Bara en Tina

23 dec 2009 så tog jag, min son och min mamma vårat pick och pack och flyttade.  Först åkte vi till min mosters fjällstuga och firade jul och nyår där, innan verkligheten skulle komma lite ikapp oss. 

Alla kartonger var packade i "gamla" lägenheten och möblerna stod kvar isärskruvade och dom bara väntade på att bli hämtade av oss. För det var ju inte så att vi flyttade över till grannhuset eller något liknande. Utan vi valde efter 30 år i Sverige flytta tillbaka till Norge.

Jag var 3 år på dagen då vi flyttade till Sverige och flytten tillbaka var jag iof  30 år och tre dagar äldre om man ska vara precis. Så jag är uppvuxen och levt i sverige hela min barndom, ungdom och början av mitt vuxna liv.   Men nu var det bestämt att vi skulle flytta. Det var ett beslut som blev taget ganska på rak arm och inte allt för många tankegångar fram och tillbaka. Men det var också ett beslut som kändes så nödvändigt just då. För min sons skull och för mammas, men även för mig.

Jag hade börjat känna mig bitter. På skolsystem, på  mig själv, på mitt liv, på alla runt om kring mig. I det stora hela kändes det mesta bara rejt åt pipsvängen åthelvete.  Med dålig ekonomi, en son som blev nedtrampad av lärararna i skolan, som om han vore helt dum i huvudet och inte försökte uppmuntra honom positivt. Där jag varit arbetslös för länge, för att sedan få jobb i en icabutik som jag vantrivdes så otroligt i men kände att jag satt fast det året jag jobbade där. Där stressen tog över och munsår och magkatarr ingick i vardagen. 

Så när flytta till norge kom på tal, så kände jag ändå att det är kanske det som behövs. En förändring.  Helst positiv!! En drastisk förändring. Något som inte är Tina överhuvudtaget. Göra något där man inte vet vad man får eller hur saker blir alls. Bara vad det är man lämnar, överger och förlorar.    Som en lägenhet man vantrivs med, en skola för sonen som är kass, och ett bittert beteende för hur livet blivit. Det lämnade jag och övergav. Det jag saknar är mina vänner. Den dagliga kontakten med dom som inte går nu, att man inte kan träffas på samma sätt längre. Nu gäller planering och resor. Men jag vet och kommer alltid veta det att vart jag än bor, eller vart än dom bor, så har jag dom troget där i vilket fall och jag står troget här för dom, i alla lägen så långt det är möjligt och går.  Avståndet är inte hindret i vänskapen.

Först fick vi som tur var, bo hos min moster och hennes familj dom första månaderna. Min mamma åkte tillbaka i sverige och städade ur lägenhet osv, och väntade in min mosters man som skulle komma med flyttbil och hämta våra grejer.  Tre veckor tog det innan han hade möjlighet och tid att göra det. Därefter  så sökte vi jobb och lägenhet mm för att bli självständiga.

Vi skulle börja på arbetssökarkurs och tyvärr fick jag sluta efter ett par dagar med fyra andra som var med, pga att dom tagit in för många arbetssökanden. Men mamma fick gå kvar. Hur som, så lärde jag ju känna kurskamraterna tack vare att mamma gick kvar, och fick några riktiga goda vänner på köpet, och faktiskt en pojkvän, min sambo och pappa till min lilla knotte som ska komma om ca åtta veckor. ;) Men det kommer senare.

Jag fick lägenhet i den svängen också, efter att ha bott hos moster i fyra månader.  I samma veva fick min mamma jobb, men det tog lite längre tid för henne att hitta lägenhet. Men det gick det oxå.

Lägenheten var liten. Typ 40 kvm, och den vi hade i sverige var på 86. Kök och vardagasrum var i samma rum eller med öppen planlösning som det kallades så fint och med ett sovrum. Var inte det största om man säger så. Men det var vårat, mitt och min son och där bestämde vi själva "reglerna" och därmed blev självständiga igen efter att ha bott hos min moster, som iof varit jättesnäll och helt underbar som ställt upp på oss för att vi skulle kunna flytta. För utan hennes hjälp hade det aldrig gått. Men som har femton miljoner regler som gärna ändras lite efter hur dagshumöret är och där det var väldigt strikt i det stora hela. Så var det skönt att få  bli självständig igen och få bestämma själv och ha sina egna regler mm. :)

Trots om vi fick egen lägenhet, så var vi där själva typ tre nätter sammanlagt och nu kanske jag överdrev med en natt. Kan ha varit två. För som sagt, fick jag goda vänner via arbetslöshetskursen och hade folk där jämt. Var det inte den ena så var det den andra som var hos mig och till och med sov över eller flera av dom samtidigt... Eller så var det mamma som sov över för att få närmare till jobbet och slippa ta tidiga bussar när hon började tidigt på morgonen. 

Hur det än var så var dörren öppen för spec en person som jag ansåg bli min bästa killkompis någonsin. Han kom till min varje dag i princip. Och för det mesta blev klockan så pass mycket så han blev sovandes över. Dom få ynka gånger han inte stannade kvar utan åkte hem och sov, blev det faktsikt enormt tomt.  Väldit väldigt tomt.

En natt faktiskt den 17 juni förra året, så låg han och jag och pratade och han klämmer fram med att han har känslor för mig och på något sätt får fram att han vill vi ska bli ihop. Jag hade ju samma känslor, och därav så blev vi tillsammans den natten.  Och sedan dess har det rullat på i rasande tempo.

Det blev ju utomatsiskt att han var hemma hos oss varje dag sedan dess. Så efter några månader sa han upp sin lägenhet. Därefter så blev vi gravida och började då leta efter något större att bo. Helst ville vi bo i hus. Då det skulle falla sig bäst så. Men här i norge är det svårt att hitta större boenden för en rimlig månadskostnad.  Och efter mycket fram och tillbaka med lite besvikelser och is i magen så dök det upp, tack vare en jättesupervän också från jobbkursen. :) Och vi fick det.. och då var det flytt igen.  (Blivit många flyttar på ett år, min första, mammas, min sambos efter uppsägningen, min goa vän från jobbkursen har oxå flyttat bla)  Huset vi skulle flytta till är gammalt, och skruttigt. Men jag bara älskar det. Det har sin charm och jag gillar inte när allt är hypersupermordernt ändå. Köket hade jag velat ha annolunda, men annars så bara älskar jag huset i övrigt. Spec när vi fick målat om i dom flesta rummen, men sina skräckfärger  det var innan på tapeterna :D  Nu är det en neutral gråfärg. Inte kritvitt och inte helt grått.

Som sagt, så ångrar jag inte flytten någonstans. Jag älskar mitt liv, jag är inte bitter och jag är inte arg på allt och alla längre och jag trivs ganska bra med mig själv. Jag är faktsikt ganska stolt över mig själv, som vågat ta ett sådan steg, då jag i vanliga fall är en ganska fegis.  Jag kan se en framtid och trots om allt inte är prefekt vilket det absolut inte är, så är det så pass att jag utan att ljuga kan säga att jag är i dagsläget väldigt väldigt nöjd med mitt liv, för första gången sedan jag vet inte när. Där jag vaknar på morgonen och känner mig tilfreds med det och inte har ont i magen för femton miljoner saker. Där jag kan känna när det kommer ett litet hinder. Det fixar sig. Det där kommer att ordna sig. Mycket säkert oxå med hjälp av min positivt tänkande sambo. :)  Där jag kan känna att jag har fått det jag önskar mig här i  livet.  Visst har jag mer önskningar, som att få ett jobb jag trivs med efter föräldraledighet, gärna ett syskon till blivande bebben och vårat eget hus en gång i tiden. Men det är framtiden.

Det jag har här och nu, och det jag vet komma skall, är så himla underbart och fantastiskt härligt att känna och veta att det finns här.  Och det är fantastiskt att kunna fokusera på så mycket positivt här i livet istället för att fastna och stå och trampa på ett och samma ställe och bli bitter, sur och arg. Jag är glad jag drog mig själv upp i från det träsket. Annars vette fan vad jag blivit för person i slutändan...

Vårat lilla skrutthus vi hyr! :)  Ser kanske inte ut mycket för världen, men jag älskar det! :)

Våran lilla lille kille som vi väntar ska komma i slutet av juni.

Och det här är min sons 15  års present från mig och min sambo! :)

En liten Vegas som min son bestämt han ska heta, som vi ska hämta

sista helgen i maj.

Så nog är det stora förändringar mot förr och nu, från Sverige till Norge, från dåtid till nutid. Jag ångrar verkligen ingen flytt. Jag är så fantastisk glad över alla förändringarna i och med flytten.  Det har iof gått fort allting. Men just nu bara njuter jag av allt. Fort behöver inte alltid vara dåligt.  ;)

Vill bara informera om att det kliar över hela min kropp.. rygg, armar, ben, fötter knän, händer och till och med i ansiktet.. Är bara magen som är beskonad!

Jävla myggor säger jag bara!!!!!

Jag hade fönstret öppet en timme när jag gick och la mig och det fick jag banne mig sota för så det skrek om det. Trettio jäkla myggbett på rygg och armar fick jag, som uppenbart ska ha varit centimeterstora. Det kliade som fan men med lite hurcreme så funkade det så pass att jag iaf fick somna till sist.. Och sov gott gjorde jag uppenbart, för jag vaknade nyss av hur det kliade på armar  händer och i ansiktet.. även på benen.. Så dom myggen vi inte fick ut eller dödat har attakerat mig ännu en gång och händerna är helt jäkla röda och det kliar kliar och kliar och KLIAR! Fan vad det kliar..  Vette fan hur jag ska kunna somna om nu! :(

Är inte van vid det här. På Lidingö var det knappt några myggor alls.. Iaf inte som jag såg. visst hände det man såg en stackare då och då, men den hade väl fått suga i sig så med blod så mitt passade då aldrig. Vilket absolut inte gjorde mig något.  Här där jag bor nu, i Norge finns det uppenbart mygg precis överallt.. Vissa är ju till och med megastora läskiga jävlar! :O Fast det är inte dom som attakerat mig i natt då.

Jävla myggor säger jag bara! Och jag svettas fan hellre ihjäl hela sommaren än att få lite luft in i rummet när jag sover om jag ska se ut så här varenda jäkla natt! Det är en sak som är säkert!

Shit klockan är lite över sex och jag är inte klar att städa ännu! :O Jag som hade planerat det så fint!! :)  Vart tog tiden vägen egentligen?  Fast lite har jag ju gjort iaf. Plockat prylar i massor,  vikt och hängt tvätt. Så nu har jag iof bara lite lite disk kvar och sätta på en till tvättmaskin samt tvätta golvet. 

Tur man inte bor så stort! :) Då går det väldigt fort!

Sedan är det bara sätta igång med maten, vad jag nu ska laga! :O Har inga ideer alls faktsikt. Men det fixar sig nog!

Nä nu är det nog med paus! *går och fortsätter med städningen*

Jag har så mycket jag borde få gjort, så det bara blir klart och jag slipper och tänka på det! Istället sitter jag på  youtube och lyssnar på massa låtar från barndomen! :O Haha..  Superhärligt! :D

Man blir snabbt bortskämd måste jag säga!!

Nu ska iaf Tinan gå och sova! =)

Japp, var snart ett år sedan som jag skrev här! :O Och mycket har hänt på det året måste jag ju påstå! =) Mycket dåligt med en massa positivt oxå! 

Men jag bor ju inte i sverige längre! Utan flyttat med min son till Norge! =) Kommer ju härifrån men bott i Sverige sedan jag var tre år. Så bodde ganska så exakt i Sverige i 30 år! 

Så först har vi bott hos min moster, tills jag fått mig lägenhet och det har jag faktsikt lyckats med nu. Nu är det bara jobb kvar så är allt klaffat och klart! =) Trivs väldigt bra fraktiskt!

Iof kanske det var mot fel typ.. Men det skiter jag i! För min tvättid började för 35 minuter sedan.. och när jag kommer dit och när deras tvätt ligger blöt i maskien färdigtvättad så drog jag ut dens tvätt och stoppade in min tvätt!  Precis som dom andra gjorde för mig förra veckan.. Den STORA skillnaden var att min tvättid inte var slut då förra veckan, och det var den här personens tvättid..

I vanliga fall hade jag bara ställt min tvätt där och gått upp igen och kommit ner en halvtimme timme senare..För att kolla om dom tagit bort sin tvätt.. Men är andra fräcka! Så varför ska inte jag vara det?

Iof tog den inte min tvättid direkt så.. Den snodde en del av tiden.. Och det stör mig som fan, att någon går in och river ut min tvättade blöta tvätt ur maskinen för att sätta på egen tvätt, när min tvättid inte ens är klar.. Om jag så inte har mer tvätt där nere, så kan dom fan heller veta om jag tänkt att ta ner mera. Kanske inte kan släpa ner allt på en och samma gång! (väldigt tur för den här jeppen att jag inte skulle det den här gången) För nu blev jag så pass irriterad så jag gott och väl hade kunnat slita ut dens skitiga tvätt för bara sakens skull! Jag hävdar att har jag fem timmars tvättid så förvaltar jag min tid hur jag vill.. utan att NÅGON ska komma och slita ut min tvätt under den tiden. 

Att det alltid ska vara sådan jävulsk stress av att bara tvätta lite kläder.. Känns som man aldrig vet vad som väntas när man ska ner dit nästa gång.. OM torktummlaren och torkskåp ens är ledig eller om någon slitigt ut en tvätt. Eller om det är något annat som händer där nere.  För det verkar som dom tror vi har sådan gransämja så här delar vi även på tvätt tiderna! *surar*

Har chansen att tvätta EN gång per vecka och det är antingen en lördag eller en söndag! Hur svårt är det då att låta min jävla tid vara så jag kan få tvätta i godan ro! 

Skitgrannar. Finns fem tvättstugor att välja på!  Så det är liksom inte så att det inte finns tider och att man får slåss om tiderna här.  Att jag inte kan ta tider på veckodagarna är att sista tvättiden börjar 17:00 och jag kommer hem i vanliga fall någon dag i veckan 18:00 OM jag har tur med buss, tunnelbana och tåg.. och då kan jag totalt inte alls vara säker på att den tiden finns kvar för mig, om jag så skriver en lapp att jag kommer sent! För dom är bara några fräcka små saker som springer runt här uppenbart när det gäller tvättstugorna.. och tvätttiderna.. Därför orkar jag jag inte ens försöka skaffa mig en tid i veckorna. Och nu går det ändå inte då chefen bytt mina jävla arbetstider så jag kommer inte hem förräns halv åtta varenda eviga dag.. och då är det ju helt omöjligt! Om jag inte ska börja göra som vissa andra, och slita ut tvätten i från maskinerna för att själv få tvätta.... Men tänker inte sjunka ner till den låga nivån för lite rena kläder, mitt i veckan!

Så nu har jag gnällt och klagat av mig!

I morgon hatar jag dom inte längre (förrens nästa gång..) Utan bara föraktar dom ;P

Min dator har uppenbart kraschat.. Kommer inte in mer än i felsäkert läge på datorn.. Och jag undrar om det på något sätt går att fixa till felet den vägen? Iof kan jag inte ge någon information om varför skiten kraschat, mer än att det dyker upp en blå jävla skärm med massa engelsk text som inte går att ta sig vidare ifrån när jag försöker logga in normalt.. Men i felsäkert läge kommer jag in, om det så går lite segt!  

Eller om det enda alternativet är rädda det som räddas kan och sedan ominstallera hela skiten IGEN? =/ Kan ju säga att jag inte har någon större lust till det.. Men är det det enda alternativet?

Bilden är lika hemsk som jag känner mig! Det är en sak som är säker!

Var ute med en internetvän idag! =) Riktigt roligt att träffa henne faktsikt!  Egentligen skulle vi gått på Gröan Jägaren, men det gick inte komma in, då det var så mycket folk, så vi åkte till sumpan istället, då hon pront ville till ett karaokeställe =) Tyvärr kom vi så sent, så hon hann bara sjunga två låtar.. Sedan var det ju ganska lite folk där oxå. Men trevligt var det..

Egentligen skulle vi vidare till en pub senare.. men det blev att vi gick och tog en kebab och så åkte jag hem.. Var inte riktigt på partyhumör och trött som tusan var jag!  Piggnade dock till lite när jag kom hem..  Fast nu är jag i princip död.. och sängen kallar!

Ska jag vara på väg ner mot nattbussen med resväska, unge och grejer, och vara pigg och glad på väg mot centralen för att åka till Falköping!

Pigg och glad det vette tusan.. INte på långa vägar kan jag lova! =D

Men det ska bli riktigt kul att åka iväg.. Har sett fram emot det här länge.. Men men.. jag vette fan om jag tycker det är så kul att att tåget åker tjugo över sex på morgoenn! *surar* Och hela torsdagen kommer vara en plåga!

Nu ska jag lägga mig ner och försöka slummra till i några timmar iaf.. Om man nu vågar det! Vilket inte är så troligt! =O

Natti natti alla!

Grattis jättemycket från mig till dig!

Puss till den förevigade 27-åringen ;P

Grattis mitt lilla, stora bustroll =))

Tänk att du blivit tonåring! =O Försöker smälta det

Puss och kram från Mamma!

Saknar min blogglista ju.. =( Har inte sparat några av dom bloggarna i favoriter.. Blir ju ett jäkla letande om man ska hitta dom ju. Är det meninge att man inte ska ha några bloggfavoritlista längre eller är det något som kommer dyka upp igen?

Norge vann ju! =) *superglad* =D

Och 17 maj är det nu oxå! ;p


Grattis Säger jag bara =))