..det måste ju vara urtrist att läsa detta oändliga skrivande om min mamma=O Men jag kör på ändå..det lättar på trycket och sedan så ser jag det samtidigt som min dagbok..kan vara bra att kunna kolla i framtiden om vad som hände och när..fast det lär nog dröja väldigt länge innan jag orkar läsa om den här perioden igen..huja!

Vilket fall så fanns en fåtölj i mammas rum när jag kom dit i morse..halleluja! Fast tänk att man ska behöva gråta den till sig..nåja,idag kunde jag slumra lite i den i alla fall..

Läkaren som ringde till mig igår morse kom och ville prata med mig,jag bävar varje gång en läkare dyker upp..vad har de nu hittat på?Men han satt mest och såg lite osäker och villrådig ut,väntade på att jag skulle prata..jag hade inte mycket att säga heller..frågade bara om min mammas lymfom cancer är spridd i hela kroppen? Det visste han inte..nähä..men lymfom är inte lika smärtsamt som andra cancerformer,nästan inte alls smärtsamt, säger han..märkligt,om det stämmer så måste min mamma haft en fruktansvärt förjävlig ångest under alla dessa veckor,så mycket som hon jämrat sig..sa jag..läkaren bara hummar,det kan han förstås inte heller svara på..nänä..

Ahh,just det..läkaren som tog hand om mamma i mitten på juni tittar in till mig i rummet trots att andra läkare tagit över..det var ju snällt..men jag blir orolig när hon säger..”Jaha,så din mamma ska till Långbro Park nu då?”..VAAAAH,vad säger du?SKA mamma dit?Allvarligt!..säger jag..Nej,nej..hon visste inte egentligen,bara trodde att det var så..hon var snäll men borde väl kollat upp saken innan hon kommer in och gör mig upprörd…

Mamma ser ännu mer medtagen ut idag,uttorkad,hon får ju bara morfin..som vanligt tror jag att nästa andetag är det sista..men så harklar hon sig och kämpar vidare..sover och sover..förutom en lite stund på eftermiddagen då hon plötsligt tittar upp..jag rusar fram och börjar prata med henne,hålla handen o.s.v..hon sover igen när jag åker hem efter 9 timmar..sköterskorna säger att jag måste,behöver det..eftersom mamma hostar och harklar sig så är det ingen omedelbar fara,om det ändrar sig ringer de..ok,det övertygar mig om att dra mig hemåt,även om motvilligt..

Asch då..jag skulle ju hålla mig kort..men det är visst omöjligt..NU slutar jag=)