För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om hur förtvivlad jag blev när jag upptäckte att min 16-åriga son röker. Han är mycket väl medveten om min ståndpunkt i frågan samtidigt som jag vet att jag är inte med honom på dagarna eller när han är ute med sina kompisar. Jag kan inte mycket göra egentligen. Han börjar sakta bli vuxen och gör sina egna val. Men jag har sagt till honom att han inte är myndig och han får absolut inte röka för mig.
Så igår kväll, vid halv elva kommer jag ut i hallen som ligger mellan våra rum och känner direkt trots hans stängda dörr att han har rökt i sitt rum. Säkert i fönstret, men vad spelar det för roll? Det här hemmet är rökfritt. Jag dundrade in där, arg som ett bi. Jag är så grymt besviken på honom och känner att han respekterar inte mig för fem öre när han till och med tror att han kan röka HÄR. Eller trodde han att jag är så dum att jag inte skulle märka något?
Jag antar att jag kommit ganska lindrigt undan med hans tonår. Han har aldrig varit ute och slagits, supit eller stulit något. Han tar inte droger. Några små incidenter har hänt med alkohol i bilden och många killar vill ge sig på honom eftersom han är så jätte lång. Han blir en utmaning tyvärr... inga större tråkigheter har inträffat.
Men det spelar ingen roll. Jag försöker behandla honom med respekt och gör rätt mycket för honom. Jag vill inte bli tackad på det här sättet. Att nonchalant röka här när jag t o m är hemma. Nej, idag är jag riktigt sur arg och besviken...
Izabelle
Tant Lila
Izabelle
Marsia
Izabelle
Izabelle
AOSTC