Senast Skrivet

Slumpa en blogg

Dagens krönika

I den här frågan känner jag mig helt ensam. Men å andra sidan, jag kan inte sitta och skriva krönikor där jag tycker som alla andra, då blir det ett jävla liv om att sparka in öppna dörrar.

33 kommentarer Skriv en kommentar
plin
min blogg http://aldrig.blogg.se
28 december 2007, kl 13:49
ÅH! varför är dina krönikor PLUS? Lika snopet varje gång. kan du inte lägga ut dem på bloggen också?
Manda
28 december 2007, kl 14:43
Håller med kommentar 1, men jag vet at så aldrig skulle kunna bli. Ab skulle inte gå me på det... Måste gå in o kolla Linda Skugges förvandling.. Helt otroligt!! Tänk vad lite! smink kan göra...

Manda
~ANNA~
28 december 2007, kl 15:32
ASBRA SKRIVET!!! :) tack!!!
anna
28 december 2007, kl 16:10
Du ska inte alls känna dig ensam,jag

tycker precis som du men idag anser

människor att man har rätt till allt

man vill ha.Kosta vad det kosta vill.
Knäppa Familjen
28 december 2007, kl 16:14
Joinar tyckar-klubben.

Ska alla som "känner sig lite ensamma" kunna köpa sig en liten rosig bebis i en baby-shop snart oxå?

Vad hände med mamma, pappa barn? Folk avfärdar mig och säger att jag är "gammaldags". En gammaldags 25-åring.

Skapligt.
28 december 2007, kl 16:32
JO, så borde det vara. Håller med. Men sen kan det ju faktiskt vara så (som i mitt fall) att kärleken till mamman tar slut. Att allting förstörs. Det kan hända och händer. Men jag antar och hoppas att du inte menar att mitt barn då skulle vara ett "felbarn" bara för att inte vi vuxna kan hålla ihop? Eller?

Anyhow, håller helt klart med om att ett barn ska komma ur kärlek.
Louise
28 december 2007, kl 16:54
Jag har läst din krönika om ensamstående som skaffar barn och har en liten kommentar. Din tes är att "Grunden för alla barn ska vara kärlek mellan två barnlängtande människor."

Det låter ju vackert. Men du har inte riktigt koll på historia. Genom hela världshistorien, åtminstone sedan Mesopotamiens och Egyptens tidiga statsbildningar sådär en 1700 före Kristus, har grunden för barnalstrande generellt sett varit att personer gifts ihop för att det skulle fungera bra för släkten ur egendomssynpunkt. Man gifte sig inte utan föräldrarnas samtycke, och låg man med någon av kärlek eller lust utan föräldrarnas medgivande kunde man få ett mycket hårt straff. Så har det varit mycket länge, i Sverige fram till 1800-talet i juridisk mening och till 1900-talet i mer social mening. Över huvud taget har barnalstrande som bara handlat om "kärlek mellan två människor" framför allt vuxit fram på 1900-talet, i Västvärlden. Det är alltså väldigt nytt. Och det är väl bra?? Nästa steg är ju att kärlek till ett barn är det enda skäl som behövs för att skaffa ett. Nu när man inte vare sig gifter sig eller skaffar barn för arvets och släktens skull, utan av mer privata emotionella skäl.

Gott nytt år!
Antis
28 december 2007, kl 18:25
TACK! Tack för att du skriver det ändå!
faster b.eller häxan på hjul.
28 december 2007, kl 18:53
Nej du är absolut INTE ensam!Jag och MÅNGA med mig instämmer helt.
28 december 2007, kl 19:01
Nej, nej, du är inte helt ensma i din åsikt. Åtminstone jag håller med, och jag skulle vilja dra det lite längre än så, men tänker inte skriva det här...
28 december 2007, kl 19:50
Malin, jag är en av ganska många ensamstående kvinnor som du tydligen tycker inte ska få möjlighet att försöka bli gravida. Att försöka bli gravid betyder inte att man för den skull hävdar att man själv eller någon annan har rätt att få barn, att försöka är en sak, en rättighet är något helt annat.

Gravid är just vad jag försöker bli. Singel råkar jag också vara. Eftersom jag är mitt uppe i detta försökande är det kanske inte helt obegripligt att jag inte håller med dig i det du skriver. Jag har kommenterat din krönika här: http://nylsavillhabar...

Jag hoppas att de barn som redan finns och som blivit till i annorlunda familjebildningar, slipper läsa din och andras uttalanden om att de har blivit till på fel sätt. Fel enligt vem? Skulle det på något sätt vara bättre om dessa barn inte fanns? För vem? För dem själva? För dig?
stina
28 december 2007, kl 20:18
Jag vet inte... Det är ju alltid så lätt att tro att man vet allt och att man valt rätt själv.

Jag är gravid med donator. Min barnlängtan har alltid funnits, men jag har ännu inte varit i ett förhållande med en passande pappa. Nu är jag 40 år. Jag kan nu eller aldrig bli gravid och få barn - och jag har valt NU. (en del väljer ALDRIG)

Forskning finns i massor om att de barn som föds av FRIVILLIGT ensamstående mammor, mha donatorer, lever lika lyckliga som barn som kommit till i tvåsamhet. (se på www.femmis.se för forskning)

Min personliga åsikt är att barn som växer upp i en trygg och kärleksfull familj är de som växer upp som lyckaliga och hela människor.

Att prata om rätten till ursprung är vackert - men jag undrar - vad anser du att barn som idag i Sverige kommer till genom insemination eller äggdonation ska få reda på - att de inte vet sitt ursprung men är skapade av kärlek eller ska man ljuga och förneka donationen? Eller menar du att hetrosexuella par (som jag antar är de enda du tycker ska få ha barn) inte ska få använda insemination/äggdonation?

Att få barn är ingen rättighet. Det är heller ingen skyldighet. Det finns inget tvång att alla gifta ska skaffa barn (är det Ok för dig att vara sambo och skaffa barn?). Det är (oftast) ett VAL baserat på längtan, på kärlek och på en dröm om ett liv gemensamt med barn. Det finns par som väljer att aldrig skaffa barn - det finns inget bevis för att de inte älskar varandra lika mycket som de som väljer att skaffa barn!

Mitt barn kommer att växa upp i en familj med mamma, mormor, morfar, moster, morbror, kusiner men ingen biologisk pappa. Barnet kommer att veta att det är älskat och önskat, att det kommit till av en mamma som ville att det skulle födas och en snäll man som donerade sina pappafrön för att hjälpa mammor att kunna få barn.

Jag hoppas att alla dina vänner är lika "rätt" som du (i din definition) - för om någon av dina vänner är barnlös för att hon kanske träffat fel män i sitt liv och väljer att skaffa barn själv, så kommer du bara att ha fördömmande åsiktermot henne - och inte kunna se den glädje och lycka hon och hennes barn kommer att kunna få uppleva.

Om du har någon sådan väninna kan du kanske innan du måste bryta med henne, tipsa om att hon har själsfränder inom Femmis och sedan kan du lugna henne med att om hon lyckas så kommer hon möta så mycket glädje och värme från kollegor, vänner och släktingar (ja förutom av dig hennes fd väninna).

Ingen som känner mig har reagerat negativt på mitt beslut - så mycket stöd bland män och kvinnor i alla åldrar!

Men GRATTIS till att du har det perfekta livet - att du slipper uppleva rädslan för att aldrig få dela sitt liv med barn. (kanske hade du blivit en av oss hellre än att fördöma oss om det hade hänt? oups - och hoppas att dina barn inte hamnar i den situationen - och du måste förskjuta dem i framtiden...)
sara
28 december 2007, kl 20:29
Klockrent. Du säger det många tänker men inte vågar yppa offentligt. Sen när blev graviditet och barn en rättighet? O hur gör vi med alla singelmän som känner att det börjar bli barn-dax? Du har helt rätt, barn ska komma från kärlek. O kommer de inte, så kanske det inte var meningen. Då finns det oändligt många ensamma barn i världens alla hörn som behöver hjälp.
SAbine
28 december 2007, kl 21:41
Håller med ovanstående. Ogillar plustjänsten starkt. Löjligt att man måste betala för vissa tjänster.

Och nej - jag är inte för snål för att betala 19 spänn eller vad det är - det är bara principen som gör mig förbannad.

Snål-AB!
Nils
28 december 2007, kl 22:29
Hej Malin,

Ville bara tipsa om en läsvärd artikel, författad av professor Lennart Thörnqvist.

Hade varit kul att läsa dina kommentarer.

http://sydsvenskan.se...
Mian
29 december 2007, kl 00:03
Håller fullkomligt med dig, barn ska komma från 2 föräldrar av kärlek... Mycket bra skrivet håller med om allt..
Arn
29 december 2007, kl 00:15
Seriöst, Malin. Du och Linda Skugge sitter på era höga hästar och talar om för alla hur de ska leva sina liv. Speciellt när och hur man ska skaffa barn osv. Där sitter ni med hela kittet själva och klankar ner på andras liv. Har ni ingen medkänsla?

Du skriver att du själv trodde du skulle få leva ensam i ditt liv när du var 20. Ursäkta mig, men 20 år? Kan du på något sätt jämföra det med att vara ensam och tänka så i 30-40 års åldern, när tiden för att skaffa barn börjar gå ut?

"att leva utan barn var inget jag önskade men jag tänkte att om jag inte träffar honom så blir det ju inga barn" - tror du verkligen att det är så enkelt?

Tycker du ska istället för att bry dig så mkt om hur andra lever sina liv vara oerhört lycklig att du över huvud taget träffat någon som du älskar och ville skaffa barn med. Det är inte alla som gör det, vet du. En del träffas för sent för att skaffa barn, en del träffar aldrig någon.

"Grunden till alla barn ska vara kärlek mellan två barnlängtande människor" - vad säger du då om adoption och hur ställer du dig till homosexuella som skaffar barn utan den där kärleken just mellan man och kvinna?

Det har och kommer alltid att finnas barn som föds utan en närvarande eller känd förälder. Vare sig det är "planerat" eller inte..
h
29 december 2007, kl 02:02
jag vill verkligen, för att fortsätta kunna uppskatta din blogg och dina kommande krönikor, att du på ngt sätt bemöter kritik och motargument i den här frågan på ett seriöst sätt, och att du bara för ngn sekund lägger ner den här fuck-you-jag-har-alltid-rätt-sug-min-hängröv-attityden, som i andra sammanhang kan vara nog så charmig. men med den här krönikan väckte du helt enkelt en jävla massa frågetecken. att räta ut dessa borde, om inte annat så för att du är journalist, vara lämpligt.
29 december 2007, kl 11:01
Såg att det kom in radbrytningar som gjorde att min länk inte fungerade. Gör ett nytt försök:

http://nylsavillhabar...

Här kommer en kortare variant om den ovan inte fungerar

http://tiny.cc/A7h6M

Jag hoppas att du kan lyssna på och ta till dig de kommentarer du har fått från oss som inte håller med dig.

Förväntar mig inte att du ska ändra åsikt på en dag, men att du kanske kanske kan fundera på om det verkligen är så att din sanning är den enda. Andra människor kan ha andra erfarenheter som leder till andra sätt att se på livet.
Charlotte
min blogg http://challas.blogg.se
29 december 2007, kl 11:01
Jag tycker inte heller att alla ska skaffa barn till varje pris (www.challas.blogg.se), men inte i den mening som du verkar plädera för. Jag har inte läst nämnda krönika, och baserat på vad jag sett ovan vill jag inte det heller. Men vad jag inte alls förstår är hur du får ihop "barn ska komma utav kärlek" till att det måste vara en man och en kvinna. En ensamstående man eller kvinna kan nog ha kärlek så det både räcker och blir över. Det finns andra familjeformer än mamma, pappa, barn, och det känns helt absurt att ens behöva påpeka det år 2007...
Charlotte
min blogg http://challas.blogg.se
29 december 2007, kl 11:32
Okej, jag skaffade plus :)

Och faktum är att jag inte blev så arg som jag trodde av det jag läste, för det var liksom för... oviktigt. Du undrar "Sedan när är det någonsin ett argument att det kan gå åt helvete ändå?", och då måste jag ju fråga dig Malin: Varför skulle det gå åt helvete? För att det inte finns någon fadersgestalt? Det kan andra män axla om det nu anses så nödvändigt. För att de inte "vet sitt ursprung"? Än sen? De vet väl att de föddes av sin mamma, som ville ha dem så mycket att de var beredda att helt ensamma ta på sig det ansvar som det innebär! Och hur gör vi med alla ensamma män, ja du. Precis som du säger, alla kan inte få barn och det är jävligt orättvist. Men att män inte kan föda barn kan vi för närvarande inte göra något åt och jag ser inte det som en anledning att hindra dem som kan. Om samhället var lite mer tolerant gentemot ickekärnfamiljer skulle det dessutom vara betydligt lättare för ensamma män att skaffa barn med en kvinna som de inte har en kärleksrelation med. Och att jämföra din barnlängtan vid 20 års ålder med någon som längtat i fyrtio år är bara patetiskt och inte ett dugg relevant, särskilt som du faktiskt har barn.
Anette
29 december 2007, kl 12:13
Det som är läskigt är ju att i dina inlägg lyser det inte så mycket kärlek till dina barn. Allmänt klagande om det mesta, det gör ont i hjärtat när du skriver om aphus och hat och jobbiga lov. Och så många som håller med!? Jag ryser..

Jag har en tanke, och det är den att har man fått kämpa för att få sina barn, så klagar man inte så som du gör. Man bär med sig en vetskap om att barnen verkligen ÄR en gåva. Inte en klyscha som du använder det som. Och att du var tjugo och trodde att du aldrig skulle få barn..snälla du..jag vet inte om jag ska skratta eller gråta..

Men visst märker jag denna otålighet över barnen,föräldrar klagar och klagar. Jag som tycker det är underbart med varje sekund som jag får vara med mina barn, oavsett om de bråkar eller inte, och ÄLSKAR lov, törs knappt säga det nuförtiden. DÅ betraktas man som knäpp eller mytoman. Det är väl ändå helt sjukt??
29 december 2007, kl 12:16
Blev ledsen när jag läste din krönika. Inte över insemintion för ensamma kvinnor utan när du skrev att barn ska komma till efter kärlek mellan två barnlängtande människor. Åh vad jag önskar att det hade varit så lätt att om kärleken finns så kommer även barnen... Nu är det ju tyvärr inte så. Jag och min sambo har försökt i åratal att skaffa barn, men det funkar inte för oss. Varför vet ingen. Vårt hopp är IVF som vi ska börja med i vår. Den dagen vi är gravida kommer vårt barn att vara hett efterlängtat oavsett om det kommer till på naturlig väg eller via provrör.
AnnaCarin
29 december 2007, kl 12:20
Malin...har alltid tyckt att det du skriver är rätt kul att läsa.

Fr.o.m nu har jag helt ändrat min bild av dig!!

Du sätter dig till doms över människor som inte passar in i din lilla fyrkantiga låda.

Du saknar helt uppenbarligen empati gentemot andra människor och jag tycker att det är skrämmande att du ska uppfostra barn med din skeva syn!
Tina
29 december 2007, kl 14:44
det står väl ingenting i Malins krönika om att gay-par inte bör få hjälp att skaffa barn?! Där står väl inget heller om att hetro-par inte ska få stöttning i barnskaffandet?! Hon beskriver två barnlängtande MÄNNISKOR. Jag håller med Malin. Jag är 27 år gammal. längtar efter barn massor. har ingen stadig relation, hittar inte jag en partner är det inte meningen att jag heller ska skaffa barn. Så är livet... hårt men sant.
Fertilitetsturist
min blogg http://www.fertilitetsturist.blogspot.com
29 december 2007, kl 16:01
Till Tina (#25). Hårt men sant, det är 2007, snart 2008 - idag finns andra möjligheter för de som orkar titta utanför sin fyrkantiga lilla låda! :-) Så är livet! :-)
Gaspard
29 december 2007, kl 19:50
det här är helt sjuk. diskriminerande mot de ensamma ju. homosexuella oxå om man ser det så. vad är du för typ av vidrig människa egentligen?
Julie
29 december 2007, kl 20:00
annacarin, arn, maria, stina. och några av er andra.

jag håller med er till 100 %.

min bild av dig malin wollin är nu helt förändrad. jag kommer inte läsa nått mer av det du skriver igen. aldrig.
Annica
29 december 2007, kl 21:29
Malin - som ngn sa: du skriver som du har förstånd.

Håll dig till snippor och rövar!
30 december 2007, kl 01:42
Oempatiskt, okunnigt och uselt Malin. Så fucking bögkuks-hängröv-uselt för att använda ditt språk.

Storkenflygeriskym
ningen på blogspot

Och vänligen: Bemöt frågeställningarna i tråden annars mister du en läsare!
Charlotte
min blogg http://challas.blogg.se
30 december 2007, kl 11:00
Tina: Nej, det står inget om att gay-par inte ska få skaffa barn, det har Malin så snyggt undvikit att skriva. Men om det är så viktigt att alla barn "vet sitt ursprung" och så vidare så måste du väl förstå att frågan går att applicera på homo-insemination och adoption också? Jag tycker det är ganska tydligt att diskussionen handlar om att mamma-pappa-barn är det bästa, för att inte säga enda, alternativet.
mamma
30 december 2007, kl 12:56
Tycker din krönika i aftonbladet var bra.

Den kommentaren att du i princip parasiterar på samhället är ju verkligen fel. Du betalar ju ordentligt med skatt och du behöver verkligen inte be om ursäkt för att du har det bra.

Puss från mamma

Dock måste jag komma med kritiskt tyckande ang. din senaste krönika i Amelia. Va ska det va om? för att citera min salig mor.

Puss i alla fall
Busen
30 december 2007, kl 22:50
Du är vidrig och jag är världens lyckligaste far. Trots att min fru blev gravid första veckan vi träfades. Det var inget planerat. Vi hade ingen längtan efter barn. Jag var 19 och hon 21. Skam över dig för all tid
Skriv en kommentar     ( Logga in )
Namn
E-post
Sajt/blogg
Kommentar
Fyll i texten som syns i bilden ovan
Ägaren till den här bloggen har valt att godkänna kommentarer innan de visas. Din kommentar kommer därför inte synas förrän den har godkänts av bloggägaren.





Senaste blogginläggen


Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Redaktionschef: Lena Widman

Tf sajtchef: Andreas Aspegren

Close