Vy 7233

Skriver i välmening då man läser mellan raderna om din bitterhet och hat.Jag vet inte om du blivit lämnad eller är rädd för att bli lämnad av den du lever med.Men tydligt är att det upptar hela din tid och energi.Alla dessa vyer som faktiskt börjar kännas som ett rop på hjälp.Du själv verkar inte vara medveten om det.Jag tycker även om jag inte är terapeut att du bör se över vad du lägger din energi på och börja se livet från en annan synvinkel.Jag vet att du kommer svara med ett av dina typiskt elaka o/rd/rörda vyer.Det är inte hälsosamt att vandra i dessa vyer som du gör.Tiden där emellan,då du tänker på nästa inlägg,upptas även den av denna energislukande sorg du har i dej.Jag skulle förstå om skrivandet lett till insikt och en positivare syn.Men skrämmande nog så avtar det inte.Jag vet att det inte rör mej,det är inte min ensak.Men skulle du inte bry dej om någon som du ser fastnat i sej själv skulle du inte vilja att någon uppmärksammar någon från din vänkrets som inte mår bra.Jag tycker att du kan visa dina vyer för en psykolog,för att han får se det du har i dej.Det är så nattsvart,och det är synd då ljuset är några tankevurpor ifrån.Gäller bara att byta bana

Tittade bara in och analyserade bloggtyperna... Den ambivlenta här och den anonyme som kommenterar, fast den välmenande... Nja, bara för att skoja... :-)

skillnaden mellan
ful-fet och gullig-mullig
är bara ett leende