Han har börjat ta långa promenader igen

Jag förstår mig inte på Vilgot ibland.

Så trevlig är hon ju inte så man måste hänga henne i hasorna hela tiden som den senila gamla hunden.

Antingen ligger han och slappar under jasminbusken

 eller så ligger han i irisarna...

Och nu har Vilgot också börjat!

Bökar han inte runt i utkanten på gräsmattan

så hänger han runt huset.

Hon är måttligt förtjust har jag hört.

- Gå hem Vilgot, du får inte vara här. Kolla , nu har du grävt upp gräsmattan igen och, hjälp, mina nästan olagliga backsippor också. VIIILGOTTT! Bort!!

Då hör jag en irriterad Vilgot som under ljudliga protester halvspringer hemoch det är inte lätt att springa med den magen. Vilgot börjar snart se ut som en gris! Det är vackert.

Annars händer inte så mycket. Ibland öppnar hon dörren till hönshuset men dom vill inte gå ut den vägen. Dom ska gå ut genom hönsgården har dom bestämt, men det vill inte hon för bakom lagården är faran störst för hökanfall. Tror hon!

Hönsen går i sin hönsgård och roar sig efter bästa förmåga. Fem tuppar och 10 höns. Det blev inga kycklingar i år eftersom det inte finns plats för fler tuppar, enligt henne. Dom gör tydligen ingen större nytta. Precis som Vilgot!

Tuppar förväntas ju bråka och slåss men det gör inte dom här utan samsas väl och turas om att gala, men så är det ju far och hans fyra söner också - men släkten ska ju å andra sidan vara värst....

Ibland blir jag verkligen nyfiken på vad dom säger, för  visst, verkar det vara ett allvarligt samtal?

Idag har hon återigen städat ur vår box. Det är så jobbigt. Beskäftigt kommer hon där med skottkärra (det blir otrevligt trångt), grep och krävande tillrop.

- Märta, du måste gå ut, jag ska städa nu!

Precis som jag inte fattat det, men jag vill inte. Ligger ju så himla skönt. Vilgot har också förstått och ilsket skällt ut skottkärran och dragit iväg ut.

- Märta, ut NU, och sen kommer foten bakom ändan och mer tjat, Märta ut! UT med dig!

Då börjar den riktiga maktkampen.

Hon vann idag också. Skit!

Äntligen är allt över. Fräscht torvströ och fem balar halm. Inte så illa, faktiskt!

Och sen var det våfflor, nektariner och grekisk yoghurt i kvällsmaten och som vanligt är Vilgot ute efter min mat, men han vågar inte göra något så länge hon tittar på. Han bara gnäller, glor och låter förorättad.

Ögontjäneri, kallas det!