Första julen utan min älskade.. ledsen igen

Är nere i en svacka igen, och jag antar att det är julen som har orsakat den. Jag kan helt enkelt inte uppbåda nån större glädje inför julen. Vill bara att den snabbt tar slut i år, så att allt kan bli som vanligt... tills jag inser att inget nånsin kan bli "som vanligt" igen.

Vet inte varför jag är så ledsen över julen.. jag har väl aldrig varit nån större fantast av julen, det var alltid älsklingen som for runt här hemma och pyntade. Så i år lyser granen och adventsljusstakarna med sin frånvaro... bara några ensamma små tomtar har kommit fram, och en och annan värmeljuslykta.

Men det är väl det att den glädjen jag kände inför julen varje år kom från honom, eftersom han tyckte att det var så mysigt med julen.. och utan honom så ser jag ingen större mening med det. Visst, jag kan plocka fram några porslinstomtar, griljera en skinka och röra ihop lite ris a la malta.. men det är mest för att det ska så vara, jag hade klarat mig lika bra utan. Sen ska jag ju jobba hela julhelgen också, jobbar natt dessutom. Annars hade jag kanske åkt hem till min familj och firat med dem, men det hinner jag inte.. så det blir till att fira julafton med delar av älsklingens familj. Känns mest jobbigt att fira med dem, utan honom. Men det är väl inte mycket att välja på, antar jag.




Min älskade. Vad ska jag göra utan dig, hur ska jag klara mig? Känner mig helt vilsen utan dig, avskärmad från omvärlden. Frusen. Saknar dig nåt så fruktansvärt... din kärlek, dina härliga kramar.. ja, till och med dina skitiga strumpor bredvid soffan. Min älskade.