En kvinna har blivit trodd, apropå Tito Beltran

Självklart talar hon sanning om sin upplevelse. Hon har blivit utsatt för en våldtäkt.

Att hon inte anmälde eller sa något på så många år är inte konstigt. Jag känner kvinnor som blivit våldtagna och sexuellt utnyttjade men inte anmält, därför att sannolikheten att dom skulle blivit trodda varit så minimal. Eller ingen alls. 

Vem tror att en aktad, välavlönad och allmänt trevlig och skötsam familjefar – ibland i tjänsten - skulle utnyttja och våldföra sig på kvinnor i underordnad beroendeställning? Vem kan tro att kyrkornas män i sin själavård av trasiga yngre kvinnor i gengäld kräver en motprestation, ”något gott”?  

Att många män blir förvånade och inte förstår att dom faktiskt begått sexuella brott kan också bero på att så få kvinnor anmäler. Blir man anmäld för våldtäkt 50:e gången man gör det man ”brukar göra” så är det kanske svårt att förstå. Det var ju ”rätt” 49 gånger men den 50:e tjejen reagerade!

Att kräva ”teknisk bevisning” och att kräva vittnen till händelsen är absurt, då det ligger i sakens natur att övergreppet sker i enrum och att ord kommer att stå mot ord. 

Att det ibland dröjer innan anmälan görs beror på att alltihop är så jobbigt. I det längsta försöker den utsatta bortförklara, förneka eller ta på sig själv skulden. Om inget av det lyckas och den utsatta har uppbackning och stöd görs en anmälan. 

Eller som ”barnflickan” i Titorättegången, som ville berätta vad hon varit med om som ett stöd för den 7-åriga flickan inför hovrättsförhandlingarna. Hade han blivit fälld för det brottet hade hon fortfarande varit tyst!