Hur det kan vara - inte hur det är

En del människor begränsar vad som är möjligt tillhur det är istället för hur den kan vara. Några människor tänker tillexempel att det inteverkar vettigt att inkludera elever med grava funktionshinder i en klass där den stora majoriteten elever jobbar mot ett helt annat mål eller på en betydligt högre nivå. Det är inte ovanligt att lärare säger "Jag fattar det inte! Hur kan det vara vettigt att inkludera en elev med grava funktionshinder i min klass?"

Genom att begränsa oss till hur det är inskränker vi vårt tänkande. Dessa imaginära begränsningarna leder oss till att felaktigt anta att:
* alla elever i samma klass måste lära sig samma sak.
* undervisningens utformning måste vara oförändrad
* alla elevers inlärning måste utvärderas på samma sätt.

Att omvärdera undervisningens upplägg, som kan verka ologiskt om man ser på det från synvinkeln "hur det är", kan faktiskt visa sig vara en bördig grund för kreativa lösningar om man ser det från synvinkeln "hur det skulle kunna vara". Faktum är att när vi utmanar vår egen undervisning för att försöka inkludera elever med funktionshinder kan vi inte ungå att identifiera förändringar som kommer att förbättra för många andra elever som inte har funktionshinder. Ofta bara genom att instruktionerna blir mer individueliserade och elevernas delaktighet större. "

June E Downing - Including Students with Severe and multiple disabilities in typical classrooms
översatt av mig